Känner du dig vid sidan av dig själv, ledsen, tom, och kanske orolig och utan energi? Då kan det vara så att du har symptom på perimenopausen – alltså början på klimakteriet. Det är i alla fall bland de mest utbredda besvären som är förknippade med denna fas, enligt våra experter, gynekolog Stine Fürst och psykoterapeut Anja de Thurah.

Med stöd från de två kvinnor som professionellt arbetar med att hjälpa kvinnor att må bra genom perimenopaus och menopaus, förbereder vi dig för att förstå dig själv, ditt klimakterium och de psykiska symptom du kanske redan känner av. Vi hoppas att detta ger dig en form av hjälp i klimakteriet.

Stine Fürst är specialistläkare i gynekologi och obstetrik, och hon är vidare specialiserad på kunskap om hormoner och hormonbehandling. Hon har praktik i Köge och hjälper både inom det offentliga och privat, och hon är även en av de fackpersoner som vidareutbildar den danska läkarkåren så de vet mer om perimenopaus och menopaus.

Anja de Thurah är psykoterapeut och arbetar särskilt med känslor och de inre berättelserna. När det gäller klimakteriet hjälper hon genom psykoterapi att förstå, bearbeta och navigera de mentala och emotionella utmaningar som livsfasen kan föra med sig. Hon har praktik både i Köpenhamn, Nyborg och Kastrup, och hjälper både kvinnor, män och par.

Ledsen, tung och främmande för dig själv? Kanske är det början på klimakteriet

Går du omkring och känner dig främmande för dig själv, i känslomässig oro, orolig, utan energi och ork för ditt arbete och den vardag du brukar hantera utan problem? Det kan mycket väl vara psykiska symptom på klimakteriet – närmare bestämt dess början, perimenopausen.

– De kvinnor jag träffar i min praktik kommer eftersom de plötsligt upplever ett känslomässigt kaos som de inte alls förstår. De beskriver att de känner sig främmande för sig själva, och en känsla av att världen lite välter omkring dem utan att de vet varför, säger psykoterapeut Anja de Thurah.

De flesta av kvinnorna hon träffar har ingen aning om varför de mår som de gör. De vet bara att de behöver hjälp.

– Ofta går det till så att jag lyssnar, och vid något tillfälle säger: Har du tänkt på om det du upplever kan hänga ihop med början på klimakteriet? Och det har de oftast inte alls tänkt på, säger Anja de Thurah.

Anledningen är att de psykiska besvären i klimakteriet inte är lika välkända som minskande menstruationer, värmevallningar och sömnbesvär, som är de mer stereotypa symptomen på klimakteriet.

– De flesta kvinnor kommer att märka att det första tecknet på klimakteriet de upplever är inom den kognitiva avdelningen. Det handlar om minnesbesvär, svårt att hålla fokus, brist på energi, oro och ofta en övergripande depressiv känsla. Och det kommer långt innan man slutar menstruera, och man talar egentligen om östrogenbrist, säger gynekolog Stine Fürst.

Men det finns också andra symptom som hör till perimenopausen och början på klimakteriet.

OBS. Känner du dig överväldigad av ledsamhet, hopplöshet och utan livsglädje, ring då till Livslinien: 70 201 201. Du är viktig. Och det finns kompetenta människor redo att hjälpa dig.

Trötthet och humörsvängningar – välkommen till övergångsåldern?

Symptom på övergångsåldern hos kvinnor kan även innebära fysisk trötthet och ett större behov av att dra sig undan och vila. Tröttheten kan även visa sig som att du inte längre har samma energi för sociala aktiviteter som förr. Kanske märker du dessutom att humöret kan svänga oväntat – från ena ytterlighet till den andra.

– Det finns ingen checklista. Det varierar kraftigt vilka symptom vi kvinnor märker av, och hur tydliga de är. Det vore skönt om allt gick att pricka av i en lista för att få ett klart besked, men riktigt så enkelt är det tyvärr inte, förklarar Stine Fürst.

