Perimenopaus: Så känner du igen symptomen

Vad är symptomen på perimenopaus? Är du osäker på om du är på väg in i klimakteriet och därmed perimenopausal? Läs vidare här, där gynekolog Stine Fürst och psykoterapeut Anja de Thurah berättar mer om tiden före det egentliga klimakteriet.

perimenopause symptomer kvinde der holder om sit hoved med sine hænder

Senast uppdaterad den

Stine Fürst

Faktagranskad av:

Stine Fürst

Gynekolog

De flesta är bekanta med de vanliga symtomen för klimakteriet. Du vet – värmevallningar, nattliga svettningar, torra slemhinnor och andra fysiska besvär av samma sort. Men långt innan dess, upplever många kvinnor faktiskt tecken på att klimakteriet närmar sig. Det är bara inte säkert att de vet att det är just det de känner.

Vissa märker inte alls när klimakteriet börjar, andra märker det lite grand och ytterligare andra är mycket påverkade av perimenopausala symptom. Symtomen är särskilt psykiska besvär och konstiga känslor av förändring, och de överraskar många kvinnor. Detta beror både på att många av oss inte är förberedda på vad perimenopausen är och innebär, och på grund av att många inte har en aning om vad vi kan göra för att må bättre om vi drabbas av symtomen.

Därför har vi gått samman med två experter för att bli klokare på vad vi behöver veta om perimenopausen för att förstå livsfasen och inte bara överleva den, utan ha det så bra som möjligt under den. Den ena är Stine Fürst, som är specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, och ägare av en gynekologisk praktik i Køge, Stinefurst.dk. Den andra är Anja de Thurah, som är psykoterapeut och erbjuder emotionsfokuserad psykoterapi i sina praktiker i Köpenhamn N, Nyborg och Kastrup, AnjadeThurah.dk.

Stine Fürst (54 år) är gynekolog och vad hon själv kallar en hormonnörd. Hon vet allt om klimakteriet, hormoner och hormonbehandling och har gjort det till sin specialitet att hjälpa kvinnor till hormonell balans. Hon undervisar bland annat allmänläkare om perimenopaus och menopaus, så att de blir ännu bättre på att upptäcka de hormonella förändringarna och symtomen som följer med dem.

Anja de Thurah (49 år) är emotionsfokuserad psykoterapeut och arbetar med både män, kvinnor och par. Hon hanterar bland annat de inre berättelserna vi alla har om vem vi är och vem vi borde vara. När det gäller perimenopausen arbetar hon med terapi och terapeutisk behandling för att förstå, bearbeta och navigera de mentala och känslomässiga utmaningar som livsfasen kan medföra.

Vad är perimenopausen

Perimenopausen är åren som leder fram till menopausen. Menopausen inträffar när du som kvinna helt har slutat ha ägglossning och menstruation, och perimenopausen kan sägas vara avvecklingsperioden från att de hormonella förändringarna börjar göra sig gällande tills du når den egentliga menopausen.

– De kvinnliga könshormonerna, progesteron och östrogen, fungerar lite som yin och yang i kvinnokroppen, och redan från slutet av 30-årsåldern minskar mängden progesteron naturligt, säger Stine Fürst.

Och den förändringen har påverkan på östrogenproduktionen, förklarar gynekologen:

– Så länge man fortfarande har menstruationer produceras det fortsatt östrogen, men minskningen av progesteron påverkar balansen mellan de två hormonerna och det uppstår fluktuationer. Det är speciellt de stora svängningarna i östrogen som utlöser besvären i perimenopausen, säger hon.

Perimenopausen är alltså perioden före klimakteriet, eller vägen mot klimakteriet. Vissa kallar också tiden för ”före klimakteriet”. Oavsett vad man kallar perioden är det en naturlig process som startar, och som alla kvinnor går igenom - oavsett hur mycket eller lite vi märker av den.

Det är särskilt de kognitiva förändringarna som många märker av i perimenopausen, men det kan för många vara svårt att förstå varför man mår dåligt inombords. De experter vi talat med är eniga om att information om fasen och en större förståelse för vad som händer är vägen till en bättre perimenopaus och menopaus för oss kvinnor.

