Har du också funderat på varför du alltid behöver lämna urinprov hos läkaren eller barnmorskan när du är gravid?

En av anledningarna är att ett urinprov – tillsammans med en blodtrycksmätning – kan visa tecken på havandeskapsförgiftning.

Många gravida oroar sig över havandeskapsförgiftning, men som tur är är svenska läkare och barnmorskor mycket uppmärksamma på sjukdomen, som oupptäckt kan bli mycket allvarlig för den gravida.

Förutom att lämna de obligatoriska urinproverna är det klokt att du som gravid känner till de olika symtomen på havandeskapsförgiftning, så att du vet när det är dags för ett extra besök hos läkaren eller barnmorskan.

Vad är havandeskapsförgiftning?

Havandeskapsförgiftning – även kallad preeklampsi – är en sjukdom som endast drabbar gravida efter graviditetsvecka 20. Påverkan på kroppens organ försvinner vanligtvis inom några dagar till några veckor efter förlossningen, och det är endast i sällsynta fall som man utvecklar havandeskapsförgiftning efter förlossningen. 

Du behöver undersökas närmare med avseende på havandeskapsförgiftning om du har: 

• Förhöjt blodtryck: över 140/90 mmHg
• Protein i urinen, konstaterat med urinsticka
• Vätskeansamling i kroppen

Om du har förhöjt blodtryck utan protein i urinen har du som regel inte havandeskapsförgiftning. I vissa fall kan diagnosen ändå ställas utan protein i urinen, om blodprover visar att organen är påverkade. 

Man kan också ha förhöjt blodtryck under graviditeten av andra orsaker, och i vissa fall kan det innebära att du bör ta läkemedel för att förebygga en eventuell utveckling av havandeskapsförgiftning.

Symtom på havandeskapsförgiftning  

• Kraftig, ihållande huvudvärk
• Yrsel
• Synstörningar
• Illamående och kräkningar
• Magsmärta som vid halsbränna
• Andningsbesvär i form av plötslig andnöd
• Tryck över bröstet
• Plötslig vätskeansamling i kroppen

De allra flesta kvinnor med havandeskapsförgiftning upplever faktiskt inga märkbara symtom, men du bör reagera och söka vård om du omkring graviditetsvecka 20 upplever något av ovanstående tecken.

Lätt förhöjt blodtryck och en mindre mängd protein i urinen är vanligtvis de första tecknen på preeklampsi. Därför kontrolleras blodtryck och urin regelbundet för att säkerställa att sjukdomen upptäcks tidigt.

Skummande urin kan tyda på att det finns protein i urinen. Därför bör du få urinen undersökt om den skummar. Det kan enkelt göras hos din vårdcentral med en så kallad urinsticka. 

När det gäller synstörningar som tecken på havandeskapsförgiftning ska du reagera om synen blir suddig, om du ser dubbelt, får svarta fläckar framför ögonen, ljusblixtar eller ”krumelurer” som flyter runt i synfältet. Och självklart ska du också reagera omedelbart om synen plötsligt försvinner helt!

Vanliga graviditetsbesvär eller havandeskapsförgiftning?

De flesta graviditetsbesvär är helt ofarliga, och symtom som allmänt obehag, rastlöshet i kroppen och illamående behöver inte betyda att du har havandeskapsförgiftning. Det är viktigt att komma ihåg att havandeskapsförgiftning först utvecklas efter graviditetsvecka 20. Illamående och kräkningar tidigt i graviditeten är alltså ingen anledning till oro. 

Om du utvecklar illamående och kräkningar senare under graviditeten kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning, men det kan också bero på ett ofarligt magvirus, som även gravida kan drabbas av. 

LÄS OCKSÅ: 10 graviditetsbesvär du bör känna till

På samma sätt kan magsmärta i form av halsbränna – alltså en brännande, svidande smärta i mitten av eller på höger sida av magen – uppstå även under en helt okomplicerad graviditet. Det kan din läkare enkelt avgöra.

