Känner du dig vid sidan av dig själv, ledsen, tom, och kanske orolig och utan energi? Då kan det vara så att du har symptom på perimenopausen – alltså början på klimakteriet. Det är i alla fall bland de mest utbredda besvären som är förknippade med denna fas, enligt våra experter, gynekolog Stine Fürst och psykoterapeut Anja de Thurah.

Med stöd från de två kvinnor som professionellt arbetar med att hjälpa kvinnor att må bra genom perimenopaus och menopaus, förbereder vi dig för att förstå dig själv, ditt klimakterium och de psykiska symptom du kanske redan känner av. Vi hoppas att detta ger dig en form av hjälp i klimakteriet.

Stine Fürst är specialistläkare i gynekologi och obstetrik, och hon är vidare specialiserad på kunskap om hormoner och hormonbehandling. Hon har praktik i Köge och hjälper både inom det offentliga och privat, och hon är även en av de fackpersoner som vidareutbildar den danska läkarkåren så de vet mer om perimenopaus och menopaus.

Anja de Thurah är psykoterapeut och arbetar särskilt med känslor och de inre berättelserna. När det gäller klimakteriet hjälper hon genom psykoterapi att förstå, bearbeta och navigera de mentala och emotionella utmaningar som livsfasen kan föra med sig. Hon har praktik både i Köpenhamn, Nyborg och Kastrup, och hjälper både kvinnor, män och par.

Ledsen, tung och främmande för dig själv? Kanske är det början på klimakteriet

Går du omkring och känner dig främmande för dig själv, i känslomässig oro, orolig, utan energi och ork för ditt arbete och den vardag du brukar hantera utan problem? Det kan mycket väl vara psykiska symptom på klimakteriet – närmare bestämt dess början, perimenopausen.

– De kvinnor jag träffar i min praktik kommer eftersom de plötsligt upplever ett känslomässigt kaos som de inte alls förstår. De beskriver att de känner sig främmande för sig själva, och en känsla av att världen lite välter omkring dem utan att de vet varför, säger psykoterapeut Anja de Thurah.

De flesta av kvinnorna hon träffar har ingen aning om varför de mår som de gör. De vet bara att de behöver hjälp.

– Ofta går det till så att jag lyssnar, och vid något tillfälle säger: Har du tänkt på om det du upplever kan hänga ihop med början på klimakteriet? Och det har de oftast inte alls tänkt på, säger Anja de Thurah.

Anledningen är att de psykiska besvären i klimakteriet inte är lika välkända som minskande menstruationer, värmevallningar och sömnbesvär, som är de mer stereotypa symptomen på klimakteriet.

– De flesta kvinnor kommer att märka att det första tecknet på klimakteriet de upplever är inom den kognitiva avdelningen. Det handlar om minnesbesvär, svårt att hålla fokus, brist på energi, oro och ofta en övergripande depressiv känsla. Och det kommer långt innan man slutar menstruera, och man talar egentligen om östrogenbrist, säger gynekolog Stine Fürst.

Men det finns också andra symptom som hör till perimenopausen och början på klimakteriet.

OBS. Känner du dig överväldigad av ledsamhet, hopplöshet och utan livsglädje, ring då till Livslinien: 70 201 201. Du är viktig. Och det finns kompetenta människor redo att hjälpa dig.

Trötthet och humörsvängningar – välkommen till övergångsåldern?

Symptom på övergångsåldern hos kvinnor kan även innebära fysisk trötthet och ett större behov av att dra sig undan och vila. Tröttheten kan även visa sig som att du inte längre har samma energi för sociala aktiviteter som förr. Kanske märker du dessutom att humöret kan svänga oväntat – från ena ytterlighet till den andra.

– Det finns ingen checklista. Det varierar kraftigt vilka symptom vi kvinnor märker av, och hur tydliga de är. Det vore skönt om allt gick att pricka av i en lista för att få ett klart besked, men riktigt så enkelt är det tyvärr inte, förklarar Stine Fürst.

Därför kan du inte bara bocka av trötthet och humörsvängningar och anta att du automatiskt är i perimenopausen. Men det kan vara tecken. Om du dessutom märker fler symptom som påverkar ditt välmående, kan det vara värdefullt att veta vad dessa kan signalera. Det hjälper dig både att förstå din kropp och att hitta sätt att må bättre framöver.

Ordförklaring för övergångsåldern

Övergångsåldern är en bred svensk term som omfattar hela perioden – både perimenopausen och menopausen.

Perimenopausen avser grovt tiden före menopausen och markerar inledningen på de hormonella förändringar som leder till menopausen, när kvinnans cykel och fertila period tar slut.

