Om du har en förlossning runt hörnet har du säkert funderat en hel del på hur den kommer att gå till. Kanske har du också oroat dig för saker som att bli klippt under förlossningen. Hur många händer det egentligen, och när är episiotomi, som klippet kallas i facktermer, aktuellt?

Den här artikeln är för dig som vill veta vad som gäller med klipp vid förlossningar och för dig som vill veta hur du bäst vårdar och lindrar bristningar från episiotomi.

Barnmorskan Anna Forchhammer från Jordemodertid guidar dig genom allt du kan behöva veta om episiotomi.

Vad är episiotomi?

Episiotomi är den latinska termen för det snitt som barnmorskan kan göra från nedre delen av slidan och nedåt för att ge mer utrymme. Klipp vid förlossningen sker endast om det finns ett akut behov av att få ut ditt barn snabbt, eller i vissa fall för att förhindra en akut, allvarlig bristning mot ringmusklerna runt ändtarmen.

– Klipp vid förlossningen använder vi så sällan som möjligt i Danmark. Praktiken har lyckligtvis förändrats mycket de senaste tio åren, berättar Anna Forchhammer.

Tidigare var klipp vid förlossningar en ganska vanlig praxis, men forskning har gjort oss klokare på området.

– Särskilt före år 2000 gjorde man många fler förlossningsklipp. Man trodde att det var till hjälp för förlossningen och kvinnan. Det var det bara inte, vet vi nu, säger hon.

Idag råder bred enighet bland barnmorskor om att det bara finns en anledning att göra ett klipp vid förlossningen.

– Vi klipper bara om det finns ett akut behov av det. Det är en sista utväg för att få ut barnet snabbt, vilket ger mer utrymme snabbt. Behovet kan till exempel uppstå om det plötsligt är riktigt dålig hjärtljud på barnet i en krystfas, så att barnet måste ut nu, säger hon.

Ett akut behov kan också vara när man bedömer att barnet måste förlösas med sugklocka, men att vävnaden inte kan ge efter tillräckligt för att sugklockan ska kunna användas säkert.

– Klipp är mer vanliga i samband med sugklockeförlossning än förlossning, som sker spontant, men det är inte så att det går hand i hand. Det är inte säkert att det behövs ett förlossningsklipp bara för att det behövs en sugklocka, säger hon.

Kanske har du stött på att episiotomi också kallas ”epis”? Det är helt enkelt bara en förkortning av begreppet – fackspråk, om man så vill. I folkmun kan episiotomi ibland också kallas ”förlossningsklipp”. I korrekt terminologi är förlossningsklipp dock de extra SU-klipp man kan få i samband med att bli mamma, om man är student.

Läs också: Bristning vid förlossning: Det du behöver veta om risker, lindring och förebyggande

Varför blir vissa klippta under förlossningen?

När man blir klippt under förlossningen är det oftast för att det uppstår ett akut behov av att få ut barnet mycket snabbt. Episiotomi kan förhindra allvarliga följder av förlossningen såsom hjärnskada på grund av syrebrist och självklart även spädbarnsdöd. Klipp vid förlossning sker endast om det är absolut nödvändigt.

– En annan, men också akut anledning till att vissa barnmorskor väljer att göra ett klipp kan vara att man ser att det håller på att ske en bristning mot musklerna runt ändtarmen. I det fallet kan det vara en lösning att göra ett klipp och styra bristningen i en mer gynnsam riktning, säger Anna Forchhammer.

Det är dock mycket mindre vanligt att göra den typen av klipp, förklarar hon.

– Anledningen är att vi nu vet att det är bättre för muskulaturen att gå där den naturligt vill gå. Det gör helt enkelt läkningen av bristningen lättare. Därför kommer de flesta barnmorskor i stor utsträckning att undvika att klippa om de på något sätt kan, säger hon.

