De flesta känner till de typiska symtomen på klimakteriet. Du vet – vallningar, nattsvettningar, torra slemhinnor och andra fysiska besvär av samma slag. Men långt innan dess upplever många kvinnor faktiskt tecken på att klimakteriet är på väg. Det är bara inte säkert att de vet att det är det de känner av.

Vissa märker inte alls att klimakteriet börjar, andra märker det lite grann och ytterligare andra är mycket plågade av symtom under perimenopausen. Symtomen är framför allt psykiska besvär och märkliga känslor av förändring, och de överrumplar många kvinnor. Dels för att många av oss inte är förberedda på vad perimenopausen är och innebär, dels för att många inte har en aning om vad vi kan göra för att må bättre om vi drabbas av symtomen.

Därför har vi tagit hjälp av två experter för att lära oss mer om vad vi behöver veta om perimenopausen – så att vi kan förstå livsfasen och inte bara överleva den, utan också må så bra som möjligt under den. Den ena är Stine Fürst, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi samt innehavare av den gynekologiska mottagningen i Køge, Stinefurst.dk. Den andra är Anja de Thurah, psykoterapeut som erbjuder emotionsfokuserad psykoterapi på sina mottagningar i Köpenhamn N, Nyborg och Kastrup, AnjadeThurah.dk.

Stine Fürst (54 år) är gynekolog och det hon själv kallar en hormonnörd. Hon vet allt om klimakteriet, hormoner och hormonbehandling och har gjort det till sin specialitet att hjälpa kvinnor att uppnå hormonell balans. Bland annat utbildar hon allmänläkare i perimenopaus och klimakteriet, så att de blir ännu bättre på att upptäcka de hormonella förändringarna och symtomen som följer med dem.

Anja de Thurah (49 år) är emotionsfokuserad psykoterapeut och arbetar med både män, kvinnor och par. Hon arbetar bland annat med de inre berättelser som vi alla bär på om vilka vi är och vilka vi borde vara. När det gäller perimenopausen arbetar hon med terapi och terapeutisk behandling för att förstå, bearbeta och navigera bland de mentala och känslomässiga utmaningar som livsfasen kan föra med sig.

Vad är perimenopausen

Perimenopausen är åren som leder fram till klimakteriet. Klimakteriet inträder när du som kvinna helt har slutat att ha ägglossning och menstruation, och perimenopausen kan beskrivas som den avvecklingsperiod som sträcker sig från det att de hormonella förändringarna börjar göra sig märkbara tills du når själva klimakteriet.

– De kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen fungerar lite som yin och yang i kvinnokroppen, och redan från slutet av 30-årsåldern minskar mängden progesteron naturligt, säger Stine Fürst.

Och den förändringen påverkar östrogenproduktionen, förklarar gynekologen:

– Så länge man fortfarande har menstruation produceras östrogen fortfarande, men minskningen av progesteron påverkar balansen mellan de två hormonerna, vilket leder till svängningar. Det är framför allt de stora svängningarna i östrogen som orsakar besvär under perimenopausen, säger hon.

Perimenopausen är alltså perioden före klimakteriet, eller vägen in i klimakteriet. Vissa kallar också perioden för ”förklimakteriet”. Oavsett vad man väljer att kalla perioden är det en naturlig process som sätter igång och som alla kvinnor går igenom – oavsett hur mycket eller lite vi märker av den.

LÄS OCKSÅ: Om du har vallningar som gravid: Här är de 7 bästa råden

Det är framför allt de kognitiva förändringarna som många märker av under perimenopausen, men för många kan det vara svårt att förstå varför man mår dåligt inombords. De experter vi har talat med är överens om att information om livsfasen och en större förståelse för vad som händer är vägen till en bättre perimenopaus och ett bättre klimakterium för oss kvinnor.

När börjar perimenopausen?