Menopausen är definitionsmässigt ett år efter att kvinnan haft sin sista menstruation.

Klimakteriet är ett annat ord för övergångsåldern i svenskan, men används numera mer sällan.

Psykiska symtom under övergångsåldern

1. Minnesbesvär: Du kan märka att ditt minne inte är lika pålitligt som tidigare, känna dig mer glömsk än du är van vid eller uppleva att din mentala kapacitet inte riktigt räcker till – allt detta är vanligt förekommande symptom i övergångsåldern.
2. Minskad ork: Du kanske plötsligt inte klarar av samma saker som förut och märker att du snabbare blir överväldigad av alla krav, även på jobbet. Saker som tidigare gav dig energi – som helgplaner, träning eller sociala tillfällen – kan nu kännas mer uttröttande än givande.
3. Oro och ängslan: Det kan kännas som en ökad oro, tankar som maler eller en rent fysisk oro med hjärtklappning och tryck över bröstet – känslor som tidigare inte var lika framträdande.
4. Depressiva känslor: Du kan bli mer ledsen och gråtmild, känna dig tom och glädjelös, eller uppleva att du betraktar ditt eget liv utifrån utan att riktigt ta del av det. Många beskriver det som att vardagen förlorat sina färger.
5. Hjärndimma (brain fog): Det kan kännas som om tankarna går långsamt, som att du är förvirrad, har svårt att hålla reda på tid och rum, eller som om huvudet är inbäddat i vadd. Ibland beskriver man det som att ha en klocka eller ett lock över huvudet som skiljer en från omvärlden.
6. Trötthet: För många är trötthet en tydlig del av övergångsåldern. Det kan handla om ett större behov av sömn, generell utmattning eller ett ökat behov av att dra dig tillbaka för dig själv.
7. Koncentrationssvårigheter: Du kanske märker att det är svårare att hålla fokus och samla tankarna som vanligt. Många upplever också att de oftare skjuter upp saker eller låter sig lättdistraheras av småsaker.
8. Brist på energi: Känner du att du har svårt att motivera dig till något alls, eller orkar inte lika mycket eller lika länge som tidigare? Även det kan vara ett vanligt symtom under denna period.
9. Plötsliga känsloutbrott eller humörsvängningar: För några påminner det om puberteten – starka känslor som ilska eller sorg kan komma över dig helt oväntat. Det kan kännas överraskande och stundtals som att tappa greppet om sig själv.
10. Mindre socialt engagemang: Om du tidigare gladeligen fyllde kalendern, märker du kanske nu en tendens att istället vilja avboka och tacka nej till sociala aktiviteter. Kanske upplever du ett nytt, och ibland svårförklarligt, behov av att få vara ensam.
11. Svårt att känna igen sig själv: Känslor av främlingskap inför sig själv är mycket vanliga. Du kanske inte alls känner igen den person du varit, och det kan väcka både identitetskris och en sorg över att inte hitta tillbaka till dig själv.
12. Tvivlande tankar: Du kan plötsligt börja undra om du har rätt jobb, om din relation är rätt, om du bor på rätt plats – och andra livsavgörande frågor. Det är naturligt att ställa sig dessa frågor parallellt med andra symptom under övergångsåldern.
13. Sorgsenhet: Du kan uppleva en djupare sorg utöver ledsamhet – kanske sörjer du att inte känna igen dig själv, förlusten av din yngre version, eller över de nya tvivel du bär på.

Fysiska symptom på klimakteriet

• Oregelbundna eller förändrade menstruationsblödningar
• Minskad libido
• Viktökning
• Ökad benägenhet för cystor och muskelknutor
• Ledvärk
• Muskelvärk
• Dålig sömn
• Vallningar, även kallade värmevallningar
• Nattsvettningar
• Torrhet i slemhinnor, t.ex. i ögon och mun
• Vaginal torrhet
• Ökad tendens till urinvägsinfektioner
• Tinnitus eller ringningar i öronen
• Torr hud
• Kliande hud
• Hjärtklappning och extraslag

Läs mer i artikeln om klimakteriesymptom här.

Hur påverkar klimakteriet psyket?

– Under klimakteriet sker förändringar i de kvinnliga könshormonerna progesteron och östrogen. Men våra könshormoner påverkar mycket mer än bara menstruation och reproduktiva funktioner. De påverkar bland annat de hormoner som har inverkan på vårt humör, förklarar specialistläkaren i gynekologi och obstetrik, Stine Fürst.

Samtidigt kan man uppleva att psykologiska eller känslomässiga problem som man tidigare har kämpat med, visar sig på nya sätt som kan skapa utmaningar.