Olika typer av episiotomi

Det finns två typer av klipp vid förlossningen, nämligen medio-lateral episiotomi och median episiotomi. Typerna indikerar om klippet ligger vertikalt nedåt mot anus, eller om det ligger 45 grader till höger eller vänster. Idag används nästan enbart de sneda klippen.

– Det finns de två typerna av klipp, men det vertikala klippet – median episiotomi – är ytterst sällsynt. Faktiskt har jag aldrig sett det under min karriär, säger Anna Forchhammer.

Och det finns en logisk förklaring till detta, menar hon. När en barnmorska gör en klippning är det antingen för att snabbt förlösa barnet eller för att hon ser att en bristning är på väg mot slutarmuskulaturen.

– Därför är det verkligen inte meningsfullt att göra ett klipp rakt mot slutarmuskulaturen. En bristning här är alltid komplicerad, och man vill undvika det till varje pris.

Om klippet däremot placeras 45 grader till vänster eller höger beror endast på om barnmorskan är höger- eller vänsterhänt.

Är risken för att bli klippt större om jag väntar ett stort barn?

När man ska föda ett stort barn över 4500 gram, finns det generellt en högre risk för komplikationer. Detta inkluderar även bristningar och klipp. Det är långt ifrån säkert att det händer, men sannolikheten är större.

I Danmark betraktas ett barn som ”stort” när det väger över 4,5 kilo. Det innebär att man är särskilt uppmärksam och att särskilda åtgärder kan vidtas när barnet ska födas.

– När barnet är större kan passagen genom förlossningskanalen av naturliga skäl vara svårare och mer komplicerad, vilket innebär en något större förekomst av komplikationer. Det kan till exempel vara svårare för barnet att tränga ner genom förlossningsvägen, vilket kan leda till en längre krystfas, där ett klipp kan vara det bästa sättet att lösa situationen, säger Anna Forchhammer.

Det är dock inte särskilt många bebisar som klassificeras som så stora. År 2014 var endast 2,7 procent av hela födelsekullen över 4500 gram, enligt Sundhed.dk.

Jag är nervös för att bli klippt under förlossningen

Tanken på att bli klippt under förlossningen är skrämmande för de flesta kvinnor. Det handlar nog minst lika mycket om ordet ”klipp” och kontexten, dina nedre, känsliga regioner. Ett klipp under förlossningen kan likställas med en naturlig grad 2-bristning.

– När ett klipp motsvarar en grad 2-bristning, innebär det kliniskt sett en okomplicerad bristning, och även att det faktiskt är en ganska liten bristning. Både en naturligt förekommande grad 2-bristning och ett klipp är oftast inte mer än 1-2 cm. Klipp låter mycket större och mer dramatiskt än vad det är, säger Anne Forchhammer.

Det betyder inte att hon inte har full förståelse för hur skrämmande episiotomi är, och att många är direkt rädda för att bli klippta.

– Självklart förstår jag det till hundra procent. Det mentala med saxen som gör sitt jobb är ju skrämmande! Inget mindre. Man ska bara veta att det som ofta är aktuellt är små, fina klipp, säger hon.

Blir det nödvändigt att lägga ett klipp vid din förlossning, så finns det två saker du kan lägga på minnet:

Gör det ont att bli klippt under förlossningen?

Om barnmorskan måste lägga ett klipp under förlossningen, ska du veta att själva klippet inte gör ont. Du blir nämligen bedövad först. Dessutom ser din kropp till att du är på en naturlig cocktail av smärtlindring och extra kraft för att klara förlossningen.

Det var den ena av de två saker du ska lägga på minnet.

– Den andra är att man ska veta ända in i märgen att klipp inte är något som görs för skojs skull. Ett förlossningsklipp kan vara en nödvändig accelerator. Det är inget stort drama och vi lägger dem så sällan vi kan, understryker Anna Forchhammer.

Bedövning sker antingen med en pudendusblockad eller med lokalbedövning, förklarar barnmorskan. Du kommer alltså inte att uppleva smärta i samband med episiotomi som sådan.