Därför kan du inte bara bocka av trötthet och humörsvängningar och anta att du automatiskt är i perimenopausen. Men det kan vara tecken. Om du dessutom märker fler symptom som påverkar ditt välmående, kan det vara värdefullt att veta vad dessa kan signalera. Det hjälper dig både att förstå din kropp och att hitta sätt att må bättre framöver.

Ordförklaring för övergångsåldern

Övergångsåldern är en bred svensk term som omfattar hela perioden – både perimenopausen och menopausen.

Perimenopausen avser grovt tiden före menopausen och markerar inledningen på de hormonella förändringar som leder till menopausen, när kvinnans cykel och fertila period tar slut.

Menopausen är definitionsmässigt ett år efter att kvinnan haft sin sista menstruation.

Klimakteriet är ett annat ord för övergångsåldern i svenskan, men används numera mer sällan.

Psykiska symtom under övergångsåldern

1. Minnesbesvär: Du kan märka att ditt minne inte är lika pålitligt som tidigare, känna dig mer glömsk än du är van vid eller uppleva att din mentala kapacitet inte riktigt räcker till – allt detta är vanligt förekommande symptom i övergångsåldern.
2. Minskad ork: Du kanske plötsligt inte klarar av samma saker som förut och märker att du snabbare blir överväldigad av alla krav, även på jobbet. Saker som tidigare gav dig energi – som helgplaner, träning eller sociala tillfällen – kan nu kännas mer uttröttande än givande.
3. Oro och ängslan: Det kan kännas som en ökad oro, tankar som maler eller en rent fysisk oro med hjärtklappning och tryck över bröstet – känslor som tidigare inte var lika framträdande.
4. Depressiva känslor: Du kan bli mer ledsen och gråtmild, känna dig tom och glädjelös, eller uppleva att du betraktar ditt eget liv utifrån utan att riktigt ta del av det. Många beskriver det som att vardagen förlorat sina färger.
5. Hjärndimma (brain fog): Det kan kännas som om tankarna går långsamt, som att du är förvirrad, har svårt att hålla reda på tid och rum, eller som om huvudet är inbäddat i vadd. Ibland beskriver man det som att ha en klocka eller ett lock över huvudet som skiljer en från omvärlden.
6. Trötthet: För många är trötthet en tydlig del av övergångsåldern. Det kan handla om ett större behov av sömn, generell utmattning eller ett ökat behov av att dra dig tillbaka för dig själv.
7. Koncentrationssvårigheter: Du kanske märker att det är svårare att hålla fokus och samla tankarna som vanligt. Många upplever också att de oftare skjuter upp saker eller låter sig lättdistraheras av småsaker.
8. Brist på energi: Känner du att du har svårt att motivera dig till något alls, eller orkar inte lika mycket eller lika länge som tidigare? Även det kan vara ett vanligt symtom under denna period.
9. Plötsliga känsloutbrott eller humörsvängningar: För några påminner det om puberteten – starka känslor som ilska eller sorg kan komma över dig helt oväntat. Det kan kännas överraskande och stundtals som att tappa greppet om sig själv.
10. Mindre socialt engagemang: Om du tidigare gladeligen fyllde kalendern, märker du kanske nu en tendens att istället vilja avboka och tacka nej till sociala aktiviteter. Kanske upplever du ett nytt, och ibland svårförklarligt, behov av att få vara ensam.
11. Svårt att känna igen sig själv: Känslor av främlingskap inför sig själv är mycket vanliga. Du kanske inte alls känner igen den person du varit, och det kan väcka både identitetskris och en sorg över att inte hitta tillbaka till dig själv.
12. Tvivlande tankar: Du kan plötsligt börja undra om du har rätt jobb, om din relation är rätt, om du bor på rätt plats – och andra livsavgörande frågor. Det är naturligt att ställa sig dessa frågor parallellt med andra symptom under övergångsåldern.
13. Sorgsenhet: Du kan uppleva en djupare sorg utöver ledsamhet – kanske sörjer du att inte känna igen dig själv, förlusten av din yngre version, eller över de nya tvivel du bär på.

