Övergången från amning till flaska: 5 goda råd när du börjar ge nappflaska

Funderar du på att gå över från amning till flaska, eller har du redan börjat? För vissa känns det som en lättnad, för andra som en sorg – och för de flesta är det lite av båda. Läs vidare här.

overgang fra amning til flaske

Senast uppdaterad den

Lotte Rex

Faktagranskad av:

Lotte Rex

Barnmorska, IBCLC-certifierad amningskonsult, psykomotorisk terapeut och yogalärare

Att gå från amning till flaska är sällan bara ett praktiskt beslut. Det kan väcka tankar om anknytning, förväntningar och känslor av att misslyckas. Kanske hade du en bild av hur amningen skulle vara. Kanske blev det annorlunda.

Oavsett var du befinner dig är det förståeligt att det tar mycket plats.

Så hur gör man övergången från amning till flaska så mjuk och trygg som möjligt – för både mamma och bebis? Här går vi igenom processen och känslorna som kan följa med, och ger dig några lugna och konkreta råd om du funderar på – eller redan har börjat – att gå över till flaska.

Från amning till flaska

Låt oss börja här: Oavsett varför du väljer att ge flaska är det ett helt legitimt beslut.

Många kan känna skam eller otillräcklighet när de behöver ge upp önskan om att amma. Men det är inget fel med att mata sitt barn med flaska. Mat är omsorg – oavsett hur den ges.

Det kan handla om en tuff amningsperiod. Om smärta. Om psykisk hälsa. Om behovet av större flexibilitet i vardagen. Eller om önskan att den andra föräldern också ska kunna vara delaktig vid måltiderna.

Det är er familj. Ert beslut.

Samtidigt kan vi också bekräfta att det för vissa känns som en stor omställning. Kanske har amningen varit starkt förknippad med närhet och lugn. Kanske har den varit förknippad med kamp. Båda delarna kan göra det svårt att släppa bilden av hur du hade önskat att det skulle vara.

Det är inget fel med att ha starka eller blandade känslor inför beslutet och övergången till flaska.

Varför byta till flaska?

Det kan finnas många olika skäl att byta från amning till flaska. För vissa handlar det om fysisk eller psykisk hälsa. För andra om praktiska skäl och ork i vardagen.

Här är några av de vanligaste orsakerna:

Fysiska och biologiska orsaker

Det här handlar ofta om faktorer som man själv inte kan råda över och som kan kännas extra frustrerande, eftersom kroppen eller barnet "sätter agendan".

  • Låg mjölkproduktion: Ibland kan mjölkmängden minska trots ihärdiga försök att öka mjölkproduktionen. Om barnet inte går upp tillräckligt i vikt kan flaskmatning bli nödvändig för att barnet ska må bra.
  • Problem med sugteknik: Om barnet har ett stramt tungband eller andra motoriska utmaningar kan det vara omöjligt att få ett bra tag om bröstet. Det kan leda till stor frustration hos barnet och ömma bröstvårtoroch sår hos mamman.
  • Smärta och bröstinflammation: Upprepade episoder av bröstinflammation eller ihållande smärta vid amning kan göra amningen outhärdlig. Då kan flaskmatning vara ett sätt att låta kroppen få återhämta sig.
  • Medicinska orsaker: Om mamman behöver ta läkemedel som inte är förenliga med amning, eller blir inlagd på sjukhus, är flaskmatning en trygg lösning för att se till att barnet får mat.
illustration af kvinde som ligger i sengen og ammer sin baby mens hun har lukkede øjne og en bobbel over hendes hoved viser at hun bekymrer sig og tænker på en masse ting

De praktiska och familjemässiga skälen

Dessa skäl handlar ofta om att få vardagen och familjedynamiken att fungera på ett mer balanserat sätt.

  • Delat föräldraskap: När man väljer att amma och ge flaska eller att enbart ge flaska får den andra föräldern möjlighet att delta fullt ut i matningen. Det kan stärka anknytningen och ge mamman möjlighet till viktig återhämtning.
  • Behov av sömn: För vissa familjer blir sömnbristen en hälsorisk. Genom att ge mjölk på flaska på natten kan föräldrarna dela upp passen, så att båda får längre sammanhängande sömnperioder.
  • Tillbaka till arbetet eller studierna: Om mamman snart ska tillbaka till arbetet kan flaskan ge den flexibilitet som behövs för att andra ska kunna ta hand om barnet.

De psykiska och känslomässiga skälen

Psykiskt välmående är grunden för ett gott föräldraskap, och sättet barnet får mat på spelar en stor roll.

