Smärta och obehag vid slidöppningen är tyvärr något som allt för många kvinnor lever med i tystnad. Det kan ha stor påverkan på livskvaliteten, både fysiskt och mentalt, och trots det kan det vara oerhört svårt att prata om. Kanske för att det känns privat, kanske för att man fruktar att inte bli tagen på allvar. Men smärtor i underlivet ska absolut inte vara något man bara accepterar eller lär sig leva med - och du är inte ensam. Ju mer vi pratar om det, desto lättare blir det att få hjälp och hitta lösningar.

Vad är vulvodyni?

Vulvodyni är ett tillstånd där man upplever smärta och obehag i vulva (slidöppning och yttre könsdelar) i mer än tre månader - utan någon egentlig och tydlig förklaring. Vulvodyni betyder ordagrant, smärta i slidöppningen. Det betyder att det inte beror på en infektion, en sjukdom eller en annan konkret diagnos, men ändå är smärtorna mycket verkliga.

Det finns olika former av vulvodyni, och de kategoriseras beroende på var smärtorna sitter, hur ofta de uppstår, hur de har uppkommit och hur länge de har pågått.

Var sitter smärtorna?

• Lokaliserad vulvodyni: Smärtorna är koncentrerade till en plats, ofta vid slidöppningen eller klitoris.
• Generaliserad vulvodyni: Smärtorna känns i hela eller större delar av vulva.

När uppstår smärtorna?

• Provocerad vulvodyni: Smärtorna uppstår vid beröring, exempelvis under sex, vid användning av en tampong eller till och med av åtsittande kläder.
• Oprovocerad vulvodyni: Smärtorna finns där hela tiden, utan någon yttre påverkan.
• Kombinerad vulvodyni: En blandning av de två ovanstående, där smärtorna både kan vara spontana och utlösas vid beröring.

Hur länge har smärtorna pågått?

• Primär vulvodyni: Smärtorna har alltid funnits där - även före sexuell debut.
• Sekundär vulvodyni: Smärtorna har uppkommit senare, efter en period utan problem.

Orsaker till vulvodyni?

Orsaken till vulvodyni är tyvärr ännu inte helt klarlagd, och forskning pågår fortfarande för att förstå vad som exakt orsakar vulvodyni. Det verkar dock vara en kombination av flera faktorer - och det kan variera från kvinna till kvinna.

Möjliga orsaker och teorier:

Nervpåverkan: Vid generaliserad vulvodyni kan nerverna feltolka signaler, vilket gör att vanliga beröringar känns smärtsamma.

Svampinfektioner: Upprepade svampinfektioner eller frekvent behandling därav kan eventuellt vara en utlösande faktor.

Hormonella förändringar: Det finns tecken på att p-piller kan ha en koppling till utvecklingen av vulvodyni.

Muskelspänningar: Många kvinnor med vulvodyni har spänningar i bäckenbotten, men det är oklart om det är en orsak till smärtan eller en konsekvens av den.

Tidigare behandling för könsvårtor: Vissa behandlingar för kondylom kan i vissa fall leda till vulvodyni.

Symtom på vulvodyni

Vulvodyni innebär smärta i slidan som varat längre än tre månader, där man inte kunnat hitta en förklaring till smärtan.

Symtom på vulvodyni:

• Svidande och brännande känsla vid slidöppningen
• Klåda i underlivet
• Obehag och smärta vid samlag
• Smärtor i slidan efter samlag
• Svullna blygdläppar
• Känselstörningar i könsorgan
• Buksmärtor ??
• Minskad sexlust

Sällsynta symtom och konsekvenser av att ha vulvodyni

• Ländryggsmärta
• Förstoppning
• Smärtor i skinkorna
• Muskelspänningar
• Allmän olust i bäckenet och nedre delen av magen

Vulvodyni kan kännas ensamt, men du är långt ifrån ensam. Det är ett verkligt tillstånd, och du behöver inte bara lära dig att leva med det. Om du upplever smärta i vulvan, prata med din läkare, en gynekolog eller en fysioterapeut med specialisering i underlivet. Det finns hjälp - och du förtjänar att få den.

