Nästan uttömd på ork vid alla möjliga tidpunkter, mindre energi och press över saker du normalt brukar kunna hantera? Kanske kombinerat med ömma leder och en känsla av trötta muskler, utan att du har varit speciellt aktiv och fått den spänstiga bakdelen som följer med det?

Kära du, det är inte bara du. Om livet serverar dig en salig blandning av ovanstående, kan det faktiskt vara så att du har börjat uppleva de första tecknen på klimakteriet. Det kan i varje fall vara symptom relaterade till klimakteriet.

Om du tänker ”nej, det kan väl inte stämma?!”, förstår vi dig väl. Bilden som ofta målas upp av en kvinna i klimakteriet är en som är rätt grå och rynkig, mitt i en värmevallning. Men den bilden är inte rättvisande och nyanserad. Varken vad gäller symptomen på klimakteriet eller när och hur de börjar. Inte enligt gynekolog Stine Fürst, som vi har pratat med.

Stine Fürst är specialistläkare i gynekologi och obstetrik med särskild expertis inom hormoner, hormonbehandlingar och att hjälpa kvinnor att hitta bättre balans. Bland annat genom perimenopausen och menopausen. Hon har egen gynekologisk praktik i Köge, Stinefurst.dk, och hon är 54 år och själv mitt i övergångsåldern.

Vilka är de första tecknen på övergångsåldern?

– De allra första tecknen på övergångsåldern är ofta kognitiva. Du kanske märker ökade minnesproblem, mindre energi, svårare att fokusera, känslor av oro, en låg känsla i kroppen, eller så kan det visa sig som stress. Många kvinnor beskriver också hjärndimma – och känslan av att inte riktigt känna igen sig själv.

Så förklarar Stine Fürst de inledande symptomen på övergångsåldern hos kvinnor. En orsak till att så få kvinnor känner till att detta kan vara ett tecken på den begynnande övergångsåldern är att vi – och våra allmänläkare– ofta ser det som antingen eller. Antingen har man kommit i övergångsåldern, eller inte alls. I själva verket är det mycket mer nyanserat än så.

– Själva benämningen övergångsåldern är egentligen en försvenskad term som inte fångar in nyanserna. Begreppet inkluderar både perimenopaus och menopaus, men det är framförallt perimenopausen och dess besvär som ofta glöms bort, säger Stine Fürst.

Faktum är att många går igenom de första förändringarna i 40-årsåldern – ofta i god form och utan ett enda grått hårstrå. Den bilden skiljer sig ganska mycket från hur kvinnor i övergångsåldern ofta beskrivits genom tiderna. Därför är det viktigt att faktiskt klargöra skillnaderna, så att övergångsåldern och dess besvär blir enklare att förstå och hantera för dig som kvinna.

Vad är perimenopaus och menopaus?

Perimenopaus är perioden då menstruationerna fortfarande förekommer, men hormonbalansen svänger naturligt. Under de här åren börjar menstruationen bli alltmer oregelbunden. Menopaus innebär att du har slutat menstruera. Tidsperioden däremellan kan vara lång – ofta upp till tio år, förklarar gynekologen.

– Perimenopaus är tiden fram till menopaus, och menopaus definieras som ett år efter den sista menstruationen. För många startar perimenopausen omkring 40-årsåldern, ofta mitt i 40-talet, men exakt när och hur mycket du märker av det är förstås högst individuellt, säger Stine Fürst.

Kvinnors övergångsålder innefattar alltså i praktiken två tämligen olika perioder som båda bjuder på unika symtom. En del besvär hänger ihop med perimenopaus, andra särskilt med menopaus. Och ofta överlappar de båda varandra, vilket kan göra det förvirrande.

Psst! Har du också hört begreppet klimakteriet eller klimakterium? Det är ett äldre svenskt ord för övergångsåldern, mest kopplat till slutet av perioden och alltså menopausen. Numera används ordet mer sällan, men nu vet du vad det betyder.

Vilka symtom kan du förvänta dig att uppleva under klimakteriet?