Kvinnor med havandeskapsförgiftning nämner också vallningar och svettningar som besvär i samband med sjukdomen, men inte heller detta är något som enbart förknippas med preeklampsi. Det är mycket vanligt att svettas mer under hela graviditeten och efter förlossningen på grund av de stora hormonella förändringarna. 

Om du endast upplever att du svettas mer eller får tydliga vallningar – utan andra symtom – är det därför mycket osannolikt att du har utvecklat havandeskapsförgiftning.

Med det sagt bör du alltid kontakta din läkare om du upplever symtom eller allmänt obehag och känner dig orolig. Läkaren kan snabbt och enkelt undersöka tecken på havandeskapsförgiftning genom att mäta blodtrycket och analysera ett urinprov. 

Det är bättre att få en kontroll för mycket än en för lite.

Hur stor är risken att drabbas av havandeskapsförgiftning?

Även om det kan låta skrämmande är havandeskapsförgiftning inget du behöver gå och vara rädd för att drabbas av. Ungefär 3 % av alla gravida utvecklar havandeskapsförgiftning, och i Sverige är det ännu färre som blir allvarligt sjuka eftersom tillståndet vanligtvis upptäcks tidigt vid rutinbesök hos barnmorska eller läkare. 

Sjukdomen ska ändå tas på allvar eftersom den kan utvecklas och vara potentiellt farlig för både den gravida och fostret.

Det finns en ärftlig komponent kopplad till havandeskapsförgiftning. Det innebär att du löper ökad risk att utveckla sjukdomen om din mamma hade preeklampsi under en eller flera av sina graviditeter.   

Varför får man havandeskapsförgiftning?

Ordet ”förgiftning” är faktiskt ganska missvisande, eftersom det inte handlar om en egentlig förgiftning. Man vet fortfarande inte allt om hur havandeskapsförgiftning utvecklas, och orsaken till sjukdomen är fortfarande relativt okänd. Däremot har man en hel del kunskap om sjukdomens förlopp och mekanismer. 

Det man vet är att utvecklingen av havandeskapsförgiftning hänger samman med moderkakans utveckling i livmodern. Hos gravida som har haft havandeskapsförgiftning kan man se att de små blodkärl som bildar förgreningar i moderkakan är mindre utvecklade än hos gravida som inte har haft havandeskapsförgiftning.

Det leder till att både fostret och moderkakan får mindre blodtillförsel, och att moderkakan börjar utsöndra olika ämnen som inte bara påverkar moderkakans kärl utan även kärlen i resten av den gravidas kropp. Det orsakar förhöjt blodtryck, vilket påverkar kroppen och leder till symtom från olika organsystem. 

Vad händer om jag har havandeskapsförgiftning? 

Om du får diagnosen havandeskapsförgiftning upptäcks det ofta genom att man konstaterar förhöjt blodtryck och protein i urinen vid en vanlig graviditetsundersökning hos din läkare eller vid ett besök hos din barnmorska. 

Det kan också vara så att du börjar få symtom på havandeskapsförgiftning och kontaktar din läkare på grund av exempelvis huvudvärk eller yrsel. Oavsett orsaken blir du vanligtvis remitterad till sjukhusets gynekologiska avdelning eller motsvarande, beroende på vilket sjukhus du tillhör. 

På sjukhuset mäter man ditt blodtryck igen och tar ofta även några blodprover. Dessutom undersöker man hur din bebis mår. Det görs genom att ultraljudsundersöka magen – på samma sätt som vid nackuppklaringsundersökningen– och rutinultraljudet.

Då undersöker man bland annat:

• Mängden fostervatten
• Fostrets aktivitet
• Fostrets tillväxt
• Fostrets hjärtaktivitet 

Ta gärna med din partner eller någon annan närstående till sjukhuset – väntetiden kan kännas lång, och det kan vara överväldigande att gå från att vara gravid till att vara gravid och sjuk.  

Beroende på hur du och ditt barn mår får du antingen komma tillbaka för en kontroll i öppenvården eller läggas in. Det kan också hända att du får åka hem med läkemedel för att hålla sjukdomen under kontroll fram till förlossningen. 

