För många kvinnor är det inte naturligt att prata om underlivet med andra. Så när det – till exempel efter en graviditet och förlossning – känns helt annorlunda där nere, kan det vara en skrämmande upplevelse, och man kan känna sig helt vilsen.

Även om det kan vara mycket obehagligt och förlamande att ha framfall i underlivet, är tillståndet varken livshotande eller farligt, och det finns lyckligtvis en hel del du själv kan göra för att lindra dina symtom och förebygga försämring. Det kommer du att kunna läsa mer om längre ner i artikeln.

Framfall är helt vanligt

Det är helt vanligt att ha ett mindre eller större framfall efter en graviditet och förlossning. Faktum är att cirka 50% av kvinnor som har fött vaginalt har ett litet eller större framfall. Många har inga symtom och upptäcker det aldrig. Men som kvinna är det viktigt att du vet något om framfall, eftersom det kan ha eller få en stor inverkan på din psykiska hälsa, fysiska förmåga och sexliv.

Vi kvinnor är skapade för att föda, därför har naturen designat vävnaden så att den kan ge efter mycket. En förlossning ger naturligt en stor sträckning på slidans framvägg, bakvägg, urinrör, ändtarmsöppning, ligament och bäckenbotten. Sträckningen på vävnaden kan variera beroende på till exempel barnets storlek, moderns genetik, krystperioden och komplikationer vid förlossningen.

LÄS OCKSÅ: “Drabbar framfall bara äldre damer?”

Faktum är att det inte bara är kvinnor som har fött som kan få framfall. Kvinnor som ägnar sig åt tung styrketräning utan fokus på aktivering av kroppens kärna (bäckenbotten, djupa mag- och ryggmuskler samt diafragma), rökare (på grund av hosta/KOL) och svårt överviktiga kan också riskera att få ett framfall. Har du frekvent förstoppning eller trycker du för mycket vid toalettbesök, kan detta också vara en orsak till framfall.

Vad är framfall och varför får man det?

När man har framfall (även kallat genital prolaps), har ett eller flera av underlivets organ sjunkit ner i slidan. Det sker eftersom bindväven runt underlivet försvagas och därför hålls inte organen uppe på plats.

Det vanligaste framfallet är när slidans framvägg är försvagad och blåsan sjunker ner i slidan (cystocele). Om bakväggen i slidan är försvagad, kommer ändtarmen att sjunka in i slidan (rectocele). Det kan också vara livmodern (uterusprolaps) eller tunntarmen (enterocele) som sjunker ner mot slidans utgång.

Man delar in framfall i fyra olika grader beroende på hur allvarligt framfallet är:

1. Framfallet sitter fortfarande högt upp i slidan och ger inga symtom. Många som har varit gravida och fött barn kan ha ett grad 1 framfall utan att veta om det.
2. Framfallet sitter fortfarande högt upp i slidan, men kommer längre ner vid till exempel utmattning, hosta eller tung belastning. Därför upplever man symtom som kommer och går, och som inte är ständiga.
3. Framfallet är nere vid slidmynningen och kan komma en bit utanför slidöppningen vid till exempel hosta eller nysning. Ett grad 3 framfall ger oftast konstanta symtom.
4. Total prolaps, där framfallet är utanför slidan. En grad 4 framfall opereras ofta.

Vilka är symptomen på framfall?

Det vanligaste symptomet på framfall är en tyngdkänsla i underlivet, där du upplever en känsla av att något fyller i slidan (som en tampongkänsla) eller att något håller på att falla ut.

Det är också helt normalt att efter ett toalettbesök känna att tarmen eller blåsan inte har tömts ordentligt. Du kan också uppleva en oändlig eftertorkning, där det känns som om du inte blir helt ren.

Problem med urininkontinens, tendens till förstoppning, rygg- och bäckensmärtor, problem med att hålla en tampong eller menskopp på plats i slidan eller smärta/obehag vid samlag kan också vara symptom på framfall.

Flera av symptomen kan bero på andra problem, och därför är det inte säkert att det beror på ett framfall. Det är därför alltid en bra idé att bli undersökt gynekologiskt av en läkare, gynekolog eller en GynObs fysioterapeut som kan hjälpa dig att hitta orsaken till dina utmaningar.

Framfall kan påverka psyket och sexlivet

Om du har ett framfall i underlivet är det helt normalt att det inte bara påverkar dig fysiskt, utan också psykiskt. Många kvinnor känner att det påverkar deras kvinnlighet mycket och att uppfattningen om den egna kroppen förändras. Vissa känner sig mycket annorlunda där nere, och flera undviker oralsex eller samlag eftersom de känner sig fel, är oroliga för vad deras partner tänker, eller är rädda för att få smärta, gå sönder eller förvärra situationen.

Lyckligtvis gör det inte ett framfall värre att ha sex. Om du har en manlig partner är det inte ens säkert att han märker någon skillnad, eftersom ditt framfall inte är ”hårt”, och därför skjuter han bara på det vid penetration.

Det är hälsosamt för många saker att ha sex, bland annat eftersom det ökar blodcirkulationen i underlivet. Kom ihåg att prata med din partner om dina bekymmer så att ni kan stötta varandra och så att det inte förstör ert samliv.