Läs också: Guide: Så gör du mellangårdsmassage

Hur undviker jag att bli klippt under förlossningen?

Eftersom klipp under förlossningen nästan bara sker när det uppstår ett akut behov av att få ut barnet mycket snabbt, kan du egentligen inte göra något för att undvika det. Ditt vävnad kommer dock att vara mer eftergivligt när du är välhydrerad, precis som en god blodcirkulation kommer att göra det smidigare.

– Vissa studier tyder på att regelbunden mellangårdsmassage från omkring vecka 34 kan göra vävnaden smidigare och mjukare och potentiellt minska risken för stora bristningar generellt, säger barnmorskan.

Det handlar helt konkret om att stimulera vävnaden och öka blodcirkulationen, och det gör man genom att massera mellangården med handen.

– Rent praktiskt tar man helt enkelt klor fem och masserar med sina fingrar från botten av vagina med tummen och med pek- och långfinger på mellangården utvändigt i små cirkulära rörelser, förklarar hon.

Ett annat viktigt, men mycket praktiskt fokusområde, man kan ha hemma genom slutet av graviditeten, är att se till att dricka tillräckligt med vatten.

– När man ser till att vara välhydrerad, har huden en bra utgångspunkt för att ge efter. Rikligt med vätska gör helt enkelt huden bättre och mer elastisk – även intimt.

Dessa tips kan inte förhindra att det kan uppstå ett akut behov av ett klipp under förlossningen, men det ger din vävnad en optimal utgångspunkt för att ge efter och göra plats för att föda barnet.

Hur många blir klippta under förlossning?

Nationellt fick 5,8 procent av förstföderskor episiotomi under förlossningen 2021, enligt årsrapporten från Dansk Kvalitetsdatabase för Födslar (2021). Antalet klipp under förlossningen varierar något från förlossningsplats till förlossningsplats. Tendensen i Danmark har dock länge varit att siffran minskar.

– Helt övergripande är det lyckligtvis så att förlossningsklippet HAR haft sin storhetstid och sitt fall. En gång var det standard, nu gör vi det undantagsvis i Danmark, säger hon.

Anledningen till att praxis har ändrats är att forskningen har tydliggjort att det inte är till hjälp för kvinnokroppen att bli klippt under förlossningen. Det var annars övertygelsen tidigare.

– Vi vet idag att kroppen läker snabbare och att läkningen är mindre smärtsam när vävnaden får gå naturligt, istället för när musklerna blir klippta. Förklaringen är att de trådiga fibrerna i vävnaden har lättare att läka när de är dragna isär än när de är skurna över, säger hon.

I andra delar av världen är episiotomi fortfarande mycket utbrett. Det gäller till exempel i Asien.

Läkning efter episiotomi

Har du fått ett klipp vid förlossningen kan du räkna med att läkningstiden är ungefär densamma som vid en naturligt uppkommen grad 2-bristning. Även om du kanske känner mer av bristningen. En bristning vid episiotomi läker normalt på 2-3 veckor, precis som en grad 2-bristning.

– Många kvinnor upplever att det är mer smärta efter episiotomi i samband med själva läkningen. Läkningen kan också vara långsammare. Den bästa förklaringen jag har är att det inte är en naturligt uppkommen skada, utan ett rent snitt, och det tar längre tid för kroppen att reparera, säger hon.

Förutom att du kan förvänta dig att läkningen efter episiotomi ofta tar lite längre tid, är råden för vård av ditt klipp i stort sett desamma som för vård av andra okomplicerade bristningar.

Så tar du hand om ditt mellangärde efter förlossningen

När det gäller välmående och läkning efter förlossningen är ledorden hygien, smärtlindring och vila. Här har vi samlat våra bästa råd – följ dessa steg för att hjälpa dina nedre regioner och ditt mellangärde att återhämta sig snabbt och behagligt.