Om du erbjuds läkemedel handlar det vanligtvis om blodtryckssänkande medicin, exempelvis Methyldopa, Aldomet, Labetalol eller Trandate. I så fall kommer du förmodligen också att få rådet att mäta blodtrycket hemma. Om sjukhuset inte har en blodtrycksmätare som du kan låna kan du sannolikt låna en hos din vårdcentral eller köpa en på apoteket. 

Det enda sättet att helt bota havandeskapsförgiftning är att föda. Även om en igångsättning av förlossningen botar havandeskapsförgiftningen är det viktigt att din bebis får så mycket tid som möjligt i magen för att växa och utvecklas. Därför gör läkaren en individuell bedömning och diskuterar med dig om det är bäst att föda direkt eller om det är bättre att vänta. Det beror på hur långt gången graviditeten är och hur mycket din kropp påverkas av sjukdomen. 

Om läkaren bedömer att det är bäst att vänta går du på täta kontroller fram till förlossningen eller läggs in tills det är dags att föda. Om du utvecklar svår havandeskapsförgiftning får du behandling för att göra dig och din bebis redo för förlossningen.  

Behandling av svår havandeskapsförgiftning fram till förlossningen kan bland annat innebära: 

• Blodtryckssänkande läkemedel
• Magnesiumsulfat i dropp för att förebygga kramper
• Kortison för att mogna bebisens lungor om du är före graviditetsvecka 34.
• Råd om att dricka mindre inför förlossningen och direkt efteråt för att förebygga ödem
• En kateter i urinblåsan för att hålla koll på hur mycket du kissar
• Täta blodprover och blodtrycksmätningar

Valet av behandling beror självklart på hur sjuk du är och hur långt gången graviditeten är. Oavsett graden av havandeskapsförgiftning kommer du sannolikt att rekommenderas att sjukskriva dig resten av graviditeten. Din läkare eller läkaren på förlossningsavdelningen kan ge dig råd och hjälpa dig med eventuella papper som rör sjukskrivningen. 

Hur kan havandeskapsförgiftning utvecklas?

De allra flesta gravida som diagnostiseras med havandeskapsförgiftning drabbas inte av allvarlig sjukdom med svåra besvär, och de flesta blir helt återställda efter förlossningen. Det finns dock tre potentiella – om än sällsynta – komplikationer till havandeskapsförgiftning som kan utvecklas i allvarlig riktning.

HELLP-syndrom

10–20 % av alla gravida med havandeskapsförgiftning utvecklar HELLP-syndrom, och hos de flesta sker det före graviditetsvecka 37. HELLP är en förkortning av Hemolysis, Elevated Liver enzymes och Low Platelet count. Symtomen är desamma som vid svår havandeskapsförgiftning – alltså magsmärta, andnöd, kräkningar och illamående.  

HELLP-syndrom upptäcks genom ett blodprov som visar lägre blodvärde, förhöjda levervärden och ett lågt antal blodplättar. Blodplättar (trombocyter) har bland annat betydelse för blodets förmåga att koagulera, och ett lågt antal blodplättar kan därför leda till blodutgjutningar och blödningar även vid mindre skador.

LÄS OCKSÅ: 7 bra råd: Leverbetingad graviditetsklåda

Det är sällsynt att ha havandeskapsförgiftning utan förhöjt blodtryck, men en liten grupp gravida med HELLP-syndrom har ett blodtryck som ligger inom det normala intervallet. Det är dock vanligtvis något förhöjt jämfört med utgångsläget före graviditeten, men utan att överstiga 140/90 mmHg, vilket är gränsen för när blodtrycket räknas som förhöjt. Därför tar man vid symtom på havandeskapsförgiftning ett blodprov som kan påvisa HELLP-syndrom. 

HELLP-syndrom är potentiellt farligt för mamman och leder ofta till igångsättning av förlossningen eller kejsarsnitt, eftersom förlossning är den enda kända behandlingen mot HELLP. De flesta mår bättre inom 48 timmar efter förlossningen. 