  • Amningsaversioner: Vissa kvinnor upplever ett starkt fysiskt eller psykiskt obehag av själva beröringen vid amning. Det kan till exempel handla om irritation, en känsla av att vara överstimulerad av beröring eller en stark önskan att få bort barnet från bröstet. Det kan uppstå efter en längre tids amning, eller om man ammar för att man känner att man borde. I vissa fall kan flaskan vara ett sätt att bevara närheten om aversionerna blir alltför starka.
  • D-MER: D-MER är en hormonellt betingad reflex som utlöses i samband med utdrivningsreflexen. Några få upplever den som ett starkt psykiskt obehag, till exempel nedstämdhet, oro eller illamående. Det varar vanligtvis från några sekunder till några minuter.
  • Stress och oro: Om amningen blir ett "projekt" som bara handlar om kontrollvägningar och oro för om barnet får i sig tillräckligt, kan det skymma glädjen över barnet. Att gå över från amning till flaska kan undanröja osäkerheten, eftersom man exakt kan se hur många milliliter barnet får i sig.
  • Reflux och oro: Vid svår reflux hos barnet kan det i vissa fall vara lättare att styra flödet och eventuellt tjockna mjölken i en flaska, vilket kan göra barnet lugnare och därmed även föräldrarna. Att göra mjölken tjockare ska endast göras efter råd från läkare eller barnavårdscentral.

Amningssorg

Även om beslutet att ge flaska kan vara helt rätt för familjen är det inte alltid ett enkelt beslut. För många kvinnor följs det av en djup känsla av förlust – det vi också kallar amningssorg.

Amningssorg kan uppstå om amningen inte blev som du hade drömt om, eller om du känner dig tvungen att sluta tidigare än planerat på grund av smärta, ett stramt tungband eller för att mjölkproduktionen minskar. Det kan kännas som ett nederlag, och en del känner att kroppen har svikit dem.

Påminn dig själv om att:

  • Dina känslor är giltiga: Det är okej att sörja den amningsrelation du förlorat. Det handlar inte "bara" om mjölk, utan också om en dröm om en viss sorts närhet som behöver förändras.
  • Du har inte misslyckats: Ditt värde som mamma mäts inte i mängden bröstmjölk. Att lyssna på din kropp och ditt barns behov – även när det innebär att byta riktning – är ett tecken på omsorg.
  • Närheten kan finnas på andra sätt: Även om amningen upphör, gör inte er kontakt det. Ögonkontakt, hud mot hud och den lugna stunden med flaskan skapar precis samma livsviktiga anknytning.

Övergång från amning till modersmjölksersättning kan orsaka förstoppning

Om du går över från bröstmjölk till modersmjölksersättning (MME) kan du märka att din bebis blir förstoppad. Det gäller inte alla, men det är relativt vanligt.

Modersmjölksersättning bryts ned på ett annat sätt än bröstmjölk, och tarmarna kan ibland behöva lite tid för att vänja sig vid den nya sammansättningen. Avföringen kan bli fastare och komma mer sällan.

Som tur är finns det flera skonsamma sätt att hjälpa din bebis:

  • Magmassage: Massera försiktigt bebisens mage medsols med lite olja för att stimulera tarmrörelserna.
  • Cykelrörelser: Rör försiktigt bebisens ben i cyklande rörelser medan hen ligger på rygg.
  • Varmt bad: Värmen kan hjälpa musklerna att slappna av.
  • Upprätt ställning: Att hålla barnet upprätt eller försiktigt böja knäna mot magen kan minska obehaget.

Om förstoppningen håller i sig eller din bebis verkar mycket besvärad är det en god idé att prata med BVC-sjuksköterskan eller en läkare om ni eventuellt kan prova ett milt laxermedel, till exempel Movicol. Det kan lindra symtomen under en period, men löser inte orsaken. Om förstoppningen fortsätter under en längre tid kan det också vara bra att vända sig till en behandlare med erfarenhet av spädbarn, som kan hjälpa er att ta reda på varför bebisen fortsätter att vara förstoppad.

5 goda råd när ni går över till flaska

När beslutet väl är fattat handlar det om att hitta en ny rytm i vardagen. Även om förutsättningarna förändras när ni börjar flaskmata är målet detsamma: att barnet ska känna sig tryggt och bli mätt. Här är fem goda råd för att skapa en fin stund när det är dags för flaskan:

