Grattis, du är gravid. Men aj, vad var det där? Plötsligt gör det ont i blygdbenet! 

Smärtor i symfysen är ännu en av de obehagliga besvär du kan uppleva när du är gravid. Hormonerna i din kropp ser till att ditt bäcken blir mjukt och smidigt så att du kan föda din bebis – men det innebär också att du riskerar att få en smärtsam symfyslösning. 

I samarbete med fysioterapeut Camilla Hofman Hansen från Klinik For Kvindekroppen, som är specialiserad på rehabilitering av kvinnor under graviditet och efter förlossning, ger vi dig här 13 råd för hur du lindrar smärtor i symfysen. 

Vad är symfysen? 

Symfysen är en del av ditt bäcken och är en led som sitter framtill vid venusberget – alltså precis där din könsbehåring slutar. Blygdbenet (det som tidigare kallades skambenet) har en led i mitten, symfysleden, som precis som resten av bäckenet blir mjukare under din graviditet. 

Leden består av brosk, bindväv och ligament som både gör att bäckenet kan ge efter lite framtill och samtidigt stabiliserar det så att det inte ger efter för mycket. 

Läs också: Ligamentsmärtor: Här är allt du behöver veta

Var sitter symfysen?

Symfysen är en av de tre leder som sammanfogar bäckenbenen och bildar ett sammanhängande bäcken, där bland annat kvinnans underlivsorgan sitter. Leden sitter framtill i bäckenet. Det är också det område där magmusklerna fäster i den allra nedersta delen av magen.

Vad är symfyslösning?

Symfyslösning är en term för smärtor i symfysen, som oftast uppstår under en graviditet. Professionellt har man faktiskt gått ifrån titeln ”symfyslösning” och istället börjat kalla det “symfyssmärtor”. Anledningen är att ordet “lösning” får det att låta som om leden faktiskt är lös och potentiellt kan falla isär – något som gör många blivande mammor oroliga för att röra sig när de har symfyssmärtor.

Smärtorna beror ofta på irritation och kanske till och med inflammation i leden och vävnaden kring symfysen. Det går inte att säga varför vissa gravida drabbas av symfyssmärtor medan andra inte gör det – men det är känt att graviditetshormonerna gör lederna i bäckenet mjukare, vilket gör dem mer känsliga.

Varför får man symfyslösning?

Symfyssmärtor uppstår oftast under graviditeten när bäckenet vidgar sig så att det blir plats för din bebis. Bäckenet påverkas, som tidigare nämnts, av hormoner, särskilt hormonet relaxin, som bidrar till att mjuka upp kroppens bindväv, leder och ligament. Detta gör att bäckenet lättare kan ge efter så att bebisen kan tränga ner genom förlossningskanalen.

Mängden relaxin i kroppen är dock inte avgörande för om man utvecklar bäcken- och symfyssmärtor.

De hormonella förändringarna ökar också risken för vätska i kroppen, och förutom vätska i händer och fötter, som många gravida känner till, kan vätskan också samlas kring symfysleden. Samtidigt fäster dina magmuskler och muskler från insidan av låren till symfysleden och blygdbenet, och graviditeten ger dina muskler helt nya förutsättningar. De måste stabilisera bäckenet ytterligare på grund av den ökade vikten. Så du kan förstå att det är ett stort tryck just på den leden.

Ju längre du är i din graviditet, desto mer belastas ditt bäcken, och det är alltså inte ovanligt att du känner dig öm om du trycker på ditt blygdben där din symfys sitter. Detta betyder dock inte att du har symfyssmärtor, och du bör inte oroa dig för lite ömhet i området.

Har du kanske också märkt att din kroppshållning har förändrats lite? Gravida får ofta en annan hållning och därmed en förändrad tyngdpunkt, vilket ytterligare kan belasta symfysleden.