När börjar perimenopausen?

– Det varierar mycket när perimenopausen sätter igång. För de flesta börjar perimenopausen märkas någon gång i mitten av 40-årsåldern. Men långt ifrån alla känner av några besvär. Hur mycket de hormonella förändringarna påverkar oss kvinnor är mycket individuellt, berättar gynekolog Stine Fürst.

För en del startar perimenopausen redan i början av 40-årsåldern, men för de flesta sker det snarare runt mitten av 40. Det finns också kvinnor som kommer in i tidig övergångsålder. Enligt gynekologen låter sig perimenopausen dock inte pressas in i några fasta ramar.

Du, som klok kvinna, behöver alltså ha koll på hur du mår och låta det vara din vägledning. Men hur länge varar perimenopausen egentligen – går det att säga något om det?

– Jag kan inte säga mer än att perimenopausen kan vara alltifrån 1 månad till 12 år. Det är ytterligheterna jag känner till, men det är omöjligt att specificera mer än så, eftersom vi varken mäter det eller för att det är så individuellt om och hur kvinnor känner av perioden, säger Stine Fürst.

Symtomen vid perimenopaus kan vara knepiga att tyda, och även om många känner att något förändras inombords, är det många som saknar insikt om vad som faktiskt händer. Det märker Anja de Thurah hos många av sina kvinnliga klienter.

– De flesta kvinnor som söker min hjälp gör det för att de plötsligt upplever känslomässigt kaos, snurrande tankar, oro, osäkerhet och ofta en känsla av sorg över att inte längre känna igen sig själva. Men de flesta har ingen aning om att det kan bero på att de har gått in i perimenopausen och därför känner som de gör, berättar psykoterapeuten.

De kvinnor som vänder sig till henne med vad som visar sig vara perimenopaus-symtom är oftast i åldern från mitten av 40 till mitten av 50.

Vad betyder perimenopaus?

Perimenopaus betyder tiden precis innan menopaus. Ordet kommer från latin där ’peri’ betyder ’kring’, och menopaus, vilket definieras som ett år efter din sista menstruation. Under perimenopaus börjar kroppen producera mindre progesteron, vilket leder till svängningar i östrogennivåerna – och därmed kan vissa besvär uppstå.

"Fun fact": Perimenopaus är så okänd att svenska ordböcker som SAOL eller NE ännu inte har tagit med det. Det finns inga resultat på ’perimenopaus’ där – men perimenopaus är på riktigt. Både som begrepp och klinisk term, och vi kvinnor – liksom samhället – bör lära oss mer om vad den innebär.

Vilka är symtomen på perimenopaus?

– Symtomen på perimenopaus är främst kognitiva. Det kan handla om minnesproblem, mindre energi och svårigheter att hålla fokus, ängslan, sorgsenhet eller en känsla av depression. Det kan också yttra sig som stress. Många kvinnor beskriver även hjärndimma och en känsla av att inte känna igen sig själv, säger Stine Fürst.

Symtomen på perimenopaus för de kvinnor som känner av dem starkt kan vara överväldigande, och många kan faktiskt känna att de befinner sig mitt i en form av livskris.

– Många känner sig ängsliga och mycket osäkra på varför de mår som de gör och riktar fokus utåt. De kan ställa frågor som: Har jag rätt jobb? Var är min arbetsglädje och energi? Varför känner jag annorlunda för min partner? Bor jag verkligen där jag vill bo? Ofta handlar det om känslor av kaos, en personlig kris och att något är fel, säger Anja de Thurah.

Men många av dessa tankar, känslor och tvivel kan mycket väl bero på vad som händer i kroppen under perimenopausen. Om du känner så här, är det därför inte nödvändigtvis ett tecken på att du är sjuk, eller att något är fel med dig, eller att du har fattat livsval som inte är rätt för dig.

