Smärta och obehag i slidöppningen är tyvärr något som alltför många kvinnor lever med i tysthet. Det kan påverka livskvaliteten avsevärt, både fysiskt och mentalt, och ändå kan det vara verkligen svårt att prata om. Kanske för att det känns privat, kanske för att man är rädd för att inte bli tagen på allvar. Men smärtor i underlivet ska absolut inte vara något man bara accepterar eller lär sig att leva med - och du är inte ensam. Ju mer vi pratar om det, desto lättare blir det att få hjälp och hitta lösningar.

Vad är vulvodyni?

Vulvodyni är ett tillstånd där man upplever smärta och obehag i vulva (slidöppning och yttre könsorgan) i mer än tre månader - utan någon egentlig och tydlig förklaring. Vulvodyni betyder direkt översatt, smärta i slidöppningen. Det innebär att det inte beror på en infektion, en sjukdom eller en annan konkret diagnos, men smärtorna är ändå mycket verkliga.

Det finns olika former av vulvodyni, och de delas in beroende på var smärtorna sitter, hur ofta de uppstår, hur de har uppstått och hur länge de har varat.

Var sitter smärtorna?

• Lokaliserad vulvodyni: Smärtorna är koncentrerade till ett ställe, ofta vid slidöppningen eller klitoris.
• Generaliserad vulvodyni: Smärtorna känns i hela eller större delar av vulva.

När uppstår smärtorna?

• Provocerad vulvodyni: Smärtorna uppstår vid beröring, t.ex. under sex, vid insättning av en tampong eller till och med vid åtsittande kläder.
• Oprovocerad vulvodyni: Smärtorna finns där hela tiden, utan någon yttre påverkan.
• Kombinerad vulvodyni: En blandning av de två ovanstående, där smärtorna både kan vara spontana och utlösas vid beröring.

Hur länge har smärtorna varat?

• Primär vulvodyni: Smärtorna har alltid funnits där - även före sexuell debut.
• Sekundär vulvodyni: Smärtorna har uppstått senare, efter en period utan besvär.

Årsager til vulvodyni?

Årsagen til vulvodyni, er desværre endnu ikke fuldt afklaret, og der forskes derfor stadig i, hvad der præcist forårsager vulvodyni. Det ser dog ud til at være en kombination af flere faktorer - og det kan variere fra kvinde til kvinde.

Mulige årsager og teorier:

Nervepåvirkning: Ved generaliseret vulvodyni kan nerverne fejltolke signaler, så almindelige berøringer bliver til smerte.

Svampeinfektioner: Gentagne svampeinfektioner eller hyppig behandling heraf kan muligvis være en udløsende faktor.

Hormonelle forandringer: Der er indikationer på, at p-piller kan have en sammenhæng med udviklingen af vulvodyni.

Muskelspændinger: Mange kvinder med vulvodyni har spændinger i bækkenbunden, men det er uklart, om det er en årsag til smerterne - eller en konsekvens af dem.

Tidligere behandling for kønsvorter: Visse behandlinger for kondylomer kan i nogle tilfælde føre til vulvodyni.

Symptomer på vulvodyni

Vulvodyni er som sagt smerter i skeden, som har stået på i længere end tre måneder, og hvor man ikke har kunne finde en forklaring på smerterne

Symptomer på vulvodyni:

• Sviende og brændende fornemmelse i skedeindgangen
• Kløe i underlivet
• Ubehag og smerter ved samleje
• Ondt i skeden efter samleje
• Hævede kønslæber
• Føleforstyrrelser i kønsorganer
• Mavesmerter ??
• Nedsat sexlyst

Sjældnere symptomer og konsekvenser at at have vulvodyni

• Lændesmerter
• Forstoppelse
• Smerter i ballerne
• Muskelspændinger
• Generel utilpashed i bækken og nedre mave

Vulvodyni kan føles ensomt, men du er langt fra alene. Det er en reel tilstand, og du behøver ikke bare lære at leve med det. Hvis du oplever smerter i vulva, så tal med din læge, en gynækolog eller en fysioterapeut med speciale i underlivet. Der findes hjælp - og du fortjener at få den. 

Hvordan stiller lægen diagnosen?