Listan med symtom på klimakteriet är lång och kan, om vi ska vara ärliga, kännas lite nedslående. Men kom ihåg att det är långt ifrån alla som känner av alla eller ens de flesta symtomen. Klimakteriet och tiden före är unika för varje kvinna – det upplevs lika olika som vi själva är.

– Klimakteriet är ett område där det är omöjligt att lägga alla i samma kategori. Vissa märker ingenting alls, andra har det riktigt tufft och behöver verkligen hjälp – och så finns det de som befinner sig mittemellan. Vissa kvinnor märker av symtom redan i början av 40-årsåldern, andra först i 50-årsåldern, och många faller någonstans däremellan, säger Stine Fürst.

– Jag tror att om vi har kunskap, så kan vi lättare ta hand om de symtom vi själva upplever. Det finns nämligen mycket du kan göra för att må bättre under klimakteriet, tillägger hon.

Med stöd av vår expert har vi därför sammanställt en lista över möjliga symtom vid klimakteriet. Om du känner igen något från listan är det inte säkert att det beror på klimakteriet – men det kan det vara.

Symtom vid klimakteriet

Perimenopaus-symtom

• Minnesbesvär
• Bristande ork
• Oro
• Depressiva känslor
• Tänkedimma (brain fog)
• Trötthet
• Svårighet att fokusera
• Mindre energi
• Mindre socialt engagemang
• Svårt att känna igen sig själv
• Känslan av bomull i huvudet eller som att ha en glaskupa över sig
• Oregelbundna eller förändrade menstruationsblödningar
• Mindre libido
• Viktuppgång
• Ökad benägenhet för cystor och muskelknutor

Menopaus-symtom

• Ledsmärta
• Muskelvärk
• Störd sömn
• Värmevallningar (även kallat vallningar)
• Nattliga svettningar
• Torra slemhinnor, till exempel i ögon och mun
• Vaginal torrhet
• Ökad risk för urinvägsinfektion
• Tinnitus eller sus i öronen
• Torr hud
• Klåda på huden
• Hjärtklappning och extra hjärtslag

Observera: Alla symtom som nämns kan förekomma under båda perioderna men är vanligast i den period som anges. Symtomen kan också överlappa varandra.

Orsaker till obehag och symptom vid klimakteriet

Precis som klimakteriet i verkligheten ska ses som två olika men sammanlänkade kapitel, så är det också två olika men sammanlänkade orsaker som skapar det obehag du som kvinna kan uppleva under klimakteriet. Båda delarna har att göra med de kvinnliga könshormonerna, progesteron och östrogen. Låt oss titta närmare:

– Det som orsakar symptomen under perimenopausen är hormonsvängningarna. De kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen fungerar lite som yin och yang i kvinnokroppen men redan från slutet av 30-talet minskar mängden progesteron. Så länge du fortfarande har menstruationer, produceras östrogen fortfarande, men det ger en annan växelverkan mellan de två, och svängningarna kan ge obehag, förklarar Stine Fürst.

När det handlar om menopausens symptom är de ofta mer fysiska och härrör inte från hormonsvängningar utan från frånvaron av hormoner.

– När menstruationen upphör i menopausen är det hormonbrist som orsakar symptomen. Skiljelinjen är, har du menstruation eller inte? När menstruationen upphör, slutar kroppen producera östrogen. Det är östrogenbristen som är orsaken till obehagen när du når menopausen, säger Stine Fürst.

Klimakteriet: Förstå dina hormoner & symptom

– Det är östrogen som bildar menstruationer och det är också det hormon som påverkar det sympatiska nervsystemet. Hormonet kan också ge upphov till vätskeansamlingar, säger Stine Fürst.

Progesterons uppgift är däremot att lugna och balansera, förklarar hon.

– Progesteron påverkar det parasympatiska nervsystemet och verkar vätskedrivande, och det är det hormon som håller menstruationen nere så att den inte blir för kraftig. Så när balansen börjar tippa mellan de två, börjar östrogenet att ta mer plats.

Det är en helt naturlig process att progesteron minskar, vilket leder till en form av progesteronbrist i förhållande till att upprätthålla balansen som annars har funnits fram till dess. Men svängningarna kan ge obehag av olika grad – främst psykiska och kognitiva besvär.