– Det varierar mycket när perimenopausen sätter igång. För de flesta börjar perimenopausen märkas någon gång i mitten av 40-årsåldern. Men långt ifrån alla känner av några besvär. Hur mycket de hormonella förändringarna påverkar oss kvinnor är mycket individuellt, berättar gynekolog Stine Fürst.

För en del startar perimenopausen redan i början av 40-årsåldern, men för de flesta sker det snarare runt mitten av 40. Det finns också kvinnor som kommer in i tidig övergångsålder. Enligt gynekologen låter sig perimenopausen dock inte pressas in i några fasta ramar.

Du, som klok kvinna, behöver alltså ha koll på hur du mår och låta det vara din vägledning. Men hur länge varar perimenopausen egentligen – går det att säga något om det?

– Jag kan inte säga mer än att perimenopausen kan vara alltifrån 1 månad till 12 år. Det är ytterligheterna jag känner till, men det är omöjligt att specificera mer än så, eftersom vi varken mäter det eller för att det är så individuellt om och hur kvinnor känner av perioden, säger Stine Fürst.

Symtomen vid perimenopaus kan vara knepiga att tyda, och även om många känner att något förändras inombords, är det många som saknar insikt om vad som faktiskt händer. Det märker Anja de Thurah hos många av sina kvinnliga klienter.

– De flesta kvinnor som söker min hjälp gör det för att de plötsligt upplever känslomässigt kaos, snurrande tankar, oro, osäkerhet och ofta en känsla av sorg över att inte längre känna igen sig själva. Men de flesta har ingen aning om att det kan bero på att de har gått in i perimenopausen och därför känner som de gör, berättar psykoterapeuten.

De kvinnor som vänder sig till henne med vad som visar sig vara perimenopaus-symtom är oftast i åldern från mitten av 40 till mitten av 50.

Vad betyder perimenopaus?

Perimenopaus betyder tiden precis innan menopaus. Ordet kommer från latin där ’peri’ betyder ’kring’, och menopaus, vilket definieras som ett år efter din sista menstruation. Under perimenopaus börjar kroppen producera mindre progesteron, vilket leder till svängningar i östrogennivåerna – och därmed kan vissa besvär uppstå.

"Fun fact": Perimenopaus är så okänd att svenska ordböcker som SAOL eller NE ännu inte har tagit med det. Det finns inga resultat på ’perimenopaus’ där – men perimenopaus är på riktigt. Både som begrepp och klinisk term, och vi kvinnor – liksom samhället – bör lära oss mer om vad den innebär.

Vilka är symtomen på perimenopaus?

– Symtomen på perimenopaus är främst kognitiva. Det kan handla om minnesproblem, mindre energi och svårigheter att hålla fokus, ängslan, sorgsenhet eller en känsla av depression. Det kan också yttra sig som stress. Många kvinnor beskriver även hjärndimma och en känsla av att inte känna igen sig själv, säger Stine Fürst.

Symtomen på perimenopaus för de kvinnor som känner av dem starkt kan vara överväldigande, och många kan faktiskt känna att de befinner sig mitt i en form av livskris.

– Många känner sig ängsliga och mycket osäkra på varför de mår som de gör och riktar fokus utåt. De kan ställa frågor som: Har jag rätt jobb? Var är min arbetsglädje och energi? Varför känner jag annorlunda för min partner? Bor jag verkligen där jag vill bo? Ofta handlar det om känslor av kaos, en personlig kris och att något är fel, säger Anja de Thurah.

Men många av dessa tankar, känslor och tvivel kan mycket väl bero på vad som händer i kroppen under perimenopausen. Om du känner så här, är det därför inte nödvändigtvis ett tecken på att du är sjuk, eller att något är fel med dig, eller att du har fattat livsval som inte är rätt för dig.

Det är också viktigt att betona att det är väldigt olika hur mycket eller lite kvinnor känner av de hormonella förändringarna. Kvinnor som söker hjälp hos sin egen läkare, en gynekolog som Stine Fürst, och en psykoterapeut som Anja de Thurah, är vanligtvis måttligt till hårt drabbade av problemen vid perimenopausen.