Så hvordan bliver man diagnosticeret med vulvodyni? Diagnosen vulvodyni stilles først gennem en samtale om dine symptomer, efterfulgt af en undersøgelse af det ydre område omkring skeden. Ofte vil lægen også foretage en gynækologisk undersøgelse af underlivet indvendigt og eventuelt også udføre en indvendig ultralydsscanning for at få et bedre overblik.

I nogle tilfælde kan det være nødvendigt at tage en vævsprøve for at få en dybere forståelse af, hvad der forårsager smerterne. Hvis det bliver aktuelt, vil området blive lokalbedøvet, så prøven kan tages så skånsomt som muligt. Prøven sendes derefter til videre undersøgelse.

Vulvodyni kan vise sig på mange forskellige måder, og symptomerne kan variere fra person til person. Derfor vil undersøgelsen også tilpasses netop dine oplevelser. Det vigtigste er, at du er åben og ærlig omkring dine smerter - jo mere din læge ved, desto bedre kan de hjælpe dig med at finde en behandling, der giver mening for dig. Husk, at dine smerter er reelle, selv hvis de kan være svære at sætte ord på. Det er virkelig vigtigt at få det undersøgt, for ingen bør leve med smerter i underlivet som en del af hverdagen.

Har jeg vulvodyni?

Vi kan desværre ikke stille en diagnose på vulvodyni gennem denne artikel, men vi kan hjælpe dig med at få en bedre fornemmelse af, om dine symptomer kunne pege i den retning – og om det derfor ville være en god idé at tale med din læge. Hvis du oplever kløe, svie, spændinger eller smerter i vulva, kan det være et tegn på vulvodyni. Uanset årsagen er det altid værd at få det undersøgt, for smerter eller en stikkende fornemmelse i underlivet bør ikke være noget, du bare skal acceptere.

Vulvodyni kan have stor indflydelse på livskvaliteten. Mange kvinder oplever nedsat sexlyst, bekymringer, mentale forandringer, lav energi og en generel følelse af mindre livsglæde. Hvis du kan genkende noget af dette, er det vigtigt at søge hjælp. Jo hurtigere du får det undersøgt, desto hurtigere kan du få den rette behandling - og tage skridt mod at få det bedre.

Behandling: Kan vulvodyni helbredes?

Der findes mange forskellige måder at “behandle” vulvodyni på, og den rette behandling afhænger af dine specifikke symptomer og oplevelser. Da symptomerne kan variere meget fra person til person, findes der ikke én fast behandlingsmodel, der passer til alle.

Sammen med din læge kan du finde frem til den behandlingsform, der giver bedst mening for dig. For at gøre det lettere har vi samlet en oversigt over forskellige behandlingsmuligheder, så du kan få et bedre overblik over, hvad der findes af muligheder.

Selvmassage: Blid berøring af det smertefulde område dagligt kan hjælpe med at gøre nerverne mindre sensitive over tid. Brug gerne en ren og skånsom olie som vores kind oil, til at gøre massagen mere behagelig.

Lokalbedøvende gel: Lidokain er en standardbehandling i Danmark, da det virker lokalbedøvende og kan lindre smerterne i området, specielt hos dem, hvis smerter skyldes øget nervesensibilisering.

Hormonholdige salver: Der er en teori om, at vulvodyni kan skyldes en hormonmangel. Derfor kan salver eller stikpiller med østrogen eller en kombination af østrogen og testosteron muligvis hjælpe med at genskabe balancen.

Fysioterapi: Udstræknings- og afspændingsøvelser for bækkenbunden kan lindre smerterne og hjælpe dig med at slappe mere af. Dette kan også gøre penetrationssex lettere.

Dilatorer: Træning med dilatorer kan gradvist vænne kroppen til at have noget i skeden, hvilket kan være en hjælp, hvis du ønsker at forsøge samleje, og smerterne har ført til vaginisme.

Kognitiv adfærdsterapi: Selvom smerterne er fysiske, kan kognitiv adfærdsterapi være en lovende, supplerende behandling, der hjælper med at håndtere de psykiske aspekter af at leve med kroniske smerter.

Sexologisk rådgivning: Vulvodyni kan have stor indflydelse på sexlivet. Mange kvinder oplever, at sexologisk rådgivning - både individuelt og sammen med en partner, kan give redskaber til at bevare et godt sexliv trods smerterne.