Det är också viktigt att betona att det är väldigt olika hur mycket eller lite kvinnor känner av de hormonella förändringarna. Kvinnor som söker hjälp hos sin egen läkare, en gynekolog som Stine Fürst, och en psykoterapeut som Anja de Thurah, är vanligtvis måttligt till hårt drabbade av problemen vid perimenopausen.

– Själva upplevelsen av perimenopausen är nästan lika varierande som vi är kvinnor. Vissa märker knappt av symtomen, medan andra drabbas så hårt att de nästan är redo att hoppa i sjön om de inte får hjälp. De som är hårt drabbade kan ofta känna sig både sjuka och desperata, förklarar Stine Fürst.

Och det är både synd och beklagligt att vissa får det så dåligt utan att veta vad de kan göra och vart de kan vända sig, anser hon.

Symtom på perimenopaus

  • Minnesproblem
  • Brist på energi
  • Ängslan
  • Depressiva känslor som sorgsenhet, brist på livsglädje, tomhet
  • Hjärndimma (brain fog)
  • Trötthet
  • Brist på fokus
  • Brist på energi
  • Mindre socialt driv
  • Svårt att känna igen sig själv
  • En känsla av att ha bomull i huvudet eller en ostkupa över sig
  • Sorgsenhet
  • Oregelbundna eller förändrade menstruationsblödningar
  • Minskad libido
  • Viktökning
  • Ökad tendens till cystor och muskelknutor
  • Det kan också förekomma led- och muskelsmärtor

Orsaker till symtom vid perimenopaus

Den huvudsakliga orsaken till de psykiska och emotionella symtom du kan uppleva under perimenopausen är att det kvinnliga könshormonet progesteron börjar minska och östrogen därför börjar svänga kraftigt. Dessa två hormoner brukar hålla varandra i balans, men denna balans börjar rubbas.

– Det som orsakar symtomen under perimenopausen är själva hormonsvängningarna, som påverkar andra hormoner och signalämnen i hjärnan, vilket kan ge kognitiva och mentala symtom. Exempelvis brist på energi, trötthet och nedstämdhet, säger Stine Fürst.

En annan bidragande orsak till tidiga symtom på klimakteriet är den kultur vi är en del av och de berättelser och föreställningar vi har om livet just här, menar Anja de Thurah.

– Symtomen på perimenopausen är för många intensiva och obehagliga och är till stor del emotionella reaktioner på de hormonella förändringarna i kroppen. Men en annan bidragande faktor kan också vara att det sättet att må inte överensstämmer med de berättelser vi har om att vara kvinna i fyrtioårsåldern, säger Anja de Thurah.

Alla människor definierar sig också genom den blandning av berättelser från sig själva och omvärlden om vem vi är som individer och hur kvinnolivet ser ut omkring mitten av livet.

– Om de kvinnor vi ser upp till framställs som evigt unga och som personer som inte upplever dessa känslomässiga reaktioner, inte känner sig ängsliga eller överväldigade, inte känner ett större behov av att dra ner på tempot och vara för sig själva, inte har minskad sexuell lust, eller vad du än upplever hos dig själv – då kan man känna sig fel, och det kan förvärra flera av de emotionella symtom som perimenopausen redan ger, förklarar Anja de Thurah.

Vill du ha en närmare förklaring på hur de hormonella förändringarna kan påverka din hjärna, psyke och humör, kan du läsa mycket mer om de psykiska symtomen på klimakteriet och orsaken bakom här[NB1] .

Vad är klimakteriet?

Har du sett termen klimakteriet eller klimakterium? Det är en dansk term för övergångsåldern, som är kopplad mest till dess slut – det vill säga att klimakteriet oftast används som ett annat ord för menopausen. Det är inte en term som används särskilt ofta längre.

Är det perimenopausen jag upplever nu?

Är du i fyrtioårsåldern och känner dig trist, trött, ängslig, i känslomässig kaos? Kanske med en helt annan och lägre energi och toleransnivå för sociala arrangemang och arbetsbörda än du brukar? Då kan det mycket väl vara symtom på perimenopausen du upplever.