– I takt med att det går längre tid mellan menstruationerna, när du senare närmar dig den verkliga menopausen, sjunker östrogennivån också för att till slut helt försvinna, vilket leder till en rad av obehag som du kan uppleva, förklarar Stine Fürst.

Kanske är du mycket besvärad av symptom, och kanske märker du en tydlig skillnad mellan perimenopaus och menopaus. Det kan också vara så att du inte märker särskilt många symptom, eller så upplever du dem mer blandade. Oavsett vad ska du veta att det finns saker du kan göra om du är besvärad av symptomen.

6 bra råd till dig som är besvärad av klimakteriesymtom

Om du är bekymrad över besvären i samband med klimakteriet finns det 3 områden att fokusera på: Du kan besöka en läkare eller gynekolog och överväga hormonbehandling, öka på styrketräningen och minska konditionsträningen, samt justera dina matvanor och överväga kosttillskott.

Detta är inte en checklista, utan en lista med råd som du kan ta del av om du besväras av klimakteriesymtom. Känn efter inom dig själv, och sök gärna information och rådgivning.

1. Du kan överväga hormonbehandling för att stabilisera dina hormoner
2. Träna styrketräning och minska konditionsträningen
3. Var medveten om att det finns östrogener i kosten. Under perimenopaus undviker vissa dem så mycket som möjligt, medan under menopaus ser man till att få dem.
4. Säkerställ en fiberberikad kost. Det är i allmänhet bra för dig, men det är också fibrerna som hjälper till att eliminera östrogen ur kroppen.
5. Ta hand om din tarmflora och håll den frisk, så att kroppen inte återabsorberar östrogen som är på väg ut. Medan du fortfarande menstruerar ökar detta risken för östrogendominans.

Överväg om kosttillskott ska vara ett komplement för att förbättra din klimakterieupplevelse. En dansk studie pekar exempelvis på att fermenterad rödklöver kan ha en gynnsam effekt på några av klimakteriebesvären. Kom även ihåg D-vitamin, så att du stöder kroppens kalkupptag, och eventuellt kalk som kosttillskott om din kost inte täcker behovet.

Hormoner som behandling för klimakteriesymtom

När vi pratar om behandling av klimakteriesymtom är hormonbehandling det mest använda och effektiva vi har att tillgå. De hormoner man oftast behandlar med är östradiol i kombination med progesteron. Det finns dock även risker associerade med hormonbehandling.

– Det finns flera saker att ta till när man väl har upptäckt att de besvär man upplever kan relatera till perimenopaus och menopaus. Primärt handlar det om att skapa så mycket stabilitet i hormonerna som möjligt, vilket man vanligtvis gör genom att tillföra östradiol och progesteron, säger Stine Fürst.

Med hormonbehandling följer dock en ökad risk för blodproppar och cancer, som de två allvarligaste riskfaktorerna.

– Risken för blodproppar kan minskas genom att undvika hormonbehandling i tablettform. Kvar står en ökad risk för cancer på cirka 2 procent. Och den risken finns. Men det finns även en rad livsstilsfaktorer som har ännu större påverkan på risken för att utveckla cancer, och dessa kan man absolut justera. Det handlar om en avvägning, säger Stine Fürst.

Hormonbehandling kan både lindra besvär vid perimenopaus och bromsa de osynliga följdverkningarna som ökar risken när man når den egentliga menopausen, enligt gynekologen.

– Det finns besvär, och så finns det degenerativa effekter när östrogenet försvinner, vilket är två olika saker. De degenerativa effekterna inkluderar exempelvis en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, eftersom kärlen omkring hjärtat blir stelare utan östrogen, och en accelererad benskörhet, säger hon.

När det kommer till de degenerativa förändringarna talar vi alltså inte om symtomlindring, utan snarare om förebyggande.

– När menstruationen upphör, eller när det dröjer längre mellan menstruationerna, är det endast hormonbehandling som kan skydda mot degeneration av blodkärl och ben. Man kan inte ersätta detta med tofu, linfrö och rödklöver. Kost, kosttillskott och motion kan lindra och bidra till att stärka benen till viss grad, men kan inte direkt bromsa något, säger hon.

