Hur ont gör det egentligen att föda barn? Det är svårt att svara på. Ingen förlossning är den andra lik, och vi upplever smärta på olika sätt. Vissa har en hög smärttröskel, medan andra har svårare att hantera när något gör ont. Du kan lära dig att hantera smärtan genom en grundlig förlossningsförberedelse.

I den här artikeln försöker vi besvara din fråga: Hur ont gör det egentligen att föda?

Hur känns värkar?

Och inte minst: Hur ont gör värkar? Värkar kan kännas som kraftig mensvärk. Du kanske känner en tyngd, som om värkarna har en kraft som drar neråt. Värkar kan också nypa eller kännas som när du får mjölksyra i musklerna vid ansträngning.

Du kanske märker att värken kommer “rullande”, bygger upp och sedan avtar igen.

Du känner oftast av värksmärtan i nedre delen av magen, över blygdbenet och över ländryggen. Vissa upplever även smärta i benen. Du känner smärtan endast när värken pågår. Mellan värkarna försvinner den igen.

LÄS OCKSÅ: Så känns värkar – erfarenheter från 30 mammor

Värkarnas styrka, intensitet och känsla kommer att förändras under förlossningens gång. Vanligtvis börjar de milt – du kanske till och med tvivlar på om du ens har värkar. Smärtan känns som mest intensiv mot slutet av öppningsskedet. I förlossningens slutskede känner du en impuls att trycka varje gång en värk kommer.

När barnet är fött försvinner värkarna och med dem smärtan. Är du omföderska kanske du upplever eftervärkar, som påminner om smärtan från förlossningen. Detta sker eftersom din livmoder drar ihop sig. Du har oftast eftervärkar de första dagarna efter att du fött. Speciellt under amning kan du känna dem, eftersom de hormoner som utsöndras när ditt nyfödda barn äter vid bröstet aktiverar livmoderns sammandragningar.

Hur ont gör en förlossning?

Den smärta du upplever under en normal, vaginal förlossning beror på att livmodern drar ihop sig för att öppna sig och sedan trycka ut ditt barn. Det är inte en konstant smärta – under värkpauserna är du oftast smärtfri – och smärtan kommer att byggas upp och ändra karaktär allteftersom förlossningen fortskrider.

När livmoderhalsen har vidgats de nödvändiga 10 cm för att du kan trycka ut ditt barn, kommer smärtan att kännas annorlunda. Vissa tycker att den blir mindre eftersom de nu kan agera på smärtan och trycka bort den med krystvärkarna.

Precis innan du kan trycka ut barnet, kommer du att uppleva en ny smärta: Barnets huvud utvidgar mellangården, och du kommer att känna en nästan brännande känsla. Vissa kallar det “the burning ring of fire”. Du kan vara orolig för att brista, och barnmorskan kommer sannolikt att be dig att “flämta ut barnets huvud” istället för att trycka. På så sätt skonar du mellangården så mycket som möjligt.

LÄS OCKSÅ: 8 tecken på att du snart ska föda

Hur du upplever smärtan kommer att påverkas av ditt fysiska och psykiska tillstånd, din individuella smärttröskel, värkens intensitet, barnets position och storlek samt förlossningens längd.

Forskare har försökt mäta och jämföra smärta, men det är svårt att få en formel för hur ont en förlossning gör. Forskare vid Aalborg Universitet har till exempel gjort experiment där det visade sig att testpersoner som var taekwondo-kämpar hade en högre smärttröskel. Man tror att detta beror på att de var vana vid att bli kastade omkring och därmed vana vid smärta.

Så kommer din förlossning att kännas mindre smärtsam om du tränar taekwondo? Kanske. I alla fall kommer det att gynna dig om du har övat på olika smärtlindringsmetoder före förlossningen.

Du kan inte planera din förlossning, och du kan inte i förväg veta vilka typer av smärtlindring du kommer att behöva. Men det är en bra idé att sätta dig in i möjligheterna och gå förlossningsförberedande kurser tiden före din bebis ankomst. Då är du väl förberedd.

Gör det mer ont att föda ett stort barn?

Väntar du ett stort barn är det kanske en fråga som upptar dig.

Enligt överläkare Jens Langhoff-Roos vid Rigshospitalets obstetriska klinik kan ett större barn medföra en längre förlossning med mer smärta. Det är också vanligare med epiduralblockad om du väntar en stor bebis. Dock anser han att skillnaden i din smärta inte är särskilt stor om du föder ett stort eller litet barn, precis som din egen storlek och kroppsbyggnad också spelar roll, säger han till Videnskab.dk.

5 bra tips för smärtlindring

1. Rör på dig – rörelse hjälper barnet ner i förlossningskanalen, stimulerar värkarna och ger bättre blodcirkulation. Du kan till exempel sitta på en pilatesboll, dansa, göra yogasträckningar eller sitta på huk. Gör det som känns bra för dig.
2. Använd värme och vatten – värme får din kropp att slappna av. Se till att ha en värmedyna nära till hands, ställ dig under duschen eller tacka ja till att använda en förlossningspool på sjukhuset.
3. Öva på andning – din andning är ett viktigt verktyg både under värkarna och när du ska föda ditt barn. En bra och lugn andning kan slappna av din kropp och få dig att känna kontroll över situationen.
4. Få massage – låt din partner ge dig massage. Det finns flera punkter på kroppen där korta, fasta tryck med en tumme kan verka smärtlindrande.
5. Kom ihåg kyssar och kramar – när du kysser, kramar eller blir kärleksfullt smekt, frigör din hjärna hormonet Oxytocin, som verkar smärtlindrande. Förvänta dig inte att du kan genomföra en smärtfri förlossning bara med en lång kram från din partner. Men det hjälper dig på vägen.

Medicinsk smärtlindring

Om du behöver det, kan din barnmorska på förlossningsavdelningen erbjuda dig olika smärtlindrande alternativ. Det kan vara:

• Akupunktur – barnmorskan kan under förlossningen ge dig akupunktur, som verkar lugnande och smärtlindrande.
• Smärtpaket – en kombination av smärtstillande, lugnande och värkhämmande tabletter som t.ex. paracetamol, kodein, halcion och bricanyl.
• Lustgas – lustgas ges genom en mask. Lustgasen gör dig mer avslappnad och kan samtidigt minska smärtan under värkarna.
• Morfin – du kan få morfin som smärtlindring om du t.ex. behöver vila och sova. Det kan också användas för att dämpa de mest smärtsamma värkarna.
• Sterilt vatteninjektioner – vid sterilt vatteninjektioner sprutar man in en liten mängd sterilt vatten precis under huden runt området där smärtan sitter.
• TENS (Transkutan Elektrisk Nervstimulering) – TENS är en apparat med en svag elektrisk ström som bl.a. stimulerar kroppens endorfiner.
• Epiduralblockad – en epiduralblockad fungerar som en lokalbedövning av nerverna från livmodern. Blockaden läggs mellan ryggkotorna av en narkosläkare.
• Pudendusblockad – pudendusblockaden är en lokalbedövning i slidan, där man bedövar den nedre delen av slidan och mellangården.

Källor: Sundhed.dk, Videnskab.dk