Bäckenet är starkt, och det blir inte "löst" eller går ur led bara sådär. När det är sagt, kommer en graviditet naturligtvis att sätta denna del av kroppen på prov.

Fast foglossning är ofarligt och vanligtvis går tillbaka efter förlossningen, är det viktigt att känna till de olika tecknen på foglossning så att du effektivt kan lindra besvären.

I den här artikeln har vi tagit hjälp av den skickliga UroGynObs fysioterapeuten Jannie Dobel för att ge svar på de viktigaste frågorna om ämnet och lära dig vilka symtom på foglossning du bör vara uppmärksam på.

Vad är foglossning?

Foglossning är en samlande term för graviditetsrelaterade bäckensmärtor som ger besvär i bäcken, höfter, bakdel, ljumske och blygdben – oftast under andra hälften av graviditeten. Problemet uppstår vanligtvis från bäckenets bakre gemensamma ledområden (sacroiliacalederna) eller symfysen, vilket är leden som förenar bäckenstrukturen framtill, men du kan också uppleva besvär från flera ställen samtidigt.

I medicinska sammanhang används idag sällan uttrycket ”foglossning”, eftersom det ger en missvisande bild av vad som kan orsaka smärtan. Det handlar sällan om ett direkt löst bäcken, och smärtan kan snarare bero på överbelastade ligament och besvär i ländryggen som strålar ned i bäckenet.

Hur känns bäckensmärta?

Graviditetsrelaterad bäckensmärta kan variera mycket i intensitet och frekvens, och besvären upplevs därför olika från gravid till gravid. Vissa känner ömhet i ländryggen, andra en brännande känsla i skinkorna, medan smärtan i bäckenet också kan kännas som skarpa hugg vid särskilda rörelser.

Det har dessutom betydelse om smärtan utgår från en led, en muskelgrupp eller till exempel från ledband (ligament). Om du under graviditeten får ont i svanskotan eller ont i höften räknas det vanligtvis också som bäckensmärta, eftersom det är ett paraplybegrepp.

Varför får man bäckensmärta?

Orsakerna bakom graviditetsrelaterad bäckensmärta kan vara många, och det är inte exakt klarlagt varför vissa kvinnor är mer benägna än andra. Den bästa förklaringen är att vikten från det växande barnet, moderkakan och fostervattnet tillsammans med allmän viktökning i samband med graviditet belastar muskler, senor, leder och ledband i bäckenet.

Vi vet också att det sker hållningsmässiga förändringar som kan påverka musklernas förmåga att arbeta som vanligt. Och med den ökade belastningen på lederna och ökad elasticitet i kroppen generellt finns ett ännu större behov av att musklerna kan stabilisera bäckenet.

“Det elastiska hormonet”, relaxin, har tidigare ofta pekats ut som den stora boven bakom diagnosen “bäckensmärta”, men det har inte gått att påvisa ett direkt samband mellan nivåerna av relaxin i kroppen och graden av bäckensmärta.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen ställs typiskt utifrån hur den gravida själv beskriver sina besvär. Med ett så kallat provokationstest kan man också skapa en bild av om smärtan specifikt kommer från de bakre bäckenlederna, men testet kan ge ökade bäckensmärtor och oftast går det att lokalisera problemet utan.

Behandling mot bäckensmärta

Behandlingen av graviditetsrelaterad bäckensmärta består i första hand av information och vägledning i syfte att göra den gravida mer medveten om smärthantering och rörelsestrategier. Det handlar särskilt om att lära sig minimera olämpliga ställningar och rörelser som förvärrar smärtan. Här kan ett glidlakan vara en lindring, eftersom det avlastar kroppen när du ska vända dig – så att bäckenet inte belastas mer än nödvändigt.

LÄS ÄVEN: 18 bra råd mot bäckensmärta

Vissa gravida upplever att ett stabiliserande bäckenbälte – också kallat ett trokanterbälte – är ett bra hjälpmedel vid bäckensmärta, eftersom bältet ger stöd och lyfter magen något, vilket avlastar ryggen.

Kan jag föda vaginalt med bäckensmärta?

De allra flesta kan föda vaginalt trots bäckensmärta. När förlossningen startar frisätts kroppens eget smärtreducerande hormon oxytocin, och annan smärta tar över. Om möjligt bör du använda olika gynnsamma rörelser under förlossningen – alltså mellan värkarna. Det kan du lära dig mer om på en kurs i förlossningsförberedelse.

I situationer där man under förlossningen behöver placera sig i låsta eller statiska ställningar kan det kännas obehagligt kring ländryggen och bäckenet kan göra mer ont. Inför beräknat datum är det därför en god idé att prata med barnmorskan om olika positioner, så att du får bästa möjliga stöd när förlossningen sätter igång.

Vilka är symptomen på bäckensmärta?

• Smärta vid ”smilgropen” nederst på ryggen
• Ömhet vid blygdbenet
• Stickande bäckensmärta vid aktivitet
• Ont i höften
• Smärta vid symfysen (”symfysuppluckring”)
• Ömhet och tyngdkänsla i ländryggen
• Ömhet i skinkorna
• Bäckensmärta som strålar ut i ljumsken
• Ont i svanskotan

Symptomen kan variera från lätt ömhet till kraftig smärta och hugg, som vanligen uppstår och/eller förvärras vid belastning och i specifika ställningar – till exempel sittande eller liggande.

Belastning kan till exempel vara särskilda motionsformer, trappgång, i- och urstigning ur bilen, vändningar i sängen, dammsugning och tunga lyft – liksom något så enkelt som att resa sig från stol, säng eller soffa kan belasta.

När det gäller ställningar blir bäckensmärtan ofta värre om du ligger på rygg eller på sidan under längre tid eller sitter på en stol länge.

Vid bäckensmärta kan vändningar i sängen också trigga smärtan, vilket kan göra det svårt att sova – något som kanske redan är fallet om du dessutom är plågad av vätskeansamling i kroppen och en aktiv bebis som sparkar.