Botox: En lille dosis botox injiceret i skedeindgangen eller i de spændte muskler kan i nogle tilfælde hjælpe kvinder med både provokeret og generaliseret vulvodyni.

Antidepressiv medicin: Lave doser af antidepressiv medicin anvendes ofte til behandling af kroniske smerter, herunder vulvodyni.

Gabapentin og pregabalin: Disse typer medicin, som traditionelt bruges til behandling af epilepsi, kan også bruges hos kvinder med vulvodyni.

Injektion med binyrebarkhormon og lidokain: Selvom denne behandling ikke er så udbredt i Danmark, har den været anvendt både her og i udlandet som en mulighed for kvinder med provokeret, lokaliseret vulvodyni.

Operation: I sjældne tilfælde kan en operation være den sidste løsning. Her fjernes det overfølsomme område ved skedeindgangen kirurgisk, men desværre forværres generne hos 20% som følge af operationen.

Fødsel: Det lyder måske lidt fjollet at kalde en fødsel for en behandlingsform. Men selvom mange kvinder med vulvodyni frygter at føde vaginalt, tyder forskning faktisk på, at op til 50 % oplever en bedring af smerterne efter de har født.

Men er det så muligt at helbrede vulvodyni?

Vulvodyni kan være en kompleks og langvarig tilstand, men mange kvinder oplever en betydelig bedring - og nogle bliver helt smertefri med den rette behandling og tilgang. For nogle kan smerterne aftage over tid, især hvis de underliggende årsager (såsom muskelspændinger, nerveskader eller hormonelle ubalancer) bliver behandlet effektivt. Det vigtigste er at søge hjælp og få en individuelt tilpasset behandlingsplan. Selvom det kan tage tid at finde den rette løsning, er der gode muligheder for at få et bedre og forhåbentligt smertefrit liv. (https://vulvodyni.info/behandlinger) 

Vulvodyni og alternativ behandling

Hvis du har lyst til at udforske andre muligheder, findes der også alternative behandlingsformer, som nogle kvinder har haft rigtig gode erfaringer med. Husk, at din krop fortjener omsorg, og du skal ikke stå alene med dine smerter - der findes hjælp derude! 

Akupunktur: Akupunktur bliver ofte brugt til behandling af kroniske smerter, herunder vulvodyni. Nogle kvinder oplever en kortvarig lindring, mens andre får en mere varig effekt - og uanset hvad kan det være værd at prøve. Behandlingen kræver typisk flere sessioner, før du kan mærke en forskel, så det er vigtigt at finde en akupunktør, der forstår dig og støtter dig i processen.

Forskning viser, at akupunktur kan forbedre livskvaliteten hos kvinder med vulvodyni 

Vaginalterapi: Vaginalterapi er en kombination af fysisk afspænding og terapeutisk støtte. Her arbejder man med at løsne spændinger i bækkenbunden samtidig med, at man får mulighed for at dykke ned i de mentale og følelsesmæssige aspekter af smerterne. Behandlingen inkluderer også hjemmeøvelser som blid selvmassage af vagina (desensibilisering) samt fokus på parforhold, sexliv, grænser og din generelle trivsel.

Du fortjener at føle dig godt tilpas i din krop - og der er mange veje til at finde lindring og ro. Måske alternativ behandling kunne være svaret for dig?

3 øvelser der kan hjælpe

Mange kvinder med vulvodyni har en spændt eller stresset bækkenbund som følge af smerterne i underlivet. Det er derfor en god ide at lave øvelser der afspænder bækkenbunden så den kan slappe af. Her får du 3 simple øvelser, du dagligt kan lave for at slappe mere af i din bækkenbund.

1. Dyb vejrtrækning med bækkenafspænding - Hjælper med at løsne spændinger i bækkenbunden og skabe ro i kroppen.

Sådan gør du:

• Læg dig på ryggen med bøjede knæ og fødderne i gulvet, eller sid behageligt på en stol.
• Læg en hånd på maven og den anden på brystet.
• Træk vejret dybt ind gennem næsen, så maven hæver sig, mens brystet forbliver roligt.
• På udåndingen gennem munden, forestil dig, at bækkenbunden blidt slipper spændingerne.
• Gentag i 5-10 minutter dagligt.