Eklampsi

Eklampsi (förlossningskramper) är ett annat allvarligt tillstånd kopplat till svår havandeskapsförgiftning. Lyckligtvis drabbar det endast cirka 0,4 % av alla gravida. Vid eklampsi minskar bland annat blodflödet till moderkakan, vilket innebär att barnet riskerar att inte få tillräckligt med näring, och i värsta fall kan obehandlad eklampsi leda till organsvikt.

Förlossningskramper kan förebyggas med injektioner av magnesium under förlossningen – och igen 24 timmar efter. Magnesium är helt ofarligt för både mamma och barn.

Vid svåra fall, där både mammas och barnets liv är i fara, är den enda lösningen att förlösa barnet. Eklampsi och HELLP kan utvecklas i livshotande riktning med sådan hastighet att det oftast blir nödvändigt med ett akut kejsarsnitt.

Lösning av moderkakan

Lösning av moderkakan (placentalösning) ses oftare vid havandeskapsförgiftning, men kan också förekomma utan att mamman har havandeskapsförgiftning. Det visar sig ofta genom blödning från slidan samt smärtor i underlivet. Endast i sällsynta fall uppstår smärtor utan blödning.

Fostret riskerar att få för lite syre när moderkakan lossnar, därför är det viktigt att bli undersökt snabbt. I samband med detta kommer det att bedömas om det finns behov av kejsarsnitt för att förebygga skada på barnet.

Förutom de tre komplikationerna under graviditeten, är det också värt att nämna en risk efter förlossningen.

Risk för hjärt-kärlsjukdom

Forskning från Imperial College i London tyder på att gravida med havandeskapsförgiftning har en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Det är något som det fortfarande forskas mycket i, och riskens exakta omfattning är ännu inte 100% fastställd. Hjärt-kärlsjukdom beror nämligen på en rad olika faktorer, varav flera inte alls är kopplade till havandeskapsförgiftning.

Det kan dock vara en bra idé att boka en tid hos din läkare 3-6 månader efter förlossningen för en bedömning av din risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Här kommer din läkare bland annat att prata med dig om vad du eventuellt själv kan göra, till exempel i förhållande till förändring av kost- och motionsvanor, för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar.

Kan man förebygga havandeskapsförgiftning?

Det finns i skrivande stund inget test som med säkerhet kan förutse vem som utvecklar havandeskapsförgiftning under graviditeten. Och på samma sätt har det inte utvecklats någon medicin som med 100% säkerhet kan förebygga utvecklingen av sjukdomen. Vissa åtgärder kan minska risken för dem som har högre risk för preeklampsi.

Medicin för att förebygga havandeskapsförgiftning

Vissa gravida kan ha nytta av att ta acetylsalicylsyra – även kallat hjärtmagnyl, som är ett blodförtunnande medel. Detta kan i vissa fall minska risken för att utveckla havandeskapsförgiftning med upp till 70%.

Om din läkare rekommenderar dig att ta magnyl-tabletter för att förebygga havandeskapsförgiftning, kommer du vanligtvis att börja med en daglig tablett innan graviditetsvecka 16 och sluta igen i graviditetsvecka 37+0.

Magnyl kommer vanligtvis att erbjudas dig som har:

• historik med svår havandeskapsförgiftning
• graviditet med tvillingar eller fler
• fått ägg donerat
• autoimmun sjukdom såsom antifosfolipid syndrom
• kronisk njursjukdom
• typ 1 eller typ 2 diabetes
• behandlingskrävande högt blodtryck

Magnyl är ett välundersökt preparat för gravida med risk för havandeskapsförgiftning, och det är säkert att använda för både dig och barnet.

Vitaminer och mineraler för gravida

Inom läkarkretsar pågår det för närvarande en diskussion om gravida med ökad risk för havandeskapsförgiftning bör ta ytterligare kalciumtillskott än det som rekommenderas av Folkhälsomyndigheten för gravida. Riktlinjerna har inte ändrats, men fråga din läkare om råd om du bör ta extra, om du till exempel inte konsumerar mejeriprodukter.