– Själva upplevelsen av perimenopausen är nästan lika varierande som vi är kvinnor. Vissa märker knappt av symtomen, medan andra drabbas så hårt att de nästan är redo att hoppa i sjön om de inte får hjälp. De som är hårt drabbade kan ofta känna sig både sjuka och desperata, förklarar Stine Fürst.

Och det är både synd och beklagligt att vissa får det så dåligt utan att veta vad de kan göra och vart de kan vända sig, anser hon.

Symtom på perimenopaus

• Minnesproblem
• Brist på energi
• Ängslan
• Depressiva känslor som sorgsenhet, brist på livsglädje, tomhet
• Hjärndimma (brain fog)
• Trötthet
• Brist på fokus
• Brist på energi
• Mindre socialt driv
• Svårt att känna igen sig själv
• En känsla av att ha bomull i huvudet eller en ostkupa över sig
• Sorgsenhet
• Oregelbundna eller förändrade menstruationsblödningar
• Minskad libido
• Viktökning
• Ökad tendens till cystor och muskelknutor
• Det kan också förekomma led- och muskelsmärtor

Orsaker till symtom på perimenopaus

Den främsta orsaken till de psykiska och emotionella symtom som man kan uppleva under perimenopausen är att nivåerna av könshormonet progesteron börjar sjunka, vilket gör att östrogenet börjar fluktuera kraftigt. De två hormonerna brukar hålla varandra ”i schack”, men den balansen börjar rubbas.

– Det som orsakar symtom under perimenopausen är själva hormonsvängningarna, som påverkar andra hormoner och signalämnen i hjärnan och kan ge kognitiva och mentala symtom. Till exempel brist på energi, trötthet och nedstämdhet, säger Stine Fürst.

En annan bidragande orsak till de tidiga symtomen på övergångsåldern är den kultur vi är en del av, samt de berättelser och föreställningar vi har om livet just då, menar Anja de Thurah.

– Symtomen på perimenopaus är för många intensiva och obehagliga, och de är i hög grad emotionella reaktioner på de hormonella förändringar som sker i kroppen. Men en annan bidragande faktor kan också vara reaktionen på att det sätt man mår på inte stämmer överens med de narrativ vi har om hur det är att vara kvinna i fyrtioårsåldern, säger Anja de Thurah.

Alla människor definierar nämligen också sig själva utifrån det virrvarr av berättelser från oss själva och omvärlden om vilka vi är som individer, och hur kvinnolivet ser ut ungefär mitt i livet.

– Om de kvinnor vi speglar oss i framställs som evigt unga och som personer som inte har de här känslomässiga reaktionerna, inte känner sig ängsliga eller helt överväldigade, inte är kvinnor som känner ett större behov av att dra ner på tempot och vara för sig själva, inte känner mindre sexlust eller vad det nu är man själv upplever – då kan man känna sig fel, och det kan förvärra flera av de emotionella symtom som perimenopausen redan orsakar, förklarar Anja de Thurah.

Vill du ha en närmare förklaring av hur de hormonella förändringarna kan påverka din hjärna, ditt psyke och ditt humör kan du läsa mycket mer om psykiska symtom på övergångsåldern och orsaken bakom här.

Vad är klimakteriet?

Har du sett benämningen klimakteriet eller klimakterium? Det är en dansk term för övergångsåldern som främst förknippas med slutet av perioden – det vill säga att klimakteriet oftast används som ett annat ord för menopaus. Det är inte en term som används särskilt ofta längre.

Är det perimenopaus jag upplever nu?

Är du i fyrtioårsåldern och känner dig ledsen, trött, ängslig eller befinner du dig i ett känslomässigt kaos? Kanske har du mycket mindre energi och en betydligt lägre toleransnivå för sociala aktiviteter och arbetsbelastning än du brukar ha? Då kan det mycket väl vara symtom på perimenopaus som du upplever.