Det är dock ett råd från den offentliga hälsovårdsportalen att säkerställa tillräckligt intag av D-vitamin och kalk under klimakteriet – exempelvis genom kosttillskott.

Överväger du hormonbehandling av ditt klimakterium är det en bra idé att uppmärksamma några saker: För det första att hormonbehandling inte är utan risk. Vad som specifikt innebär risk, och hur risken ser ut, beror på vilken typ av hormonbehandling du får. För det andra bromsas de degenerativa följdverkningarna av klimakteriet så länge du är under behandling, och inte längre. Och för det tredje rekommenderar Folkhälsomyndigheten att hormonbehandling för klimakteriet inte varar längre än 5 år.

Varför bör man styrketräna under klimakteriet?

En av de saker du kan göra för att förbättra din situation under klimakteriet och komma till rätta med några av symtomen är att prioritera styrketräning. Det är också en bra idé att minska konditionsträningen för ditt välbefinnande och för att inte gå upp i vikt.

– Det är verkligen bra att öka styrketräningen och minska konditionsträningen. Under klimakteriet börjar muskelmassan minska på grund av östrogenförluster, och många kvinnor upplever viktökning som de är missnöjda med. Östrogen påverkar också cellernas känslighet för insulin och påverkar vår känsla av mättnad och hunger i hjärnan, säger Stine Fürst.

Specifikt är det hormonerna ghrelin och leptin i hjärnan som påverkas, vilket gör att en kvinna i klimakteriet är benägen att äta mer, förklarar hon.

– Faktum är att om man inte ändrar sina kost- och motionsvanor när man når 40-årsåldern tar man i genomsnitt ett och ett halvt kilo per år. För många leder konditionsträning till ökad hunger, medan uppbyggnaden av muskelmassa påverkar ämnesomsättningen positivt, säger hon.

I samma anda kan det vara meningsfullt att se över kosten. Både att den är hälsosam och varierad, men också om det kan vara betydelsefullt att genomföra förändringar i förhållande till klimakteriet.

Kost under klimakteriet – vad kan du själv göra?

Vissa kvinnor försöker hålla hormonbalansen så stabil som möjligt med hjälp av kosten under klimakteriet. Men råden varierar lite beroende på var du befinner dig i processen. Under perimenopausen väljer vissa att undvika östrogener i kosten, medan man under klimakteriet istället försöker få i sig dem.

Eftersom det som orsakar besvär under perimenopausen är att hormonerna svänger och det produceras mindre progesteron för att balansera östrogen, är det vissa kvinnor som väljer att vara försiktiga med östrogen i kosten, förklarar gynekologen.

– De som tänker så, är försiktiga med rött kött och mejeriprodukter, som naturligt innehåller östrogen. Man gör det för att inte påverka balansen ytterligare. En annan aspekt är att man också kan fokusera på att äta tillräckligt med fibrer, säger hon.

Det är nämligen fibrerna som transporterar ut östrogenet ur kroppen igen.

– När det gäller den vägen, det vissa kvinnor tänker på, så är det för att en av de största problematikerna i perimenopausen är risken för att bli östrogendominant. När kroppen fortfarande producerar östrogen, men i mindre grad progesteron, kan det bli ett överskott av östrogen. Det är just obalansen mellan de två hormonerna tillsammans med de stora svängningarna som orsakar besvären i perimenopausen, säger Stine Fürst.

Omvänt är det fallet när din menstruation upphör, eller när det går mycket lång tid mellan dem. Då är utlösaren för symptom nämligen östrogenbrist, och även här kan man se på kosten.

– Ett råd som vissa kvinnor följer är att se till att få östrogener i kosten. Här fokuserar man särskilt på fytoöstrogener, som man exempelvis hittar i linfrön, sojabönor och tofu. En del upplever en lindring av symptom som värmevallningar och hjärtklappning när de intar fytoöstrogener, förklarar Stine Fürst.

Hur känns det att vara i klimakteriet?

Upplevelsen av klimakteriet varierar mycket från kvinna till kvinna. Bland de första tecknen på perimenopaus finns brist på energi, trötthet, ökad stressnivå och hjärndimma. I själva klimakteriet upplevs besvären för många mer fysiskt och inkluderar exempelvis värmevallningar, hjärtklappning och dålig sömn. Många känner sig främmande för sig själva.

