Smärta och obehag vid slidöppningen är tyvärr något som allt för många kvinnor lever med i tystnad. Det kan ha stor påverkan på livskvaliteten, både fysiskt och mentalt, och trots det kan det vara oerhört svårt att prata om. Kanske för att det känns privat, kanske för att man fruktar att inte bli tagen på allvar. Men smärtor i underlivet ska absolut inte vara något man bara accepterar eller lär sig leva med - och du är inte ensam. Ju mer vi pratar om det, desto lättare blir det att få hjälp och hitta lösningar.

Vad är vulvodyni?

Vulvodyni är ett tillstånd där man upplever smärta och obehag i vulva (slidöppning och yttre könsdelar) i mer än tre månader - utan någon egentlig och tydlig förklaring. Vulvodyni betyder ordagrant, smärta i slidöppningen. Det betyder att det inte beror på en infektion, en sjukdom eller en annan konkret diagnos, men ändå är smärtorna mycket verkliga.

Det finns olika former av vulvodyni, och de kategoriseras beroende på var smärtorna sitter, hur ofta de uppstår, hur de har uppkommit och hur länge de har pågått.

Var sitter smärtorna?

• Lokaliserad vulvodyni: Smärtorna är koncentrerade till en plats, ofta vid slidöppningen eller klitoris.
• Generaliserad vulvodyni: Smärtorna känns i hela eller större delar av vulva.

När uppstår smärtorna?

• Provocerad vulvodyni: Smärtorna uppstår vid beröring, exempelvis under sex, vid användning av en tampong eller till och med av åtsittande kläder.
• Oprovocerad vulvodyni: Smärtorna finns där hela tiden, utan någon yttre påverkan.
• Kombinerad vulvodyni: En blandning av de två ovanstående, där smärtorna både kan vara spontana och utlösas vid beröring.

Hur länge har smärtorna pågått?

• Primär vulvodyni: Smärtorna har alltid funnits där - även före sexuell debut.
• Sekundär vulvodyni: Smärtorna har uppkommit senare, efter en period utan problem.

Orsaker till vulvodyni?

Orsaken till vulvodyni är tyvärr ännu inte helt klarlagd, och därför forskas det fortfarande kring vad som exakt orsakar vulvodyni. Det verkar dock vara en kombination av flera faktorer – och det kan variera från kvinna till kvinna.

Möjliga orsaker och teorier:

Påverkan på nerverna: Vid generaliserad vulvodyni kan nerverna misstolka signaler, så att vanliga beröringar upplevs som smärta.

Svampinfektioner: Upprepade svampinfektioner eller frekvent behandling av dessa kan möjligen vara en utlösande faktor.

Hormonella förändringar: Det finns indikationer på att p-piller kan ha ett samband med utvecklingen av vulvodyni.

Muskelspänningar: Många kvinnor med vulvodyni har spänningar i bäckenbotten, men det är oklart om det är en orsak till smärtan – eller en konsekvens av den.

Tidigare behandling av könsvårtor: Vissa behandlingar av kondylom kan i vissa fall leda till vulvodyni.

Symtom på vulvodyni

Vulvodyni innebär, som sagt, smärta i slidan som har varat i mer än tre månader och där man inte har kunnat hitta någon förklaring till smärtan.

Symtom på vulvodyni:

• Svidande och brännande känsla vid slidöppningen
• Klåda i underlivet
• Obehag och smärta vid samlag
• Ont i slidan efter samlag
• Svullna blygdläppar
• Känselrubbningar i underlivet
• Magsmärta
• Minskad sexlust

Mer sällsynta symtom och konsekvenser av att ha vulvodyni

• Ländryggssmärta
• Förstoppning
• Smärta i skinkorna
• Muskelspänningar
• Allmänt obehag i bäckenet och nedre delen av magen

Vulvodyni kan kännas ensamt, men du är långt ifrån ensam. Det är ett verkligt tillstånd, och du behöver inte bara lära dig att leva med det. Om du upplever smärta i vulvan, prata med din läkare, en gynekolog eller en fysioterapeut med specialisering inom bäckenbotten och underliv. Det finns hjälp att få – och du förtjänar att få den. 