Hur ställer läkaren diagnosen?

Så hur blir man diagnosticerad med vulvodyni? Diagnosen vulvodyni ställs först genom ett samtal om dina symtom, följt av en undersökning av det yttre området runt slidan. Ofta kommer läkaren även att göra en gynekologisk undersökning av underlivet invändigt och eventuellt också utföra en invändig ultraljudsscanning för att få en bättre översikt.

I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta ett vävnadsprov för att få en djupare förståelse av vad som orsakar smärtan. Om det blir aktuellt, kommer området att lokalbedövas så att provet kan tas så skonsamt som möjligt. Provet skickas sedan för vidare undersökning.

Vulvodyni kan yttra sig på många olika sätt, och symtomen kan variera från person till person. Därför kommer undersökningen också att anpassas efter just dina upplevelser. Det viktigaste är att du är öppen och ärlig om dina smärtor - ju mer din läkare vet, desto bättre kan de hjälpa dig att hitta en behandling som är meningsfull för dig. Kom ihåg att dina smärtor är verkliga, även om de kan vara svåra att sätta ord på. Det är verkligen viktigt att få det undersökt, för ingen bör leva med smärta i underlivet som en del av vardagen.

Har jag vulvodyni?

Vi kan tyvärr inte ställa en diagnos på vulvodyni genom denna artikel, men vi kan hjälpa dig att få en bättre känsla av huruvida dina symtom kan peka i den riktningen – och om det därför skulle vara en bra idé att prata med din läkare. Om du upplever klåda, sveda, spänningar eller smärta i vulva, kan det vara ett tecken på vulvodyni. Oavsett orsaken är det alltid värt att få det undersökt, för smärta eller en stickande känsla i underlivet ska du inte bara behöva acceptera.

Vulvodyni kan ha stor inverkan på livskvaliteten. Många kvinnor upplever minskad sexlust, oro, mentala förändringar, låg energi och en allmän känsla av mindre livsglädje. Om du känner igen något av detta, är det viktigt att söka hjälp. Ju snabbare du får det undersökt, desto snabbare kan du få rätt behandling - och ta steg mot att må bättre.

Behandling: Kan vulvodyni botas?

Det finns många olika sätt att 'behandla' vulvodyni på, och rätt behandling beror på dina specifika symtom och upplevelser. Eftersom symtomen kan variera mycket från person till person, finns det inte en fast behandlingsmodell som passar alla.

Tillsammans med din läkare kan du hitta fram till den behandlingsform som känns bäst för dig. För att göra det enklare har vi samlat en översikt över olika behandlingsmöjligheter, så att du kan få en bättre överblick över vilka alternativ som finns.

Egenmassage: Mjuk beröring av det smärtsamma området dagligen kan hjälpa till att göra nerverna mindre känsliga över tid. Använd gärna en ren och skonsam olja som vår kind oil, för att göra massagen mer behaglig.

Lokalbedövande gel: Lidokain är en standardbehandling i Sverige, eftersom det verkar lokalbedövande och kan lindra smärtorna i området, speciellt hos dem vars smärta beror på ökad nervsensibilisering.

Hormoninnehållande salvor: Det finns en teori om att vulvodyni kan bero på hormonbrist. Därför kan salvor eller suppositorier med östrogen eller en kombination av östrogen och testosteron möjligen hjälpa till att återställa balansen.

Fysioterapi: Stretching och avslappningsövningar för bäckenbotten kan lindra smärtorna och hjälpa dig att slappna av mer. Detta kan också göra penetrerande sex lättare.

Dilatorer: Träning med dilatorer kan gradvis vänja kroppen vid att ha något i slidan, vilket kan vara en hjälp om du vill försöka ha samlag och smärtorna har lett till vaginism.

Kognitiv beteendeterapi: Även om smärtorna är fysiska, kan kognitiv beteendeterapi vara en lovande, kompletterande behandling som hjälper till att hantera de psykiska aspekterna av att leva med kronisk smärta.

Sexologisk rådgivning: Vulvodyni kan ha stor påverkan på sexlivet. Många kvinnor upplever att sexologisk rådgivning - både individuellt och tillsammans med en partner, kan ge verktyg för att upprätthålla ett bra sexliv trots smärtorna.