Hur vet jag om jag har gått in i klimakteriet?

Ett blodprov kan visa om du har gått in i klimakteriet och inte längre producerar östrogen. Egentligen är klimakteriet dock mer än så. Både perimenopaus och klimakteriet ligger inom klimakteriet. Alltså tiden fram till och vid din sista menstruation. Därför är rådet: Sök läkare och be gärna om en remiss till en gynekolog.

– Det är många kvinnor som söker sin husläkare för att de mår väldigt dåligt, särskilt med hänsyn till kognitiva besvär. Tyvärr finns det fortfarande många läkare som snabbt avfärdar allt med klimakteriet om kvinnan fortfarande har menstruation. Men det kan visst handla om hormonella svängningar som utlöser besvären, säger Stine Fürst.

Läkaren kanske tar ett blodprov för att se om du är i klimakteriet, det vill säga menopaus, där du inte längre producerar östrogen. Men det blodprovet säger inget om du är i perimenopaus. Det är ofta de kvinnor som skickas antingen hem igen och lämnas åt sig själva.

– Det är också många kvinnor som fyller i formulär för depression, ångest och demens när de har symptom på perimenopaus. Men när screeningen visar sig vara utan fel, händer inget mer, säger hon.

Det är nämligen fortfarande långt ifrån allmän kunskap vad perimenopaus är och att det som kvinnorna kommer med kan vara psykiska symptom på klimakteriet – närmare bestämt symptom på perimenopaus.

Kanske i klimakteriet?

Misstänker du att du är på väg in i klimakteriet genom att exempelvis plågas av mentala symptom på perimenopaus – och/eller fysiska besvär som led- och muskelsmärtor? Då är den fackperson du behöver kontakta en gynekolog. Endast gynekologer har expertkunskap om perimenopaus, klimakteriet och kvinnokroppens hormoner.

– Många läkare har fortfarande begränsad kunskap om den hjälp man kan ge kvinnor i perimenopausen. Vi som läkarkår ligger efter här. Om man har tur får man en remiss till en gynekolog, men det är långt ifrån alltid det händer, säger Stine Fürst.

Men det är vad man kan göra som kvinna, menar hon: Att be om en remiss till en gynekolog. Och om man inte får det, kan man gå den privata vägen.

– Det är verkligen tråkigt att det faller på kvinnorna själva, men mitt råd är att göra efterforskningar i ämnet och utforska möjligheterna. Leta efter en privatpraktiserande gynekolog, och helst en som specifikt sysslar med klimakteriet eller hormoner, säger hon.

Och var lite kritisk, manar experten.

– Eftersom vi som läkarkår inte har varit tillräckligt bra på att hjälpa kvinnorna, slutar det ofta med att de hamnar på den växande marknaden av alternativa behandlare, som till exempel hormonbehandlare som ofta inte har mycket mer än en kort kurs bakom sig, säger Stine Fürst.

Här erfar hon att kvinnorna får råd om sådant som salivtest i utlandet och att köpa läkemedel online.

– Jag kan verkligen förstå kvinnorna, för de är ofta desperata, och jag erkänner att de kan få väldigt bra hjälp här med vägledning i exempelvis relevanta kosttillskott och goda vanor i övrigt. Men det är inte där du får den kompetenta hjälpen i förhållande till hormonbehandling, säger hon.

– Att behandla med hormoner är långt ifrån en okomplicerad sak. Det är viktigt att hänsyn tas till patientens sjukdomshistoria och eventuell annan medicin hon tar. Det kan nämligen ha stor betydelse för det bästa valet av behandling, tillägger hon.

Även om symptomen på klimakteriet sträcker sig från psykiska till fysiska ledsmärtor, är den enda medicinska fackpersonen som sysslar med klimakteriet och hormonbehandling en specialistläkare i gynekologi och obstetrik.

Följ experten: Om du vill ha information om perimenopaus, klimakteriet och följa Stine Fürsts arbete, kan du följa henne på Instagram under profilen: @gynaekolog_stinefurst.

Healthline.com, Studie från AAU