Några kvinnor upplever även fysiska symtom som ledvärk och muskeltrötthet bland symtomen, men de psykiska symtomen på perimenopausen är de som är flest och som flest kvinnor känner sig besvärade av. Kort sagt, behöver du inte acceptera att må superdåligt.

– Första steget är att gå till din egen läkare och beskriva hur du mår. Vissa läkare tar ett blodprov och konstaterar att kvinnan inte är i övergångsåldern eftersom hon fortfarande producerar östrogen. Men det kan mycket väl vara hormonella svängningar som utlöser besvären, säger Stine Fürst.

Det är dock långt ifrån allmän kännedom – inte heller bland läkare, upplever Stine Fürst.

– Det finns många kvinnor som får fylla i formulär för depression, ångest och demens när de har symtom på perimenopaus. För många av symtomen påminner om varandra, säger Stine Fürst.

Just därför är det också en del kvinnor som behandlas för symtom som har sin grund i något helt annat än vad de får behandling för.

– Jag tycker faktiskt att vi som läkarkår har misslyckats när det finns en så stor blind fläck för vad som ofta är orsaken till varför dessa kvinnor mår dåligt. Istället är det många kvinnor i fyrtioårsåldern som blir sjukskrivna med stress eller sätts på antidepressiv medicin, där det som de egentligen känner av är symtom på perimenopausen, säger Stine Fürst och tillägger:

– Och det är lika illa med de många kvinnor som blir kontrollerade för till exempel depression, ångest eller demens och som bara skickas hem igen när screeningen inte visar något.

Kanske i perimenopausen – här är vad du kan göra

Upplever du symtom som verkar kunna bero på perimenopausens hormonsvängningar, är första steget att gå till din egen läkare. Och här ska du veta, att det kan vara en bra idé att själv föreslå en remiss till en gynekolog om inte läkaren gör det.

En gynekolog är nämligen den medicinska fackpersonen som hanterar hormoner och övergångsåldern – även perimenopausen. En bra gynekolog upptäcker därför ofta snabbt om det kan vara perimenopausens symtom du egentligen upplever. Vill din läkare inte ge en remiss är det en möjlighet att leta upp en privatpraktiserande gynekolog.

– Om du själv måste leta efter en gynekolog, så sök gärna en som är specialiserad på övergångsåldern och/eller hormoner, råder Stine Fürst.

Oavsett om du upplever symtomen så besvärande att du känner att du behöver behandling, eller om du upplever den mildare versionen av perimenopausen, kan det dessutom vara en mycket god idé att prata med någon om vad du går igenom.

– Det kan vara en terapeut eller en psykolog, men det kan också vara en god väninna. Det kan göra en stor skillnad att ventilera och säga saker högt. Också för din egen insikt om vad det är du går igenom, säger Anja de Thurah.

För många kvinnor känns det blottande att prata om det, ofta för att vi inte vet hur vanligt det egentligen är att uppleva psykiska symtom vid övergångsåldern.

– Om man har svårt att börja prata om det kan det ibland hjälpa att tänka på att det självklart är för din egen skull, men också för din dotters, din systers och din systerdotters skull. Vi måste prata öppet om hur det också är att vara kvinna i perimenopausen, både för att du ska kunna navigera genom förändringarna och för att vi som samhälle och kultur ska ändra berättelserna så att kvinnor slutar med att lida i tystnad och tro att det bara är dem, säger Anja de Thurah.

Genom att berätta om hur du mår finns det också andra som kan hjälpa till att ta hand om dig. Kanske är det just den väninnan som har läst om perimenopausen och nämner den möjliga kopplingen, eller hon som själv har upplevt detsamma men aldrig talat högt om det förr.

Hur känns det att vara i perimenopausen?

Att vara i perimenopausen känns för många som att vara främmande för sig själv. Symtomen är till stor del psykiska och känslomässiga. Symtomen är exempelvis nedstämdhet, ängslighet, tomhet, trötthet, brist på energi och en känsla av stress. Vissa upplever också fysiska besvär i samband med de psykiska, som hjärtklappning och tryck över bröstet.