Symfyslösning kan både utvecklas över tid och gradvis bli värre, men också inträffa mer plötsligt om du gör en särskild rörelse som orsakar en intensiv smärta. En smärta som utvecklas till att bli ihållande och sedan begränsar dig i dina rörelser.

Hur känns symfyslösning?

Symfyssmärtor känns ofta som mycket specifika smärtor precis ovanför blygdbenet och gör ont både vid rörelse, olika positioner och vid direkt tryck. Vissa känner smärtan mest när de ska avsluta en rörelse eller vid specifika vridningar i bäckenet eller höftleden. Andra får mest smärta några timmar efter att de har varit aktiva och belastat bäckenet. Ofta minskar symptomen när du slappnar av. 

Du kan också uppleva nattliga smärtor och en konstant molande känsla i området. Ofta gör det mest ont när du byter position, skjuter på saker med en fot eller vid vridningar – särskilt när du vänder dig i sängen. Smärtorna kan stråla ner i insidan av låret, upp i ljumsken och in i bäckenbotten mot slidan. 

Symfyslösning är ofta förknippad med kraftigare smärtor som varar längre och som i viss mån påverkar din vardag. Kanske har du svårt att gå i trappor eller att sköta ditt arbete.



I få fall kan du uppleva så kraftiga hugg att det känns som om symfysleden “klickar” och/eller går “ur led” och poppar tillbaka på plats. Efteråt kan du bli svullen i området, uppleva molande smärta och kraftig irritation i leden. I perioder kan problemet plötsligt blossa upp och bli värre, medan det är lugnt i andra perioder. 

Några av de ovan nämnda symptomen kan också vara tecken på en överbelastad eller spänd bäckenbotten. Det kan därför vara en mycket bra idé att söka upp en specialiserad behandlare, t.ex. en fysioterapeut, som kan hjälpa till att utreda var symptomen kommer ifrån och hjälpa dig därifrån. 

Symfyssmärtor efter förlossningen

I de allra flesta fall kommer smärtorna att avta under de första veckorna eller månaderna efter förlossningen, när belastningen och tyngden på bäckenet är mindre och hormonerna gradvis lämnar kroppen.



Här bör du fortsätta lyssna på din kropp. Minimera belastningar som förvärrar symptomen, men rör dig i den utsträckning du kan. Det är nämligen viktigt att du gradvis återuppbygger din styrka runt ditt bäcken och core. 

Om dina symfyssmärtor fortsätter i mer än 8-12 veckor efter förlossningen, bör du söka hjälp hos en fysioterapeut. 

13 bra råd mot smärtor i symfysen

Symfyssmärtor är som alla andra smärtor enormt individuella – och därför är det viktigaste att du hittar vad som fungerar bra för dig. Här är några generella råd som förhoppningsvis kan fungera för dig: 

1. Observera, men ignorera inte dina smärtor i symfysleden under graviditeten. 
2. Ta reda på vilka positioner och rörelser som gör dina smärtor värre och försök helt undvika eller begränsa dem. Om du har ont när du går, kanske du kan cykla. Har du ont när du sitter i skräddarställning? Välj då en annan position att sitta i. 
3. Hitta några tidpunkter på dagen där du avlastar kroppen och leden. Lägg dig ner eller sätt dig på ett sätt som är bekvämt för dig. Det kan till exempel vara 4 gånger 5-10 minuter där du ligger på sidan med en kudde mellan knäna. 
4. Gör det ont när du vrider i din höft eller ditt bäcken? Försök då minimera vridningarna.  
5. Använd en större kudde mellan knäna på natten. En amningskudde eller graviditetskudde kan fungera bra. 
6. Använd ett glidstycke eller t.ex. satinunderkläder på natten så att du lättare kan vända dig i sängen. 
7. För vissa kan ett bäckenbälte fungera bra, lindra symptomen och göra mer rörelse möjlig. Vissa bälten är designade för att ge extra stöd runt symfysleden. 
8. Använd en kylpåse på området om du har gjort en rörelse som har gett värme, rodnad och svullnad eller kanske en dunkande, molande känsla. 
9. Använd kroppen i den utsträckning du kan och som känns bra. 
10. Träna musklerna i området runt din core och ditt bäcken. Muskelstöd till kroppsstammen och till bäckenet är mycket avgörande för hur stor belastning det är på symfysleden. 
11. Stärk din bäckenbotten som ska stabilisera leden inifrån. 
12. Överväg massage på musklerna i området – det kan ge både kortvarig och lite längre lindring. 
13. Sök professionell vägledning och behandling hos en specialist på symfyssmärtor, t.ex. en fysioterapeut. 