Fysiska symptom på klimakteriet

• Oregelbundna eller förändrade menstruationsblödningar
• Minskad libido
• Viktökning
• Ökad benägenhet för cystor och muskelknutor
• Ledvärk
• Muskelvärk
• Dålig sömn
• Vallningar, även kallade värmevallningar
• Nattsvettningar
• Torrhet i slemhinnor, t.ex. i ögon och mun
• Vaginal torrhet
• Ökad tendens till urinvägsinfektioner
• Tinnitus eller ringningar i öronen
• Torr hud
• Kliande hud
• Hjärtklappning och extraslag

Läs mer i artikeln om klimakteriesymptom här.

Hur påverkar klimakteriet psyket?

– Under klimakteriet sker förändringar i de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen. Men våra könshormoner påverkar mycket mer än bara menstruation och reproduktiva funktioner. De påverkar bland annat de hormoner som har inverkan på vårt humör, förklarar specialistläkaren i gynekologi och obstetrik, Stine Fürst.

Samtidigt kan man uppleva att psykologiska eller känslomässiga problem som man tidigare har kämpat med, visar sig på nya sätt som kan skapa utmaningar.

– Om man till exempel tidigare har haft depression eller lågt självförtroende, kan detta återkomma under perimenopausen, då hormonella förändringar kan rubba vår inre balans, säger Anja de Thurah.

Östrogen påverkar faktiskt tusentals områden i kvinnokroppen och många av dessa har effekt på vårt psykologiska välbefinnande, förklarar Stine Fürst:

– Östrogen påverkar många andra hormoner och signalsubstanser i kroppen. Det påverkar vår serotoninsyntes, som kan kallas vårt lyckohormon. Det spelar en roll för melatoninsyntesen, vårt sömnhormon, och påverkar även produktionen av grelin och leptin, hormonerna som reglerar hunger och mättnad, enligt Stine Fürst.

– Man säger att östrogen är ansvarigt för mer än 9000 genetiska meddelanden i kroppen. Det ger en bild av hur mycket som påverkas när östrogen börjar fluktuera under perimenopausen. Östrogenproduktionen har stor inverkan på oss, tillägger Stine Fürst.

De hormonella förändringar som ger symtom under perimenopausen är dock inte desamma som de som ger symptom under menopausen. Men båda har att göra med östrogennivåerna.

Orsaker till psykiska besvär och symptom under klimakteriet

– Det som ger symptom under perimenopaus är hormonförändringar. Könshormonerna progesteron och östrogen fungerar lite som yin och yang i kvinnokroppen och håller varandra i balans. Från slutet av 30-årsåldern minskar mängden progesteron, medan östrogen fortfarande bildas så länge menstruationen pågår. Men detta förändrar samspelet mellan hormonerna.

Så här förklarar Stine Fürst vad som ger perimenopausala symptom. Och när balansen mellan de två hormonerna förändras, ökar produktionen av östrogen som svar. Vid menopausen, som infaller ett år efter den sista menstruationen, är det bristen på östrogen som kan ge besvär.

– När menstruationen upphör i menopausen är det hormonbrist, som ger symptomen på klimakteriet. Under menopausen kan det även finnas vissa kognitiva symptom, men de är klart mest uttalade under perimenopausen, säger Stine Fürst.

I båda faserna av klimakteriet orsakas symptomen alltså av hormonella förändringar, och utlösaren du kan betona är östrogen. När östrogennivån ökar, påverkas humöret positivt, och när nivån sjunker, känner vi oss mer deprimerade. Perimenopausens fluktuerande hormoner förklarar därmed de humörsvängningar man kan känna och även den ledsna och depressiva känslan man kan uppleva. Förändringarna kan också förklara varför vissa kvinnor upplever mer trötthet och sömnstörningar i den livsfasen.