LÄS OCKSÅ: Den stora guiden: Vilka kosttillskott ska jag ta som gravid?

Kalcium tros ha förebyggande egenskaper, men det finns inget vetenskapligt stöd för att vitamin C och vitamin D skulle ha en förebyggande effekt på havandeskapsförgiftning.

För närvarande forskas det i kolesterolsänkande behandling som förebyggande av preeklampsi, men i skrivande stund finns det inte tillräcklig dokumentation för en egentlig rekommendation.

Motion som förebyggande av havandeskapsförgiftning

En sak du kan göra själv för att förebygga havandeskapsförgiftning är att motionera. I en omfattande kanadensisk studie (2017) om motion hos gravida, kunde man se att risken för att utveckla havandeskapsförgiftning är mindre när man motionerar. Effekten börjar vid motion 3 gånger i veckan i minst 25 minuter.

Omkring 2,5 timmars motion i veckan skulle kunna minska risken med 25%, och det behöver alltså inte vara maratonlopp och crossfit. Den typ av motion som beskrivs som effektiv i studien är snabba promenader, vattengymnastik, cykling eller styrketräning.

LÄS OCKSÅ: Viktökning och graviditet: Hur mycket ska man gå upp?

Motion nämns också i de svenska riktlinjerna om hypertoni och preeklampsi. Här står det att regelbunden träning à 50 minuters varaktighet 3 gånger i veckan är förknippad med färre förekomster av havandeskapsförgiftning.

Om du tidigare har haft havandeskapsförgiftning

Har du haft havandeskapsförgiftning tidigare, har du ökad risk (15-40%) för att utveckla det igen. Förloppet kommer nästan alltid att vara mildare. Du kommer att erbjudas extra kontroller i kommande graviditeter och eventuellt också rekommenderas förebyggande medicin. Det beror dock på i vilken grad du drabbades av sjukdomen. För vissa ger dessa kontroller en extra trygghet, medan det för andra leder till fler bekymmer.

Självklart är det meningsfullt att bli undersökt om sjukdomens allvarlighet kräver det, men känn efter hur det påverkar dig att behöva gå till sjukhuset för extra kontroller.

Ett annat erbjudande till dig som tidigare har utvecklat svår havandeskapsförgiftning (eklampsi) och/eller HELLP, är att kontrollera blodtryck och urin hemifrån med utrustning utlånad av sjukhuset. Sjukhuspersonalen kommer då att kunna läsa av och bedöma resultaten online.

Är havandeskapsförgiftning farligt för barnet?

För de allra flesta är havandeskapsförgiftning helt ofarligt för barnet. Det är mycket sällsynt att barnet blir allvarligt skadat vid havandeskapsförgiftning. Oftast kan det som kan hända vara att det finns mindre fostervatten, att barnet växer långsammare och eventuellt föds tidigare med hänsyn till mammans hälsa.

Vid extra ultraljudsundersökningar kommer du att få svar på om barnet växer bra, hur det ser ut med mängden fostervatten och flödet i navelsträngen, liksom du naturligtvis kommer att kunna höra barnets hjärtrytm. Kom ihåg att du från graviditetsvecka 24 ska känna liv varje dag. Kontakta din läkare eller förlossningsavdelningen för att få barnet undersökt om du plötsligt känner mindre liv i graviditeten än du brukar.

Om du får havandeskapsförgiftning och måste föda, kommer du att kunna vara med ditt barn efter förlossningen om barnet är stort nog att klara sig. Om du har behövt föda tidigare, kommer ditt barn att läggas in på barnavdelningen, och partner eller närmaste anhörig kan följa barnet till barnavdelningen.

Det är mycket svårt att bli separerad direkt efter förlossningen, och så snart du är redo för det, kommer du att köras över till ditt barn. Den medicin du får kommer inte att skada ditt barn, så du kan också amma om det är något du önskar.

Källor: Davenport MH, Ruchat S, Poitras VJ et al, Riktlinjer från Dansk sällskap för obstetrik och gynekologi