Bra övningar mot symfyssmärtor

• Träna din bäckenbotten med knipövningar. Du kan göra det liggande, sittande eller stående. 

Knip ett halvt knip, som om du skulle hålla på något luft och släpp igen. Gör det 2×10 gånger.

Effektiva övningar mot symfysbesvär

Du kan lindra dina symfys- och bäckensmärtor genom att utföra olika övningar:

Du kan gärna känna övningarna i bäckenet och symfysleden, men om någon av övningarna förvärrar dina smärtor efteråt, välj en annan.

Vad är skillnaden mellan symfyslösning och bäckenlösning?

När du har symfyslösning har du endast smärtor i symfysleden längst fram i bäckenet. Vid bäckenlösning, som i facktermer också har bytt namn till graviditetsrelaterade bäckensmärtor, har man smärtor i alla tre leder i bäckenet. Det vill säga symfysleden längst fram och de två bäckenlederna (sacroiliacalederna) längst bak.

Ibland kan det dock vara svårt att avgöra om man har begynnande bäckenlösning eller symfyslösning, men här kan en fysioterapeut vara till stor hjälp.

Läs också: Vad är symptomen på bäckenlösning?

Bör jag vara orolig för symfyssmärtor?

Det är helt normalt att bli orolig om du har smärtor. Särskilt som gravid. Den gravida kroppen har en ökad känslighet och kommer därför ofta också att känna smärta snabbare.

Du bör inte oroa dig för symfyslösning – det är inte farligt och går oftast över av sig själv efter förlossningen. Det kan däremot vara enormt besvärande och smärtsamt och vara ett stort hinder i din vardag, när du ska arbeta och kanske också har ett större barn att ta hand om hemma.

Det är viktigt att du inte slutar röra på dig, utan istället fokuserar på de saker du kan göra utan att dina smärtor blir värre. Kanske kan du till exempel cykla eller simma utan besvär, och kanske är det bara under en kortare period som du behöver begränsa specifika aktiviteter. Prova dig fram och känn efter vad som känns bra för dig.

Tidigare rekommenderade man alltid att man skulle vila vid smärtor, men idag är tonen en annan. Fysisk aktivitet är en del av både förebyggande och behandlande strategier, och det är också viktigt att du har kvar en del muskelstyrka efter graviditeten.

Symfyslösning och sjukskrivning

För vissa kan symfyssmärtorna bli så kraftiga att man inte kan utföra sitt arbete. Ofta är det dock möjligt att förlänga tiden man kan stanna på jobbet med några små anpassningar, såsom till exempel små pauser under dagen. Det kan också vara så att du har möjlighet att arbeta hemifrån några dagar, där du kan arbeta från sängen, soffan eller där du känner dig mest bekväm.

Om du redan har försökt avlasta och få hjälp med behandling, och det fortfarande inte blir bättre, kan du välja att bli sjukskriven i samråd med din läkare. Använd eventuellt en del av din nyvunna tid till att hålla kroppen och musklerna igång – så gott du kan. Kanske kan träning i vatten, på gymmet, cykling eller hemmaträning prioriteras, så att dina muskler inte förlorar all sin styrka, utan har möjlighet att stabilisera ditt bäcken så mycket som möjligt.