2. Fjärilen - Mjuk stretch för bäckenområdet som kan bidra till att minska muskelspänningar.

Så gör du:

Sitt på golvet med fotsulorna ihop framför dig och låt knäna falla ut åt sidorna.

Placera händerna på anklarna eller fötterna och se till att ryggen är rak.

Andas djupt, och låt försiktigt knäna sjunka lite längre ned vid varje utandning utan att pressa.

Stanna i positionen i 1-2 minuter, och upprepa gärna dagligen.3. Bäcken­vip (liggande) - Slappnar av bäckenmusklerna och ökar blodcirkulationen i området.

Så gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna i golvet, höftbrett isär.
• Andas in och, på utandning, tippa bäckenet mjukt bakåt så att ländryggen pressas lätt mot underlaget.
• Vid nästa inandning tippa bäckenet försiktigt fram igen så att det uppstår en mjuk båge i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och utan smärta – upprepa 10–15 gånger i lugnt och kontrollerat tempo.

3. Bäckenkip (liggande) - Avslappnar bäckenmusklerna och ökar blodcirkulationen i området.

Så här gör du:

• Ligg på ryggen med böjda knän och fötterna i golvet i höftbredd.
• Andas in, och vid utandning luta bäckenet försiktigt bakåt så att ländryggen pressas lätt mot underlaget.
• Vid nästa inandning luta bäckenet framåt igen så att det bildas en liten båge i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och smärtfri – upprepa 10-15 gånger i lugnt tempo.

Dessa övningar kan vara ett bra sätt att minska spänningar i bäckenområdet och skapa mer lugn i kroppen. Kom ihåg att alltid lyssna på din kropp och sluta om något känns obehagligt. Övningarna ska kännas sköna och milda att utföra och får inte göra att du spänner ytterligare.

3 andra bra råd

Använd glidmedel:

Om du har vulvodyni kan sex - speciellt penetrationssex - kännas smärtsam. Ett bra sätt att göra upplevelsen mer behaglig är att använda rikligt med glidmedel eller en säker form av smörjning, såsom mandelolja. Det kan hjälpa till att minska torrheten i slidan och minska obehaget. Ju lättare fingrar, penis eller sexleksaker glider in, desto mindre tryck och friktion uppstår, vilket kan göra upplevelsen mer skonsam och mindre smärtsam. Många kvinnor med vulvodyni upplever både torrhet och spänningar i underlivet, och här kan glidmedel vara ett enkelt men effektivt sätt att göra sex mer angenämt och avslappnat. Detta kan också kombineras med en bedövande gel om du känner att det finns behov av större smärtlindring.

Självmassage:

Lätt massage av det smärtsamma området kan hjälpa nerverna att bli mindre känsliga över tid. Dessutom kan det ge dig en bättre förståelse för ditt underliv och dina smärtor, vilket kan göra det enklare att hitta rätt behandling. Ta dig tid, lyssna på din kropp och massera i din egen takt - även små dagliga övningar kan göra en skillnad.

Ta dina smärtor på allvar och sök hjälp:

Om du upplever smärta, ömhet eller obehag i slidan är det viktigt att ta det på allvar. Dina smärtor är verkliga, även om de kan vara svåra att prata om. Det finns tyvärr fortfarande begränsad forskning på området, men det betyder inte att problemet inte existerar - tvärtom. Därför är det viktigt att du lyssnar på din kropp och söker hjälp, så att du kan få rätt behandling. Du förtjänar att få det bättre, och du är inte ensam. Om du inte vet var du ska vända dig kan du börja med vulvodyniföreningen: Dansk Vulvodyniföreningen. De har samlat all den information du behöver om symtom, behandling och livet med vulvodyni på sin hemsida. Dessutom har de ett community för kvinnor med vulvodyni, för du är nämligen inte ensam.

https://vulvodyni.info/i-dybden/ 

https://cphosteopati.com/behandling/vulvodyni 

https://www.hvidovrehospital.dk/undersoegelse-og-behandling/find-undersoegelse-og-behandling/Sider/Vulvodyni---hvad-er-det-24817.aspx 

https://www.nordsjaellandshospital.dk/undersoegelse-og-behandling/find-undersoegelse-og-behandling/Sider/Skeden---smerter-ved-indgangen-Vulvodyni-3077736.aspx