Hur ställer läkaren diagnosen?

Så hur diagnostiseras vulvodyni? Diagnosen vulvodyni ställs först genom ett samtal om dina symtom, följt av en undersökning av det yttre området runt slidan. Ofta gör läkaren även en gynekologisk undersökning av underlivet invändigt och eventuellt också ett invändigt ultraljud för att få en bättre överblick.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta ett vävnadsprov för att få en djupare förståelse av vad som orsakar smärtan. Om det blir aktuellt bedövas området lokalt, så att provet kan tas så skonsamt som möjligt. Provet skickas därefter för vidare undersökning.

Vulvodyni kan visa sig på många olika sätt, och symtomen kan variera från person till person. Därför anpassas undersökningen också efter just dina upplevelser. Det viktigaste är att du är öppen och ärlig med hur du upplever din smärta – ju mer din läkare vet, desto bättre kan de hjälpa dig att hitta en behandling som passar dig. Kom ihåg att din smärta är verklig, även om den kan vara svår att sätta ord på. Det är verkligen viktigt att få den undersökt, eftersom ingen ska behöva leva med smärta i underlivet som en del av vardagen.

Har jag vulvodyni?

Vi kan tyvärr inte ställa en diagnos på vulvodyni genom den här artikeln, men vi kan hjälpa dig att få en bättre uppfattning om huruvida dina symtom kan tyda på det – och om det därför kan vara en bra idé att prata med din läkare. Om du upplever klåda, sveda, spänningar eller smärta i vulvan kan det vara ett tecken på vulvodyni. Oavsett orsaken är det alltid värt att få det undersökt, eftersom smärta eller en stickande känsla i underlivet inte är något du bara ska behöva acceptera.

Vulvodyni kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Många kvinnor upplever minskad sexlust, oro, psykiska förändringar, låg energi och en allmän känsla av minskad livsglädje. Om du känner igen något av detta är det viktigt att söka hjälp. Ju snabbare du får det undersökt, desto snabbare kan du få rätt behandling – och ta steg mot att må bättre.

Behandling: Kan vulvodyni botas?

Det finns många olika sätt att “behandla” vulvodyni på, och rätt behandling beror på dina specifika symtom och upplevelser. Eftersom symtomen kan variera mycket från person till person finns det ingen enskild behandlingsmodell som passar alla.

Tillsammans med din läkare kan du hitta den behandlingsform som passar dig bäst. För att göra det enklare har vi samlat en översikt över olika behandlingsalternativ, så att du får en bättre bild av vilka möjligheter som finns.

Självmassage: Daglig, varsam beröring av det smärtsamma området kan hjälpa till att göra nerverna mindre känsliga med tiden. Använd gärna en ren och skonsam olja, som vår kind oil, för att göra massagen behagligare.

Lokalbedövande gel: Lidokain är en standardbehandling i Sverige, eftersom det verkar lokalbedövande och kan lindra smärtan i området, särskilt hos personer vars smärta beror på ökad nervkänslighet.

Hormoninnehållande salvor: Det finns en teori om att vulvodyni kan bero på hormonbrist. Därför kan salvor eller vagitorier med östrogen, eller en kombination av östrogen och testosteron, möjligen hjälpa till att återställa balansen.

Fysioterapi: Stretching och avslappningsövningar för bäckenbotten kan lindra smärtan och hjälpa dig att slappna av mer. Det kan också göra penetrerande sex lättare.

Dilatatorer: Träning med dilatatorer kan gradvis vänja kroppen vid att ha något i slidan. Det kan vara till hjälp om du vill försöka ha samlag och smärtan har lett till vaginism.

Kognitiv beteendeterapi: Även om smärtan är fysisk kan kognitiv beteendeterapi vara en lovande kompletterande behandling som hjälper dig att hantera de psykiska aspekterna av att leva med kronisk smärta.

