Hur ont gör det egentligen att föda barn? Det är svårt att svara på. Ingen förlossning är den andra lik, och vi upplever smärta på olika sätt. Vissa har en hög smärttröskel, medan andra har svårare att hantera när något gör ont. Du kan lära dig att hantera smärtan genom en grundlig förlossningsförberedelse.

I den här artikeln försöker vi besvara din fråga: Hur ont gör det egentligen att föda?

Hur känns värkar?

Och inte minst: Hur ont gör värkar? Värkar kan kännas som kraftiga menstruationssmärtor. Kanske känner du en tyngd, som om värkarna har en kraft som drar nedåt. Värkar kan också nypa eller kännas som när du får mjölksyra i musklerna vid ansträngning.

Kanske känner du att värken kommer “rullande”, bygger upp och sedan avtar igen.

Du kan oftast känna värksmärtan i nedre delen av magen över blygdbenet och över ländryggen. Vissa upplever också smärta som strålar ner i benen. Du kommer bara att känna smärtan medan värken pågår. Mellan värkarna försvinner den igen.

LÄS OCKSÅ: Så känns värkar – erfarenheter från 30 mödrar

Värkarnas styrka, intensitet och känsla kommer att förändras under förlossningens gång. Vanligtvis börjar de mjukt – du kan till och med vara osäker på om du verkligen har värkar. Smärtan kommer att kännas som mest intensiv mot slutet av öppningsfasen. I förlossningens sista fas kommer du att känna en lust att trycka varje gång en värk kommer.

När barnet är fött försvinner värkarna och med dem smärtan. Om du har fött barn tidigare kan du uppleva eftervärkar som påminner om smärtan från förlossningen. Detta sker eftersom din livmoder drar ihop sig. Du har vanligtvis eftervärkar de första dagarna efter förlossningen. Särskilt under amning kan du känna dem, eftersom de hormoner som utsöndras när din nyfödda ammar aktiverar sammandragningarna i livmodern.

Hur ont gör en förlossning?

De smärtor du upplever under en normal, vaginal förlossning beror på att din livmoder drar ihop sig för att öppna sig och sedan pressa ut ditt barn. Det är inte en konstant smärta – under värkpauserna är du vanligtvis smärtfri – och den kommer att byggas upp och ändra karaktär i takt med att förlossningen fortskrider.

När din livmodermun har öppnat sig de nödvändiga 10 cm för att du ska kunna pressa ut ditt barn, kommer smärtan att kännas annorlunda. Vissa tycker att den blir mindre eftersom de nu kan agera på den och trycka bort den med krystvärkarna.

Precis innan du kan pressa ut ditt barn kommer du att uppleva en ny smärta: Barnets huvud vidgar ditt mellangård, och du kommer att känna en nästan brännande känsla. Vissa kallar det “the burning ring of fire”. Kanske är du orolig för att spricka, och barnmorskan kommer sannolikt att be dig att “flämta ut barnets huvud” istället för att trycka. På så sätt skonar du ditt mellangård så mycket som möjligt.

LÄS OCKSÅ: 8 tecken på att du snart ska föda

Hur du upplever smärtan påverkas av ditt fysiska och psykiska tillstånd, din individuella smärttröskel, värkarnas intensitet, barnets position och storlek samt förlossningens längd.

Forskare har försökt mäta och jämföra smärta, men det är svårt att sätta en formel på hur ont en förlossning gör. Forskare vid Aalborg Universitet har till exempel gjort försök där det visade sig att försökspersoner som var taekwondo-utövare hade en högre smärttröskel. Man antar att det beror på att de var vana vid att bli kastade runt och därmed vana vid att känna smärta.

Så kommer din förlossning att kännas mindre smärtsam om du tränar taekwondo? Kanske. I alla fall kommer det att gynna dig om du har övat på olika smärtlindrande metoder innan förlossningen.

Du kan inte planera din förlossning, och du kan inte i förväg veta vilka typer av smärtlindring du kommer att behöva. Men det är en bra idé att sätta dig in i möjligheterna och ta förlossningsförberedande kurser innan din bebis ankomst. Då är du väl förberedd.

Gör det mer ont att föda ett stort barn?

Väntar du ett stort barn är det kanske en fråga som upptar dig.

Enligt överläkare Jens Langhoff-Roos vid Rigshospitalets obstetriska klinik kommer ett större barn att leda till en längre förlossning med mer smärta. Och det kommer också oftare att ges epiduralbedövning om du väntar en stor bebis. Dock anser han inte att skillnaden i smärta är särskilt stor, oavsett om du ska föda ett stort eller litet barn, och din egen storlek och kroppsbyggnad spelar också in, säger han till Videnskab.dk.

5 bra tips för smärtlindring

1. Rör på dig – rörelse hjälper barnet ner i förlossningskanalen, stimulerar värkarna och ger bättre blodcirkulation. Du kan till exempel sitta på en pilatesboll, dansa, göra yogasträckningar eller sitta på huk. Gör det som känns bra för dig.
2. Använd värme och vatten – värme får din kropp att slappna av. Se till att ha en värmedyna nära till hands, ställ dig under duschen eller tacka ja till att använda en förlossningspool på sjukhuset.
3. Öva på andning – din andning är ett viktigt verktyg både under värkarna och när du ska föda ditt barn. En bra och lugn andning kan slappna av din kropp och få dig att känna kontroll över situationen.
4. Få massage – låt din partner ge dig massage. Det finns flera punkter på kroppen där korta, fasta tryck med en tumme kan verka smärtlindrande.
5. Kom ihåg kyssar och kramar – när du kysser, kramar eller blir kärleksfullt smekt, frigör din hjärna hormonet Oxytocin, som verkar smärtlindrande. Förvänta dig inte att du kan genomföra en smärtfri förlossning bara med en lång kram från din partner. Men det hjälper dig på vägen.

Medicinsk smärtlindring

Om du behöver det, kan din barnmorska på förlossningsavdelningen erbjuda dig olika smärtlindrande alternativ. Det kan vara:

• Akupunktur – barnmorskan kan under förlossningen ge dig akupunktur, som verkar lugnande och smärtlindrande.
• Smärtpaket – en kombination av smärtstillande, lugnande och värkhämmande tabletter som t.ex. paracetamol, kodein, halcion och bricanyl.
• Lustgas – lustgas ges genom en mask. Lustgasen gör dig mer avslappnad och kan samtidigt minska smärtan under värkarna.
• Morfin – du kan få morfin som smärtlindring om du t.ex. behöver vila och sova. Det kan också användas för att dämpa de mest smärtsamma värkarna.
• Sterilt vatteninjektioner – vid sterilt vatteninjektioner sprutar man in en liten mängd sterilt vatten precis under huden runt området där smärtan sitter.
• TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) – TENS är en apparat med en svag elektrisk ström som bl.a. stimulerar kroppens endorfiner.
• Epiduralblockad – en epiduralblockad fungerar som en lokalbedövning av nerverna från livmodern. Blockaden läggs mellan ryggkotorna av en narkosläkare.
• Pudendusblockad – pudendusblockaden är en lokalbedövning i slidan, där man bedövar den nedre delen av slidan och mellangården.

Källor: Sundhed.dk, Videnskab.dk