Botox: En liten dos Botox injicerad i slidöppningen eller i de spända musklerna kan i vissa fall hjälpa kvinnor med både provocerad och generaliserad vulvodyni.

Antidepressiv medicin: Låga doser antidepressiv medicin används ofta för behandling av kronisk smärta, inklusive vulvodyni.

Gabapentin och pregabalin: Dessa typer av medicin, som traditionellt används för behandling av epilepsi, kan också användas hos kvinnor med vulvodyni.

Injektion med kortison och lidokain: Även om denna behandling inte är så utbredd i Sverige, har den använts både här och utomlands som en möjlighet för kvinnor med provocerad, lokaliserad vulvodyni.

Operation: I sällsynta fall kan en operation vara den sista lösningen. Här avlägsnas det överkänsliga området vid slidöppningen kirurgiskt, men tyvärr förvärras besvären hos 20 % som en följd av operationen.

Förlossning: Det kan låta lite underligt att kalla en förlossning för en behandlingsmetod. Men även om många kvinnor med vulvodyni fruktar att föda vaginalt, visar forskning att upp till 50 % upplever en förbättring av smärtan efter att de fött barn.

Men är det då möjligt att bota vulvodyni?

Vulvodyni kan vara ett komplext och långvarigt tillstånd, men många kvinnor upplever en betydande förbättring - och några blir helt smärtfria med rätt behandling och strategi. För vissa kan smärtorna avta över tid, särskilt om de underliggande orsakerna (såsom muskelspänningar, nervskador eller hormonella obalanser) behandlas effektivt. Det viktigaste är att söka hjälp och få en individuellt anpassad behandlingsplan. Även om det kan ta tid att hitta rätt lösning, finns det goda möjligheter för att få ett bättre och förhoppningsvis smärtfritt liv. (https://vulvodyni.info/behandlinger)

Vulvodyni och alternativ behandling

Om du har lust att utforska andra möjligheter finns det även alternativa behandlingsformer som vissa kvinnor haft riktigt bra erfarenheter med. Kom ihåg att din kropp förtjänar omsorg, och du ska inte stå ensam med dina smärtor - det finns hjälp där ute!

Akupunktur: Akupunktur används ofta som behandling av kronisk smärta, inklusive vulvodyni. Vissa kvinnor upplever en kortvarig lindring, medan andra får en mer varaktig effekt - och oavsett vad kan det vara värt att prova. Behandlingen kräver typiskt flera sessioner innan du kan märka en skillnad, så det är viktigt att hitta en akupunktör som förstår dig och stöder dig i processen.

Forskning visar att akupunktur kan förbättra livskvaliteten hos kvinnor med vulvodyni

Vaginalterapi: Vaginalterapi är en kombination av fysisk avslappning och terapeutiskt stöd. Här arbetar man med att lösa spänningar i bäckenbotten samtidigt som man får möjlighet att dyka ner i de mentala och känslomässiga aspekterna av smärtorna. Behandlingen inkluderar även hemövningar som mjuk egenmassage av vagina (desensibilisering) samt fokus på relationer, sexliv, gränser och din allmänna välbefinnande.

Du förtjänar att känna dig väl i din kropp - och det finns många vägar till att finna lindring och ro. Kanske alternativ behandling kan vara svaret för dig?

3 övningar som kan hjälpa

Många kvinnor med vulvodyni har en spänd eller stressad bäckenbotten som en följd av smärtorna i underlivet. Det är därför en bra idé att göra övningar som slappnar av bäckenbotten så att den kan få vila. Här får du 3 enkla övningar du kan göra dagligen för att slappna av i din bäckenbotten.

1. Djupandning med bäckenavslappning - Hjälper till att lösgöra spänningar i bäckenbotten och skapa lugn i kroppen.

Så här gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna i golvet, eller sitt bekvämt på en stol.
• Lägg en hand på magen och den andra på bröstet.
• Andas djupt in genom näsan så magen höjer sig medan bröstet förblir stilla.
• Vid utandningen genom munnen, föreställ dig att bäckenbotten mjukt släpper spänningarna.
• Upprepa i 5-10 minuter dagligen.