Sexologisk rådgivning: Vulvodyni kan ha stor påverkan på sexlivet. Många kvinnor upplever att sexologisk rådgivning – både individuellt och tillsammans med en partner – kan ge verktyg för att bevara ett bra sexliv trots smärtan.

Botox: En liten dos botox som injiceras i slidöppningen eller i de spända musklerna kan i vissa fall hjälpa kvinnor med både provocerad och generaliserad vulvodyni.

Antidepressiva läkemedel: Låga doser av antidepressiva läkemedel används ofta vid behandling av kronisk smärta, däribland vulvodyni.

Gabapentin och pregabalin: Dessa typer av läkemedel, som traditionellt används vid behandling av epilepsi, kan även användas för kvinnor med vulvodyni.

Injektion med kortison och lidokain: Även om denna behandling inte är så vanlig i Sverige har den använts både här och utomlands som ett alternativ för kvinnor med provocerad, lokaliserad vulvodyni.

Operation: I sällsynta fall kan en operation vara den sista utvägen. Då avlägsnas det överkänsliga området vid slidöppningen kirurgiskt, men tyvärr förvärras besvären hos 20 % till följd av operationen.

Förlossning: Det kan kanske låta lite märkligt att kalla en förlossning för en behandlingsform. Men även om många kvinnor med vulvodyni är rädda för att föda vaginalt visar forskning faktiskt att upp till 50 % upplever en förbättring av smärtan efter att de har fött.

Men går det då att bota vulvodyni?

Vulvodyni kan vara ett komplext och långvarigt tillstånd, men många kvinnor upplever en betydande förbättring – och vissa blir helt smärtfria med rätt behandling och förhållningssätt. För vissa kan smärtan minska med tiden, särskilt om de underliggande orsakerna, såsom muskelspänningar, nervskador eller hormonella obalanser, behandlas effektivt. Det viktigaste är att söka hjälp och få en individuellt anpassad behandlingsplan. Även om det kan ta tid att hitta rätt lösning finns det goda möjligheter att få ett bättre och förhoppningsvis smärtfritt liv.

Vulvodyni och alternativ behandling

Om du vill utforska andra möjligheter finns det även alternativa behandlingsformer som vissa kvinnor har haft mycket goda erfarenheter av. Kom ihåg att din kropp förtjänar omtanke, och att du inte behöver stå ensam med din smärta – det finns hjälp att få! 

Akupunktur: Akupunktur används ofta vid behandling av kronisk smärta, däribland vulvodyni. Vissa kvinnor upplever kortvarig lindring, medan andra får en mer varaktig effekt – och oavsett vilket kan det vara värt att prova. Behandlingen kräver vanligtvis flera sessioner innan du märker någon skillnad, så det är viktigt att hitta en akupunktör som förstår dig och stöttar dig under processen.

Forskning visar att akupunktur kan förbättra livskvaliteten hos kvinnor med vulvodyni 

Vaginalterapi: Vaginalterapi är en kombination av fysisk avslappning och terapeutiskt stöd. Här arbetar man med att lösa upp spänningar i bäckenbotten samtidigt som man får möjlighet att utforska de mentala och känslomässiga aspekterna av smärtan. Behandlingen omfattar även hemövningar, såsom varsam självmassage av slidan (desensibilisering), samt fokus på parrelationen, sexlivet, gränser och ditt allmänna välbefinnande.

Du förtjänar att känna dig bekväm i din kropp – och det finns många vägar till lindring och lugn. Kanske kan alternativ behandling vara svaret för dig?

3 övningar som kan hjälpa

Många kvinnor med vulvodyni har en spänd eller stressad bäckenbotten till följd av smärtan i underlivet. Därför är det bra att göra övningar som får bäckenbotten att slappna av. Här får du 3 enkla övningar som du kan göra dagligen för att slappna av mer i bäckenbotten.

1. Djupandning med bäckensavslappning - Hjälper till att lossa spänningar i bäckenbotten och skapa lugn i kroppen.

Så här gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna på golvet, eller sitt bekvämt på en stol.
• Placera en hand på magen och den andra på bröstet.
• Andas djupt in genom näsan så att magen höjer sig medan bröstet förblir stilla.
• Vid utandning genom munnen, föreställ dig att bäckenbotten mjukt släpper spänningarna.
• Upprepa i 5–10 minuter dagligen.