  • Välj en lugn ställning med nära kontakt: Sitt gärna hud mot hud eller ha bebisen tätt intill dig, så att barnet känner din värme. Håll bebisen lätt upprätt i stället för helt plant på rygg – då får barnet bättre kontroll över sväljreflexen och risken minskar för att mjölken rinner för snabbt. Många bebisar är vana vid att ligga på sidan när de ammas, och därför äter en del också bättre från flaska när de ligger på sidan.
  • Låt bebisen bjuda in flaskan: I stället för att föra flasknappen direkt in i munnen kan du försiktigt kittla bebisens över- och underläpp eller näsa med nappen. Vänta tills bebisen själv öppnar munnen stort, precis som vid amning. Det ger en bättre sugteknik och barnet en känsla av kontroll.
  • Ta pauser under matningen: Bebisar som ammas tar naturliga pauser när mjölken rinner långsammare. Efterlikna det genom att vinkla flaskan lite nedåt, så att mjölken inte fyller hela nappen, eller ta ut flaskan ur munnen en liten stund. Det förebygger att bebisen äter för mycket eller får ont i magen.
  • Byt sida under matningen: När du ammar byter du naturligt bröst, vilket stimulerar barnets öga-hand-koordination och hjälper barnet att använda nacken åt båda hållen. Försök göra likadant med flaskan – flytta över bebisen till den andra armen halvvägs genom måltiden. Det är också bra träning för din egen rygg och dina axlar.
  • Var uppmärksam på tecken på mättnad: Flaskan behöver inte alltid drickas ur. Respektera din bebis signaler. Om bebisen börjar trycka ut nappen med tungan, suger svagare eller vänder bort huvudet är hen mätt. Då får barnet från början lära sig att känna efter när det är mätt.

Vanliga frågor om övergången från amning till flaska

När man går från amning till flaska dyker det ofta upp många praktiska frågor. Här har vi samlat svar på några av de vanligaste.

Hur ger man flaska?

Det viktigaste är att göra matstunden lugn. Se till att bebisen sitter lätt upprätt eller ligger på sidan, och använd gärna tekniken paced bottle feeding. Då minskar risken för att bebisen sätter mjölken i halsen eller sväljer för mycket luft för att mjölken rinner för snabbt från flaskan.

Guide till paced bottle feeding

Syftet med tekniken är att ge bebisen mer kontroll över tempot och skapa pauser, precis som vid amning.

  • Upprätt eller sidliggande ställning: Barnet sitter upprätt i din famn, lätt lutat, eller ligger på sidan – inte plant på rygg.
  • Stimulera sugreflexen: Stryk försiktigt nappen mot barnets överläpp så att barnet själv öppnar munnen ordentligt.
  • Håll flaskan vågrätt: Håll flaskan nästan vågrätt, så att mjölken precis fyller nappen. Då rinner mjölken inte för snabbt.
  • Ta pauser: Efter cirka 20–30 sekunders sugande vinklar du flaskan lätt nedåt så att mjölken slutar rinna, medan nappen är kvar i munnen. Då får barnet en naturlig paus.
paced bottle feeding guide

Hur många nappflaskor behöver man?

Det beror på om barnet får all sin mat på flaska eller om du bara ger flaska som komplement. Om barnet får alla sina måltider på flaska rekommenderas 6–8 nappflaskor. Det motsvarar ungefär ett dygns förbrukning, så att du slipper diska och sterilisera efter varje måltid. Om du ammar men vill komplettera med flaska räcker det ofta med 2–3 stycken.

Bebisen vill inte ta flaskan – vad gör jag?

Det är en frustrerande situation, men också mycket vanligt. Prova gärna följande:

  • Låt din partner ge flaskan: Bebisen kan känna lukten av din mjölk och instinktivt söka sig till bröstet om det är du som håller i flaskan. Gå gärna in i ett annat rum.
  • Prova olika temperaturer: Vissa barn föredrar mjölk som håller exakt kroppstemperatur, medan andra vill ha den lite varmare eller kallare.
  • Kontrollera om tungbandet är stramt: Om bebisen ofta har svårt att få ett bra tag om flasknappen kan det vara bra att låta en specialist undersöka om tungbandet är stramt.
  • Tajmingen är A och O: Försök erbjuda flaskan innan bebisen blir vrålhungrig och ledsen. Det kan också vara bra att prova precis när bebisen håller på att vakna och fortfarande är lite dåsig. 

Du behöver inte stå ensam i det här

För vissa går övergången från amning till flaska lätt, medan den kan vara riktigt svår för andra. Båda delarna är helt normala. Om övergången känns svår kan det vara klokt att kontakta din BVC-sköterska eller en amningsrådgivare. De kan ge dig extra stöd och vägledning, så att ni hittar en lösning som fungerar för er.

Läs också

Hur länge bör jag amma?

amning for lidt mælk kvinde ammer baby

Har jag för lite mjölk? 5 tecken du behöver känna till

De 5 vanligaste orsakerna till att amningen går fel: amningserfarenheter från nyblivna mammor

hvor længe kan modermælk holde sig to flasker mælk i køleskab

Hur länge kan bröstmjölk hålla sig?