– Östrogenproduktionen har direkt inverkan på en hel rad hormoner och signalsubstanser som påverkar flera viktiga områden för vårt välbefinnande och mentala balans, och det är därför man kan känna sig så ur balans och utmanad, säger Stine Fürst.

Under perimenopausen fluktuerar östrogennivån upp och ner och kan ge symptom som logiskt nog kan kännas kaotiska och som en berg-och-dal-bana, och inför menopausen minskar östrogenproduktionen för att till sist upphöra, och därmed stämpla ut från uppgiften att reglera oss. Båda delarna är ny mark för dig som kvinna, och för vissa en mark som kan leda till känslomässiga och psykiska utmaningar.

Kan man bli sjuk av att vara i klimakteriet?

Även om klimakteriet kan kännas så, kan det i sig självt inte göra dig sjuk. Du kan dock bli psykiskt utmanad, och om du till exempel redan stått på randen av stress eller depression, kan de hormonella förändringarna faktiskt knuffa dig över kanten på ett sådant sätt att du nu behöver hjälp.

– Perimenopausen är en helt naturlig process. Men har man tidigare haft tendens att bli deprimerad eller haft ångest, är man mer benägen att uppleva samma psykiska utmaningar igen. Det kan vara hindrande och obehagligt, säger Anja de Thurah.

Även om några av symptomen i perimenopausen kan vara riktigt utmanande och intensiva, är det inte samma sak som sjukdom, förklarar hon.

– Det är inte sjukdom att känna ångest, sorg eller vara ledsen. Det är känslor som är en del av att vara människa. Om jag till exempel förlorar någon nära mig, upplever jag djup sorg. Det gör verkligen ont, jag kan inte hitta fotfäste, och jag kan kanske inte passa mitt arbete under en period. Men det blir bättre igen. Det är en process, lite som perimenopausen är. Den kan vara tuff, och kanske behöver jag behandling och stöd, men jag kommer igenom det, säger Anja de Thurah.

Faktiskt kan det vara ett bra steg mot att må bättre under perimenopausen att tala öppet om sina upplevelser, menar psykoterapeuten.

– Vi vet, att det kan direkt bidra till att dämpa ångesten och de depressiva känslorna att veta att detta inte är sjukdom. Det är normalt. Det är en helt normal process. Det går över. Den insikten kan vara till hjälp för många, säger hon.

Stine Fürst håller med om att symptomen under perimenopaus inte är detsamma som sjukdom, men hon erkänner att det kan kännas så för vissa.

– Det är en balansgång, men nej – jag skulle inte säga att man kan bli sjuk av klimakteriet. Det jag ofta ser är att perimenopausen kan putta kvinnor över kanten om de redan är där. Det kan vara i samband med att arbeta i en stressig miljö som man tidigare har klarat av, men plötsligt får en belastningsreaktion av, och måste sjukskrivas, säger hon.

Förutom att vara en potentiell bidragande faktor till att en del kvinnor i 40-årsåldern sjukskrivs med stress, pekar hon också på kopplingar mellan perimenopausen och diagnoser av ADHD i vuxen ålder.

– Under dessa år ser vi ett ökande antal kvinnor som får sin ADHD-diagnos sent. Det är inte så att dessa kvinnor plötsligt får ADHD. En mer närliggande förklaring är att de alltid har haft det, men de copingstrategier de har lärt sig själva, som har gjort att de har fungerat fram till nu, de fungerar plötsligt inte längre när perimenopausens hormonsvängningar inträder och stör det hela, säger Stine Fürst.

Sammantaget är perimenopausen inte det som skapar sjukdom, men hormonsvängningarnas inverkan på din mentala balans kan utmana dig – särskilt på områden där du redan är utsatt.

Kan man bli deprimerad av att vara i klimakteriet?