2. Sommerfuglen - Mjuk stretching av bäckenområdet som kan hjälpa till att minska muskelspänningar.

Så här gör du:

Sitt på golvet med fotsulorna ihop framför dig och låt knäna falla ut åt sidorna.

Placera händerna på anklarna eller fötterna och håll ryggen rak.

Andas djupt och låt knäna sjunka lite längre ner vid varje utandning utan att pressa.

Håll positionen i 1-2 minuter och upprepa gärna dagligen.

Så här gör du:

• Lägg dig på ryggen med böjda knän och fötterna på golvet i höftbredds avstånd.
• Andas in, och på en utandning tippa ditt bäcken mjukt bakåt så att ländryggen lätt pressas mot underlaget.
• Vid nästa inandning tippa bäckenet framåt igen så att en liten båge formas i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och utan smärta – upprepa 10-15 gånger i lugn takt.

3. Bäckentippning (liggande) - Slappnar av bäckenmusklerna och ökar blodcirkulationen i området.

Så här gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna på golvet i höftbredd.
• Andas in, och vid utandning tippa bäckenet försiktigt bakåt så att ländryggen trycks lätt mot underlaget.
• Vid nästa inandning tippa bäckenet fram igen så att en liten båge bildas i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och smärtfri – upprepa 10-15 gånger i lugn takt.

Dessa övningar kan vara ett bra sätt att minska spänningar i bäckenområdet och skapa mer lugn i kroppen. Kom alltid ihåg att lyssna på din kropp och sluta om något känns obehagligt. Övningarna ska kännas behagliga och skonsamma att utföra och bör inte få dig att spänna dig ytterligare.

3 andra bra råd

Använd glidmedel:

Om du har vulvodyni kan sex, särskilt penetrationssex, upplevas som smärtsam. Ett bra sätt att göra upplevelsen mer behaglig är att använda rikligt med glidmedel eller en säker form av smörjning, såsom mandelolja. Det kan hjälpa till att minska torrhet i slidan och minska obehaget. Ju lättare fingrar, penis eller sexleksaker glider in, desto mindre tryck och friktion uppstår, vilket kan göra upplevelsen mer skonsam och mindre smärtsam. Många kvinnor med vulvodyni upplever både torrhet och spänningar i underlivet, och här kan glidmedel vara ett enkelt men effektivt sätt att göra sex mer behagligt och avslappnat. Detta kan också användas i kombination med en lokalbedövande gel om du upplever att det finns behov av större smärtlindring.

Självmassage:

Mild massage av det smärtsamma området kan hjälpa till att göra nerverna mindre känsliga över tid. Dessutom kan det ge dig en bättre förståelse för ditt underliv och dina smärtor, vilket kan göra det lättare att hitta rätt behandling. Ta dig tid, lyssna på din kropp och massera i din egen takt - även små dagliga övningar kan göra skillnad.

Ta dina smärtor på allvar och sök hjälp:

Om du upplever smärta, ömhet eller obehag i slidan är det viktigt att ta det på allvar. Dina smärtor är verkliga, även om de kan vara svåra att tala om. Tyvärr finns det fortfarande begränsad forskning på området, men det betyder inte att problemet inte finns - tvärtom. Därför är det viktigt att du lyssnar på din kropp och söker hjälp så att du kan få rätt behandling. Du förtjänar att må bättre, och du är inte ensam. Om du inte vet var du ska vända dig kan du börja med vulvodyni föreningen: Dansk Vulvodyniforening. De har samlat all den kunskap du behöver om symtom, behandling och livet med vulvodyni på deras hemsida. Dessutom har de ett gemenskap för kvinnor med vulvodyni, för du är nämligen inte ensam.

Källor: Dansk Vulvodyniforening, CPH Osteopati, Hvidovre Hospital, Nordsjællands Hospital