Vissa kvinnor upplever också fysiska symtom som ledsmärta och musk-trötthet, men de psykiska symtomen på perimenopaus är de vanligaste och de som flest kvinnor upplever som besvärande. Kort sagt behöver du inte acceptera att gå runt och må väldigt dåligt.

– Det första steget är att gå till vårdcentralen och beskriva hur du mår. Vissa läkare tar ett blodprov och konstaterar att kvinnan inte är i övergångsåldern eftersom hon fortfarande producerar östrogen. Men det kan mycket väl vara hormonella svängningar som utlöser besvären, säger Stine Fürst.

Det är dock långt ifrån allmän kunskap – inte heller bland läkare, upplever Stine Fürst.

– Det finns gott om kvinnor som får fylla i formulär om depression, ångest och demens när de har symtom på perimenopaus. Det beror på att många av symtomen liknar varandra, säger Stine Fürst.

Just därför är det också många kvinnor som behandlas för symtom som egentligen har rötter i något helt annat än det de får behandling för.

– Jag tycker faktiskt att vi som läkarkår har misslyckats när det finns en så stor blind fläck kring vad som ofta är orsaken till att de här kvinnorna mår dåligt. I stället blir väldigt många kvinnor i fyrtioårsåldern sjukskrivna på grund av stress eller får antidepressiva läkemedel, trots att det de egentligen upplever är symtom på perimenopaus, säger Stine Fürst och tillägger:

– Och det är lika illa med de många kvinnor som undersöks för till exempel depression, ångest eller demens och sedan bara skickas hem igen när screeningen inte visar något.

Kanske är du i perimenopaus – det här kan du göra

Upplever du symtom som låter som att det kan vara perimenopausens hormonsvängningar som besvärar dig är det första steget att gå till vårdcentralen. Här är det bra att veta att det kan vara en god idé att själv föreslå en remiss till en gynekolog om läkaren inte gör det på eget initiativ.

En gynekolog är nämligen den medicinska yrkesperson som arbetar med hormoner och övergångsåldern – även perimenopausen. En bra gynekolog kommer därför ofta snabbt att upptäcka om det egentligen är symtom på perimenopaus du upplever. Om din läkare inte vill skriva en remiss kan du leta efter en privatpraktiserande gynekolog.

– Om du själv behöver leta efter en gynekolog kan du gärna söka efter någon som är specialiserad på övergångsåldern och/eller hormoner, råder Stine Fürst.

Oavsett om du upplever så besvärande symtom att du känner att du behöver behandling eller om du upplever en mildare variant av perimenopaus kan det dessutom vara en riktigt bra idé att prata med någon om det du går igenom.

– Det kan vara en terapeut eller psykolog, men det kan också vara en god vän. Det kan göra stor skillnad att få prata av sig och säga saker högt. Det kan också hjälpa dig att själv förstå vad det faktiskt är du går igenom, säger Anja de Thurah.

För många kvinnor känns det utlämnande att prata om det, ofta eftersom vi inte vet hur vanligt det faktiskt är att uppleva psykiska symtom under övergångsåldern.

– Om det känns svårt att börja prata om det kan det ibland hjälpa att tänka på att du självklart gör det för din egen skull, men också för din dotters, din systers och din systerdotters skull. Vi måste börja prata öppet om hur det också är att vara kvinna i perimenopaus, både för att du ska kunna hitta rätt väg genom förändringarna och för att vi som samhälle och kultur ska förändra berättelserna, så att kvinnor slutar gå runt och lida i tystnad och tro att det bara är de själva, säger Anja de Thurah.

Genom att berätta hur du mår kan andra också hjälpa dig att ta hand om dig. Kanske är det just den väninna som har läst om perimenopaus och nämner det möjliga sambandet, eller hon som själv har upplevt samma sak men aldrig tidigare pratat högt om det.

Hur känns det när man är perimenopausal?