Förändringarna i östrogenproduktionen under klimakteriet påverkar direkt produktionen av bland annat signalsubstansen serotonin, som påverkar ditt humör. När nivån av serotonin är låg känner vi oss mer deprimerade och ledsna. Klimakteriet kan därmed bidra till att du känner dig deprimerad eller får en regelrätt depression.

– Särskilt om du tidigare har haft depressioner eller förlossningsdepressioner, finns det en ökad risk för att hormonsvängningarna i perimenopausen, och senare låga östrogennivåer i menopausen, kan leda till en depression. Det händer dock inte för majoriteten, säger Stine Fürst.

Trista och depressiva känslor är dock något som många kvinnor upplever i någon utsträckning under perimenopausen, men det är alltså inte detsamma som en egentlig depression.

– Våra könshormoner spelar en viktig roll för vårt humör och vår känsla av lycka, och det sker drastiska förändringar i dem under klimakteriet. Därför är det ofta förknippat med en upplevelse av känslomässigt kaos, sorg och känslor av ledsnad. Det kan för många vara hårt att gå igenom, men behöver inte betyda att man är sjuk, säger Anja de Thurah.

Symptomen på depression inkluderar bland annat ihållande ledsnad eller tyngd, irritabilitet, sömnproblem, energilöshet, känslor av att inte kunna hantera något och svårigheter att fatta beslut. Symptom som på flera områden påminner om de som hör till klimakteriet.

– Om du mår dåligt eller är osäker på om det kan vara något med din hälsa, rekommenderar jag alltid att du söker läkare och får det undersökt. Klimakteriet kan påverka oss på många olika sätt både psykiskt och fysiskt, men det kan också vara andra faktorer som är i spel, säger Anja de Thurah.

Om din läkare inte finner tecken på sjukdom, depression eller något annat som kan förklara hur du känner, kan några av dina nästa steg vara att söka en gynekolog som kan hjälpa dig att ta reda på om det kan vara perimenopausen som ger dig symptomen, och du kan också söka en psykoterapeut eller psykolog för att få hjälp att förstå och bearbeta de känslor och den process du befinner dig i.

10 gode råd til din mentale sundhed under overgangsalderen

Mental sundhed er, ifølge WHO og Sundhedsstyrelsen en tilstand af velbefindende, hvor du kan udfolde dine evner, håndtere dagligdagsudfordringer og -stress og tage del i fællesskaber med andre mennesker. Den mentale sundhed kan være udfordret i overgangsalderen, men der er ting, du kan gøre, for at styrke den. Fx:

1. Mød dig selv i, at du ér i transformation: Du er på vej fra noget til noget andet. Det kræver accept, plads, tid og blidhed.
2. Snak om det: De følelsesmæssige reaktioner på den overgang, der er gået i gang, kan være hård kost, og det kan være en rigtig god idé at tale med nogen om, hvordan du har det, og hvad det er, du oplever. Det kan være en veninde, en terapeut eller en psykolog. Vær nysgerrig på livsfasen og den nye version af dig selv, du er ved at blive.
3. Dyrk mindfulness og selvomsorg: Giv dig selv roen til at vende blikket indad og være med dig selv. Det kan være ved meditation, gåture ved havet, eller hvad du end føler, er mest rigtigt for dig.
4. Acceptér, hvis du lige nu har mest lyst til at trække dig: Måske har du slet ikke samme social gear, som du plejer at have. Måske føler du dig langt mindre udadvendt, end vanligt. Det er okay. Du må gerne trække dig og finde fodfæste.
5. Slæk på kravene til dig selv: Lad være med at forvente eller afkræve dig selv, at du skal kunne det samme, som du plejer. Heller ikke i hverdagens hamsterhjul.
6. Dyrk motion: Motion er både godt for dit mentale og fysiske velvære og kan forbedre din livskvalitet her, hvor du er. Men gå også til motion ud fra, hvor du ærligt er. Hvis du er peri menopausal og udfordret på din psykiske balance og/eller stresset og presset, er det måske mest yoga, svømning og blid motion, der kan give dig ro og mindske niveauet af kortisol i din krop. Hvis du ikke er stresset, kan det være, du vil have det bedst noget mere højintensiv cardio som løb. Er du menopausal er styrketræning godt.
7. Sørg for god, sund næring: Spis sundt og godt og sørg for at tage vare på din krop og dit fysiske velvære. Det har også betydning for dit mentale velvære. Du kan også overveje vitaminer og kosttilskud, der understøtter dig i den fase, du er i og din krops behov.
8. Egentlig overgangsalder-behandling: Hvis du er plaget af overgangsalder-symptomer er der behandlingsmuligheder i form af fx hormonhandling og psykoterapeutisk behandling. Hormonbehandling kan være en god hjælp til at genoprette den hormonelle balance og fjerne eller dæmpe symptomerne. Psykoterapi kan både være en god støtte gennem den transformation, perimenopausen er, og en behandlingsform, hvor du kan bearbejde emotioner, sorg og traumer og gå på opdagelse i de nye lag af dig.