2. Fjärilen - Mjuk sträckning av bäckenområdet som kan hjälpa till att minska muskelspänningar.

Så här gör du:

Sitt på golvet med fotsulorna ihop framför dig och låt knäna falla ut åt sidorna.

Placera händerna på anklarna eller fötterna och håll ryggen rak.

Andas djupt och låt knäna sjunka lite längre ner vid varje utandning utan att pressa.

Håll positionen i 1-2 minuter och upprepa gärna dagligen.3. Bäckenvippning (liggande) - Slappnar av bäckenmusklerna och ökar blodcirkulationen i området.

Så här gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna i golvet med höftbredd avstånd.
• Andas in och på en utandning vippa ditt bäcken mjukt bakåt så ländryggen trycks lätt mot underlaget.
• Vid nästa inandning vippa bäckenet framåt igen så det bildas en liten båge i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och smärtfri – upprepa 10-15 gånger i lugnt tempo.

3. Bäckentippning (liggande) - Slappnar av bäckenmusklerna och ökar blodcirkulationen i området.

Så här gör du:

• Lägg dig på rygg med böjda knän och fötterna på golvet i höftbredd.
• Andas in, och vid utandning tippa bäckenet försiktigt bakåt så att ländryggen trycks lätt mot underlaget.
• Vid nästa inandning tippa bäckenet fram igen så att en liten båge bildas i ländryggen.
• Rörelsen ska vara mjuk och smärtfri – upprepa 10-15 gånger i lugn takt.

Dessa övningar kan vara ett bra sätt att minska spänningar i bäckenområdet och skapa mer lugn i kroppen. Kom alltid ihåg att lyssna på din kropp och sluta om något känns obehagligt. Övningarna ska kännas behagliga och skonsamma att utföra och bör inte få dig att spänna dig ytterligare.

3 andra bra råd

Använd glidmedel:

Om du har vulvodyni kan sex, särskilt penetrationssex, upplevas som smärtsam. Ett bra sätt att göra upplevelsen mer behaglig är att använda rikligt med glidmedel eller en säker form av smörjning, såsom mandelolja. Det kan hjälpa till att minska torrhet i slidan och minska obehaget. Ju lättare fingrar, penis eller sexleksaker glider in, desto mindre tryck och friktion uppstår, vilket kan göra upplevelsen mer skonsam och mindre smärtsam. Många kvinnor med vulvodyni upplever både torrhet och spänningar i underlivet, och här kan glidmedel vara ett enkelt men effektivt sätt att göra sex mer behagligt och avslappnat. Detta kan också användas i kombination med en lokalbedövande gel om du upplever att det finns behov av större smärtlindring.

Självmassage:

Mild massage av det smärtsamma området kan hjälpa till att göra nerverna mindre känsliga över tid. Dessutom kan det ge dig en bättre förståelse för ditt underliv och dina smärtor, vilket kan göra det lättare att hitta rätt behandling. Ta dig tid, lyssna på din kropp och massera i din egen takt - även små dagliga övningar kan göra skillnad.

Ta dina smärtor på allvar och sök hjälp:

Om du upplever smärta, ömhet eller obehag i slidan är det viktigt att ta det på allvar. Dina smärtor är verkliga, även om de kan vara svåra att tala om. Tyvärr finns det fortfarande begränsad forskning på området, men det betyder inte att problemet inte finns - tvärtom. Därför är det viktigt att du lyssnar på din kropp och söker hjälp så att du kan få rätt behandling. Du förtjänar att må bättre, och du är inte ensam. Om du inte vet var du ska vända dig kan du börja med vulvodyni föreningen: Dansk Vulvodyniforening. De har samlat all den kunskap du behöver om symtom, behandling och livet med vulvodyni på deras hemsida. Dessutom har de ett gemenskap för kvinnor med vulvodyni, för du är nämligen inte ensam.

Källor: Dansk Vulvodyniforening, CPH Osteopati, Hvidovre Hospital, Nordsjællands Hospital