– Om man till exempel tidigare har haft depression eller lågt självförtroende, kan detta återkomma under perimenopausen, då hormonella förändringar kan rubba vår inre balans, säger Anja de Thurah.

Östrogen påverkar faktiskt tusentals områden i kvinnokroppen och många av dessa har effekt på vårt psykologiska välbefinnande, förklarar Stine Fürst:

– Östrogen påverkar många andra hormoner och signalsubstanser i kroppen. Det påverkar vår serotoninsyntes, som kan kallas vårt lyckohormon. Det spelar en roll för melatoninsyntesen, vårt sömnhormon, och påverkar även produktionen av grelin och leptin, hormonerna som reglerar hunger och mättnad, enligt Stine Fürst.

– Man säger att östrogen är ansvarigt för mer än 9000 genetiska meddelanden i kroppen. Det ger en bild av hur mycket som påverkas när östrogen börjar fluktuera under perimenopausen. Östrogenproduktionen har stor inverkan på oss, tillägger Stine Fürst.

De hormonella förändringar som ger symtom under perimenopausen är dock inte desamma som de som ger symptom under menopausen. Men båda har att göra med östrogennivåerna.

Orsaker till psykiska besvär och symptom under klimakteriet

– Det som ger symptom under perimenopaus är hormonförändringar. Könshormonerna progesteron och östrogen fungerar lite som yin och yang i kvinnokroppen och håller varandra i balans. Från slutet av 30-årsåldern minskar mängden progesteron, medan östrogen fortfarande bildas så länge menstruationen pågår. Men detta förändrar samspelet mellan hormonerna.

Så här förklarar Stine Fürst vad som ger perimenopausala symptom. Och när balansen mellan de två hormonerna förändras, ökar produktionen av östrogen som svar. Vid menopausen, som infaller ett år efter den sista menstruationen, är det bristen på östrogen som kan ge besvär.

– När menstruationen upphör i menopausen är det hormonbrist, som ger symptomen på klimakteriet. Under menopausen kan det även finnas vissa kognitiva symptom, men de är klart mest uttalade under perimenopausen, säger Stine Fürst.

I båda faserna av klimakteriet orsakas symptomen alltså av hormonella förändringar, och utlösaren du kan betona är östrogen. När östrogennivån ökar, påverkas humöret positivt, och när nivån sjunker, känner vi oss mer deprimerade. Perimenopausens fluktuerande hormoner förklarar därmed de humörsvängningar man kan känna och även den ledsna och depressiva känslan man kan uppleva. Förändringarna kan också förklara varför vissa kvinnor upplever mer trötthet och sömnstörningar i den livsfasen.

– Östrogenproduktionen har direkt inverkan på en hel rad hormoner och signalsubstanser som påverkar flera viktiga områden för vårt välbefinnande och mentala balans, och det är därför man kan känna sig så ur balans och utmanad, säger Stine Fürst.

Under perimenopausen fluktuerar östrogennivån upp och ner och kan ge symptom som logiskt nog kan kännas kaotiska och som en berg-och-dal-bana, och inför menopausen minskar östrogenproduktionen för att till sist upphöra, och därmed stämpla ut från uppgiften att reglera oss. Båda delarna är ny mark för dig som kvinna, och för vissa en mark som kan leda till känslomässiga och psykiska utmaningar.

Kan man bli sjuk av att vara i klimakteriet?

Även om klimakteriet kan kännas så, kan det i sig självt inte göra dig sjuk. Du kan dock bli psykiskt utmanad, och om du till exempel redan stått på randen av stress eller depression, kan de hormonella förändringarna faktiskt knuffa dig över kanten på ett sådant sätt att du nu behöver hjälp.

– Perimenopausen är en helt naturlig process. Men har man tidigare haft tendens att bli deprimerad eller haft ångest, är man mer benägen att uppleva samma psykiska utmaningar igen. Det kan vara hindrande och obehagligt, säger Anja de Thurah.

Även om några av symptomen i perimenopausen kan vara riktigt utmanande och intensiva, är det inte samma sak som sjukdom, förklarar hon.

– Det är inte sjukdom att känna ångest, sorg eller vara ledsen. Det är känslor som är en del av att vara människa. Om jag till exempel förlorar någon nära mig, upplever jag djup sorg. Det gör verkligen ont, jag kan inte hitta fotfäste, och jag kan kanske inte passa mitt arbete under en period. Men det blir bättre igen. Det är en process, lite som perimenopausen är. Den kan vara tuff, och kanske behöver jag behandling och stöd, men jag kommer igenom det, säger Anja de Thurah.