Hormoner som behandling af overgangsalder-symptomer

Når det kommer til behandling af overgangsalder-symptomer hos kvinder, er hormonbehandling noget af det mest anvendte og effektive, vi har at bruge. De hormoner, man typisk behandler med, er østradiol kombineret med progesteron. Men der er også risici forbundet med behandling med hormoner, du bør have med i dine overvejelser.

– Når man er plaget af symptomer på perimenopause og menopause er det, man kan gøre for at afhjælpe, at få skabt mulig stabilitet i hormonerne, og det gør man typisk ved at tilføre østradiol og progesteron, siger Stine Fürst.

Med hormonbehandling følger dog også øget risiko for bl.a. blodpropper og cancer.

– Risikofaktorerne er et faktum, vi ikke kan komme udenom. Man kan fjerne den øgede risiko for blodpropper ved at fravælge hormoner i tabletform. Tilbage står en øget risiko for kræft på ca. 2 procent. Og den risiko ér der. Men der er også en række livsstilsfaktorer, der har endnu større indvirkning på risikofaktoren for at udvikle kræft, og dem kan man absolut justere på. Det er en afvejning, siger Stine Fürst.

Blandt livsstilsfaktorer, der øger risikoen for cancer – men som du selv kan rykke på, nævner gynækologen:

– Sådan noget som at få en BMI over 25 øger risikoen for brystkræft 10 gange mere, end hormonbehandling. Sådan noget som ikke at få motioneret øger risikoen 10 gange mere, end hormonbehandling. Det hører også med til regnestykket, siger Stine Fürst

Ud over at afhjælpe gener i perimenopausen, bremser hormonbehandling også de usynlige følgevirkninger, der er øget risiko for, når man rammer den egentlige menopause, forklarer Stine Fürst: 

– De degenerative effekter er sådan noget som øget risiko for hjertekarsygdomme, fordi karrene omkring hjertet bliver mere stive uden østrogen, og en accelereret afkalkning af knoglerne, der øger risikoen for knogleskørhed, siger hun.

Når det kommer til de degenerative forandringer, taler vi altså ikke om symptomlindring, men snarere forebyggelse, og her kan hormonbehandling gøre en stor forskel.

– Når menstruationen ophører, eller der begynder at være rigtig langt imellem, så er der ikke andet, der kan beskytte imod degeneration af blodkar og knogler, end hormonbehandling. Man kan ikke spise sig til det med tofu, hørfrø og rødkløver, som nogen ellers oplever, kan lindre nogle symptomer, siger Stine Fürst.

Sundhedsstyrelsen anbefaler, at hormonhandling af overgangsalder ikke overstiger 5 år. Tal altid eventuelt hormonbehandling grundigt igennem med din gynækolog og træf dit velinformerede valg sammen med den rette fagperson.