För många känns det som att vara främmande för sig själv när man är perimenopausal. Symtomen är i hög grad psykiska och känslomässiga. Det kan till exempel handla om nedstämdhet, ängslan, tomhet, trötthet, brist på energi och en känsla av stress. Vissa upplever också fysiska besvär kopplade till de psykiska symtomen, som hjärtklappning och tryck över bröstet.

De första tecknen på övergångsåldern är framför allt kognitiva och hör särskilt till den period som kallas perimenopaus, som leder fram till menopausen. Även om de flesta symtomen under perimenopaus är psykiska och kognitiva upplever vissa även fysiska symtom och överlappningar mellan symtom som vanligtvis sägs höra mer till menopausen, såsom led- och muskelsmärta samt nattsvettningar.

Om du vill läsa om alla tecken på övergångsåldern kan du läsa vår andra artikel om symtom på övergångsåldern.

7 värdefulla råd: Så tar du dig igenom perimenopausen

Lyckligtvis finns det flera saker du kan göra för att må så bra som möjligt när du går igenom perimenopausen. Allt från konkret behandling till omtänksam egenvård och rörelse. Här får du Anja de Thurahs bästa råd:

Rör på dig regelbundet

Kroppens könshormoner svänger under perimenopausen och kan påverka ditt humör och din sinnesstämning. Det finns dock mycket du själv kan göra för att frigöra kroppens egen lugn- och lyckohormon, oxytocin, samt sänka stresshormonet kortisol. Styrketräning är särskilt bra för kvinnor över 40, men även yoga eller en simtur kan göra underverk för både kropp och sinne.

Prioritera mindfulness och egenomsorg

Ge dig själv tillfälle och utrymme att bara vara och ta hand om dig själv. Ägna dig åt aktiviteter som får dig att må bra på riktigt och stärker ditt välbefinnande.

Lyssna inåt och sätt dina egna behov först

Om du inte har prioriterat dig själv tidigare, är perimenopausen ett perfekt tillfälle att börja. Känn efter vad du behöver – tacka nej till sociala evenemang om du saknar energi, unna dig extra sömn om det behövs, och gå en promenad själv om du känner för det.

Sök stöd hos någon att prata med

De känslomässiga svängningarna under denna livsfas kan vara utmanande. Därför kan det vara mycket värdefullt att prata med någon om dina känslor och upplevelser. Det kan vara en nära vän, psykolog eller terapeut. Var nyfiken på var i livet du befinner dig och vilken ny version av dig själv som håller på att växa fram.

Hitta en inspirerande förebild

Vem lever livet i en liknande fas och utstrålar styrka, glädje, eller inspiration? Hitta någon du kan spegla dig i – någon att inspireras av.

Hormonbehandling

Om du mår dåligt och tror att hormonbehandling är rätt för dig, kan det vara ett mycket värdefullt stöd för att återställa hormonbalansen och lindra, eller till och med ta bort, besvär som perimenopausen ger.

Psykoterapeutisk behandling

Psykoterapi kan fungera som ett varmt stöd genom den omvandling perimenopausen innebär. Tillsammans med en psykoterapeut kan du bearbeta känslor, sorg och gamla trauman, och samtidigt utforska dessa nya delar av dig själv.

LÄS OCKSÅ: Övergångsålder och symtom: Här är 6 saker du behöver veta

Stöd och behandling under övergångsåldern

Om du upplever symptom under perimenopausen är det glädjande att det finns hjälp att få. Hormonbehandling kan stabilisera balansen i kroppen och lindra symptomen. Du kan även få stöd under processen, till exempel hos en psykoterapeut. För många ger en kombination av behandling och stöd allra bäst resultat.

Fundera på om hormonbehandling är aktuellt för dig, men tänk på att det finns riskfaktorer att ta hänsyn till. Bland de mest allvarliga är ökad risk för blodproppar vid tabletter och en något förhöjd risk för bröstcancer (cirka 2 procent), oavsett typ av hormonbehandling.