1. Byt binda ofta
   
   Byt efterfødselsbind minst varje gång du besöker toaletten.
2. Lindra smärta med receptfria läkemedel
   
   Under de första dagarna kan du ta 2 x 500 mg paracetamol högst 4 gånger om dagen samt 2 x 200 mg ibuprofen högst 3 gånger om dagen. När smärtan minskar kan du sluta med ibuprofen, men fortsätta några dagar till med paracetamol, enligt Nordsjællands Hospital.
3. Skölj efter toalettbesök
   
   Att skölja rent är ofta skonsammare än att torka med papper. Använd gärna en intimdusch om du inte har en handdusch tillgänglig. Du kan också använda en skål med ljummet vatten.
4. Skölj samtidigt som du kissar
   
   Det kan kännas lindrande och hjälpa till att minska svidandet om du sköljer medan du kissar.
5. Badda dig torr
   
   Efter att du sköljt är det bäst att försiktigt badda torrt istället för att torka. Använd papper eller rena tvättlappar.
6. Använd efter förlossning spray
   
   En mild och skön postpartum-spray kan vara till stor hjälp för yttre stygn, mellangärdet och ömma, intima områden. En bra spray lindrar smärta och innehåller ingredienser som hjälper huden att dra ihop sig. Momkinds Postpartum Serum Mist innehåller bland annat trollhassel, som ger sammandragande effekt på huden, och aloe vera, som lugnar och svalkar.
7. Håll koll på dina stygn
   
   Rent praktiskt – använd ett intimspegel för att själv inspektera området, och var uppmärksam på rodnad, blödning, konstiga stygn eller ökad svullnad. Läkningsprocessen ska hela tiden gå framåt.
8. Undvik tvål
   
   När du duschar, använd bara vatten – ingen tvål och inte heller intimtvål.
9. Kyl med isbindor
   
   Om du upplever ömhet och svullnad kan kyla vara väldigt skönt och naturligt smärtlindrande. Lägg till exempel ett isbind efter födsel eller en kyl- och värmekudde, men kom ihåg att lägga ett tygstycke mellan dig och kyla-isbindan eller kudden.
10. Sitt på en kudde
    
    En mjuk kudde kan ge välbehövlig avlastning när du sitter ner. Ta dig tid att sitta lugnt och försiktigt, så skyddar du dina stygn på bästa sätt.
11. Vila dig
    
    Lägg dig ner ibland för att avlasta bäckenbotten och minska trycket på svullnaden vid stygnen. En stunds vila kan göra stor skillnad.

Ger episiotomi komplikationer vid nästa graviditet och förlossning?

Nej. Om du blivit klippt vid förlossningen, ökar det inte risken för komplikationer vid framtida graviditeter eller förlossningar. Kom ihåg att en episiotomi motsvarar en naturlig bristning av grad 2 och betraktas som okomplicerad.

– Det finns ingen ökad risk vid nästa födsel än om du fått en grad 2-bristning. Ärrvävnad är alltid lite mindre elastisk, så sannolikheten för en bristning där kan vara något högre - men det är ofarligt, och inget du behöver oroa dig för, säger hon.

Kontakta läkare om …

... du upplever tecken på komplikationer eller plötslig försämring, till exempel:

• Uppblossande rodnad
• Tilltagande smärta (både i stygn och i livmoder)
• Ökad blödning
• Känsla av att ett stygn håller på att släppa
• Feber (hör alltid av dig och rådgör, även om du tror det finns annan orsak)
• Illaluktande blödning eller sekret

Under de första 7 dagarna efter förlossningen har du tillgång till dygnet-runt-telefonen på BB-avdelningen där du födde. Därefter kontaktar du din egen läkare under dagtid och 1177 utanför öppettiderna.

Många förlossningskliniker erbjuder också återbesök där läkning och stygn kontrolleras. Snabb uppföljning är viktigt om du upplever problem i läkningsprocessen.

Källa: Sundhed.dk , Dansk Kvalitetsdatabase for Fødsler (DKF), årsrapport 2021