Faktiskt kan det vara ett bra steg mot att må bättre under perimenopausen att tala öppet om sina upplevelser, menar psykoterapeuten.

– Vi vet, att det kan direkt bidra till att dämpa ångesten och de depressiva känslorna att veta att detta inte är sjukdom. Det är normalt. Det är en helt normal process. Det går över. Den insikten kan vara till hjälp för många, säger hon.

Stine Fürst håller med om att symptomen under perimenopaus inte är detsamma som sjukdom, men hon erkänner att det kan kännas så för vissa.

– Det är en balansgång, men nej – jag skulle inte säga att man kan bli sjuk av klimakteriet. Det jag ofta ser är att perimenopausen kan putta kvinnor över kanten om de redan är där. Det kan vara i samband med att arbeta i en stressig miljö som man tidigare har klarat av, men plötsligt får en belastningsreaktion av, och måste sjukskrivas, säger hon.

Förutom att vara en potentiell bidragande faktor till att en del kvinnor i 40-årsåldern sjukskrivs med stress, pekar hon också på kopplingar mellan perimenopausen och diagnoser av ADHD i vuxen ålder.

– Under dessa år ser vi ett ökande antal kvinnor som får sin ADHD-diagnos sent. Det är inte så att dessa kvinnor plötsligt får ADHD. En mer närliggande förklaring är att de alltid har haft det, men de copingstrategier de har lärt sig själva, som har gjort att de har fungerat fram till nu, de fungerar plötsligt inte längre när perimenopausens hormonsvängningar inträder och stör det hela, säger Stine Fürst.

Sammantaget är perimenopausen inte det som skapar sjukdom, men hormonsvängningarnas inverkan på din mentala balans kan utmana dig – särskilt på områden där du redan är utsatt.

Kan man bli deprimerad av att vara i klimakteriet?

Förändringarna i östrogenproduktionen under klimakteriet påverkar direkt produktionen av bland annat signalsubstansen serotonin, som påverkar ditt humör. När nivån av serotonin är låg känner vi oss mer deprimerade och ledsna. Klimakteriet kan därmed bidra till att du känner dig deprimerad eller får en regelrätt depression.

– Särskilt om du tidigare har haft depressioner eller förlossningsdepressioner, finns det en ökad risk för att hormonsvängningarna i perimenopausen, och senare låga östrogennivåer i menopausen, kan leda till en depression. Det händer dock inte för majoriteten, säger Stine Fürst.

Trista och depressiva känslor är dock något som många kvinnor upplever i någon utsträckning under perimenopausen, men det är alltså inte detsamma som en egentlig depression.

– Våra könshormoner spelar en viktig roll för vårt humör och vår känsla av lycka, och det sker drastiska förändringar i dem under klimakteriet. Därför är det ofta förknippat med en upplevelse av känslomässigt kaos, sorg och känslor av ledsnad. Det kan för många vara hårt att gå igenom, men behöver inte betyda att man är sjuk, säger Anja de Thurah.

Symptomen på depression inkluderar bland annat ihållande ledsnad eller tyngd, irritabilitet, sömnproblem, energilöshet, känslor av att inte kunna hantera något och svårigheter att fatta beslut. Symptom som på flera områden påminner om de som hör till klimakteriet.

– Om du mår dåligt eller är osäker på om det kan vara något med din hälsa, rekommenderar jag alltid att du söker läkare och får det undersökt. Klimakteriet kan påverka oss på många olika sätt både psykiskt och fysiskt, men det kan också vara andra faktorer som är i spel, säger Anja de Thurah.

Om din läkare inte finner tecken på sjukdom, depression eller något annat som kan förklara hur du känner, kan några av dina nästa steg vara att söka en gynekolog som kan hjälpa dig att ta reda på om det kan vara perimenopausen som ger dig symptomen, och du kan också söka en psykoterapeut eller psykolog för att få hjälp att förstå och bearbeta de känslor och den process du befinner dig i.