De första tecknen på övergångsåldern är framförallt kognitiva, och de hör framför allt till perioden som kallas perimenopausen, som leder fram till menopausen. Även om de flesta symtomen under övergångsåldern är psykiska och kognitiva, upplever vissa också fysiska symtom och överlapp mellan symtomen som typiskt sägs höra mer till menopausen, såsom led- och muskelsmärtor samt nattsvettningar.

Om du vill läsa om alla tecken på övergångsåldern, kan du läsa vår andra artikel om symtom på övergångsåldern.

7 värdefulla råd: Så tar du dig igenom perimenopausen

Lyckligtvis finns det flera saker du kan göra för att må så bra som möjligt när du går igenom perimenopausen. Allt från konkret behandling till omtänksam egenvård och rörelse. Här får du Anja de Thurahs bästa råd:

Rör på dig regelbundet

Kroppens könshormoner svänger under perimenopausen och kan påverka ditt humör och din sinnesstämning. Det finns dock mycket du själv kan göra för att frigöra kroppens egen lugn- och lyckohormon, oxytocin, samt sänka stresshormonet kortisol. Styrketräning är särskilt bra för kvinnor över 40, men även yoga eller en simtur kan göra underverk för både kropp och sinne.

Prioritera mindfulness och egenomsorg

Ge dig själv tillfälle och utrymme att bara vara och ta hand om dig själv. Ägna dig åt aktiviteter som får dig att må bra på riktigt och stärker ditt välbefinnande.

Lyssna inåt och sätt dina egna behov först

Om du inte har prioriterat dig själv tidigare, är perimenopausen ett perfekt tillfälle att börja. Känn efter vad du behöver – tacka nej till sociala evenemang om du saknar energi, unna dig extra sömn om det behövs, och gå en promenad själv om du känner för det.

Sök stöd hos någon att prata med

De känslomässiga svängningarna under denna livsfas kan vara utmanande. Därför kan det vara mycket värdefullt att prata med någon om dina känslor och upplevelser. Det kan vara en nära vän, psykolog eller terapeut. Var nyfiken på var i livet du befinner dig och vilken ny version av dig själv som håller på att växa fram.

Hitta en inspirerande förebild

Vem lever livet i en liknande fas och utstrålar styrka, glädje, eller inspiration? Hitta någon du kan spegla dig i – någon att inspireras av.

Hormonbehandling

Om du mår dåligt och tror att hormonbehandling är rätt för dig, kan det vara ett mycket värdefullt stöd för att återställa hormonbalansen och lindra, eller till och med ta bort, besvär som perimenopausen ger.

Psykoterapeutisk behandling

Psykoterapi kan fungera som ett varmt stöd genom den omvandling perimenopausen innebär. Tillsammans med en psykoterapeut kan du bearbeta känslor, sorg och gamla trauman, och samtidigt utforska dessa nya delar av dig själv.

LÄS OCKSÅ: Övergångsålder och symtom: Här är 6 saker du behöver veta

Stöd och behandling under övergångsåldern

Om du upplever symptom under perimenopausen är det glädjande att det finns hjälp att få. Hormonbehandling kan stabilisera balansen i kroppen och lindra symptomen. Du kan även få stöd under processen, till exempel hos en psykoterapeut. För många ger en kombination av behandling och stöd allra bäst resultat.

Fundera på om hormonbehandling är aktuellt för dig, men tänk på att det finns riskfaktorer att ta hänsyn till. Bland de mest allvarliga är ökad risk för blodproppar vid tabletter och en något förhöjd risk för bröstcancer (cirka 2 procent), oavsett typ av hormonbehandling.

Läs också

Psykologen: “Drop glansbilledet! Vi har brug for ærlige fællesskaber”

overgangsalder symptomer kvinde med gråt hår der står med lukkede øjne og samlede hænder foran hjertet

Overgangsalder og symptomer: Her er 6 ting du skal vide

overgangsalder psykiske symptomer kvinde der kigger på sig selv i spejl

Overgangsalder symptomer: 13 psykiske tegn på du skal kende

Underlivsprolaps efter fødsel: Hvad kan du gøre?