10 goda råd för din mentala hälsa under klimakteriet

Enligt WHO och Folkhälsomyndigheten är mental hälsa ett tillstånd av välbefinnande där du kan använda dina förmågor, hantera vardagens utmaningar och stress, samt delta i gemenskaper med andra människor. Den mentala hälsan kan påverkas under klimakteriet, men det finns saker du kan göra för att stärka den, till exempel:

1. Möt dig själv i transformationen: Du är på väg från något till något annat. Det kräver acceptans, utrymme, tid och mildhet.
2. Prata om det: De känslomässiga reaktionerna på övergången kan vara svåra att hantera, och det kan vara en god idé att tala med någon om hur du mår och vad du upplever. Det kan vara en väninna, en terapeut eller en psykolog. Var nyfiken på livsfasen och den nya versionen av dig själv som du håller på att bli.
3. Ägna dig åt mindfulness och egenvård: Ge dig själv ro att vända blicken inåt och vara med dig själv. Det kan vara genom meditation, promenader vid havet, eller vad du än känner är rätt för dig.
4. Acceptera om du just nu helst vill dra dig tillbaka: Kanske har du inte samma sociala ork som vanligt. Kanske känner du dig mindre utåtriktad än vanligt. Det är okej. Du får gärna dra dig tillbaka och hitta fotfästet.
5. Släpp på kraven på dig själv: Förvänta eller kräv inte av dig själv att du ska klara samma saker som tidigare. Inte heller i vardagens ekorrhjul.
6. Träna: Motion är bra för både ditt mentala och fysiska välbefinnande och kan förbättra din livskvalitet. Men träna också utifrån var du är rent ärligt. Om du är perimenopausal och har utmaningar med din psykiska balans, eller känner dig stressad, kan yoga, simning och mild motion ge dig ro och minska kortisolnivån i kroppen. Om du inte är stressad kanske du föredrar mer högintensiv cardio som löpning. Är du menopausal är styrketräning bra.
7. Se till att få god och näringsriktig kost: Ät hälsosamt och bra och se till att ta hand om din kropp och ditt fysiska välbefinnande. Det påverkar också ditt mentala välbefinnande. Du kan även överväga vitaminer och kosttillskott som stödjer dig i den fas du är och kroppens behov.
8. Egentlig behandling för klimakteriebesvär: Om du är besvärad av klimakteriebesvär finns behandlingsmöjligheter i form av till exempel hormonbehandling och psykoterapeutisk behandling. Hormonbehandling kan vara till stor hjälp för att återställa hormonbalansen och mildra eller ta bort symptomen. Psykoterapi kan både vara ett bra stöd under transformationen som perimenopausen innebär, samt en behandlingsform där du kan bearbeta känslor, sorg och trauman och utforska nya sidor av dig själv.

Hormoner som behandling av klimakteriebesvär

När det kommer till behandling av klimakteriebesvär hos kvinnor är hormonbehandling ett av de mest använda och effektiva verktygen vi har. De hormoner man vanligtvis behandlar med är östradiol kombinerat med progesteron. Men det finns också risker kopplade till hormonbehandling som du bör ta med i dina överväganden.

– När man lider av symptom på perimenopaus och menopaus kan man försöka skapa stabilitet i hormonerna genom att tillföra östradiol och progesteron, säger Stine Fürst.

Med hormonbehandling följer även en ökad risk för bland annat blodproppar och cancer.

– Riskfaktorerna är ett faktum vi inte kan bortse från. Man kan eliminera den ökade risken för blodproppar genom att undvika hormoner i tablettform. Men kvarstår en ökad risk för cancer på cirka 2 procent. Den risken finns. Men det finns också en rad livsstilsfaktorer som har ännu större påverkan på risken för att utveckla cancer, och dessa kan man absolut förändra. Det är en avvägning, säger Stine Fürst.

Bland livsstilsfaktorer som ökar risken för cancer – men som du själv kan påverka, nämner gynekologen:

– Sådana saker som att ha ett BMI över 25 ökar risken för bröstcancer 10 gånger mer än hormonbehandling. Att inte motionera ökar risken 10 gånger mer än hormonbehandling. Det ingår också i kalkylen, säger Stine Fürst.

Förutom att lindra besvär i perimenopausen, bromsar hormonbehandling också de osynliga följderna som innebär ökad risk när man når själva klimakteriet, förklarar Stine Fürst:

– De degenerativa effekterna inkluderar ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar eftersom blodkärlen runt hjärtat blir stelare utan östrogen, samt en accelererad förlust av benmassa som ökar risken för benskörhet, säger hon.

När det gäller dessa degenerativa förändringar talar vi inte om symptomlindring, utan snarare om förebyggande åtgärder, och här kan hormonbehandling göra stor skillnad.

– När menstruationen upphör, eller det börjar bli långt emellan, finns inget annat som kan skydda mot degenerering av blodkärl och ben än hormonbehandling. Det går inte att uppnå med tofu, linfrön eller rödklöver, som några upplever kan lindra vissa symptom, säger Stine Fürst.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att hormonbehandling av klimakteriebesvär inte överskrider 5 år. Diskutera alltid eventuell hormonbehandling noggrant med din gynekolog och fatta ett välgrundat beslut tillsammans med rätt fackperson.