Ett framfall kan också orsaka besvär, så att man slutar motionera och delta i aktiviteter, vilket för många påverkar det sociala livet och den allmänna hälsan. Här kan en stöd-pessar möjligen göra skillnad. Prata med din läkare eller gynekolog om möjligheterna.

Många kvinnor är också mycket oroliga för om deras framfall kommer att förvärras om de vill ha fler barn, eller om det kommer att bli så illa att de måste opereras.

LÄS OCKSÅ: ”Mitt framfall var synligt för blotta ögat – en ballong som hängde ut”

Alla dessa tankar och bekymmer är helt normala, och du är inte ensam. På Facebook finns en sluten grupp som helt enkelt heter ”Framfall”, där kvinnor delar sina erfarenheter, upp- och nedgångar samt ger varandra goda råd. Om du har framfall kan det vara ett stort stöd att bli en del av detta gemenskap.

Vad kan jag göra för att undvika förvärring av framfall direkt efter min förlossning

Har du precis fött barn och upplever symptom på framfall, så är tålamod vägen framåt. Det är helt normalt att det tar riktigt lång tid att återhämta sig efter en graviditet och förlossning. Dina symptom kommer förmodligen att minska inom 6-12 månader. Om du ammar ditt barn kommer kroppens vävnad fortfarande att vara mer eftergivlig än normalt på grund av hormonerna. Du ska självklart fortsätta amma om du vill det, eftersom amningen inte kommer att ge dig ett värre framfall på sikt, men kan bara fördröja läkningen.

Du bör dessutom börja försiktigt med motion igen efter en förlossning för att inte överbelasta din kropp och ditt underliv. Kontakta gärna en GynObs fysioterapeut som kan vägleda dig.

Nedan följer våra bästa tips till dig som har framfall.

GynObs fysioterapeutens 10 tips till dig med framfall

1. Tränar du din bäckenbotten?

Om du har framfall och din bäckenbotten inte är frisk och stark, är det en riktigt bra plats att börja ditt fokus. För det är just din bäckenbotten som stöttar och håller dina organ på plats i underlivet. Dina symptom på framfall kan minska genom att ha en välfungerande bäckenbotten, men vävnadsskadan finns fortfarande kvar, och den kan man tyvärr inte träna bort.

LÄS OCKSÅ: Knipövningar: Fysioterapeutens guide till bäckenbottenträning under graviditeten och efter förlossningen

Förutom att bäckenbotten ska vara stark, så ska den också vara eftergivlig och kunna slappna av.

När man har symptom på, ”att något faller ut”, är det helt naturligt att vilja knipa hela tiden. Men om du inte ger musklerna i underlivet en paus, försvagar du faktiskt på sikt deras styrka, och du kan istället få muskelspänningar som kan göra dina symptom och situation värre. Så kom ihåg att släppa musklerna och använd din andning som hjälp för att slappna av.

2. Undviker du förstoppning?

Det är mycket viktigt att du inte är förstoppad om du har framfall. Något av det som belastar underlivet mest är buktryck. Därför är det viktigt att du inte behöver pressa hårt för att få ut avföring.

Om du har tendens till förstoppning, se till att dricka tillräckligt med vätska, äta fiberrikt (eventuellt komplettera med HUSK) och röra dig dagligen. Du kan utan problem ta laxermedel en period, eftersom det varken är beroendeframkallande eller ger ”lata tarmar”. Fråga din läkare om råd om detta.

3. Blir du klar på toaletten?

Om din blåsa inte töms helt kan du använda dubbel urinering istället för att pressa ut urinen. När du har tömt blåsan, ställ dig upp och gå runt lite på badrummet, och sätt dig sedan igen för att kissa. Du kan upprepa flera gånger om det behövs.

Om din tarm inte töms helt, tryck lätt upp på ditt mellangård medan du har avföring för att hjälpa det lättare ut. Om det inte fungerar kan du prova att sticka in ett finger eller två i slidan och känna om det finns en bula från bakväggen. Den kan du försöka trycka lätt på så att avföringen hjälps ner till ändtarmens utgång istället för att pressas ner i slidan.

4. Sitter du rätt på toaletten?

För att lättare få ut din avföring ska du placera dig korrekt på toaletten. Du ska sitta mitt på toaletten, svanka lätt i ländryggen, luta dig framåt och eventuellt stödja med dina händer eller armbågar på knäna. Om dina ben inte når golvet, använd en pall som stöd. Du ska undvika att pressa vid toalettbesök, men kom ihåg att andas djupt.

6. Behöver du extra stöd?

Med en stöd-pessar kan ett framfall lyftas, så att symptomen minskar eller försvinner, vilket kan ha en stor betydelse till exempel vid motion, så att man inte blir begränsad av sitt framfall.

En stöd-pessar tar inte bort framfallet, men i kombination med korrekt bäckenbottenträning kan många kvinnor bli mer eller mindre symptomfria.

Du kan få en stöd-pessar på sjukhuset eller hos en gynekolog. Det finns många olika typer, så det kan mycket väl vara att du måste prova flera olika modeller och storlekar innan du hittar den som passar just dig.

6. Vad lyfter du på?

Undvik onödiga och mycket tunga lyft. Känn efter vad ditt underliv kan tolerera. Om dina symptom förvärras, ta en paus.

7. Röker du?

Rökning är dåligt för många saker – även kroppens bindväv och läkningen efter en förlossning. Röker du, har du stor risk att på sikt få KOL, som ger en kraftig hosta. Hosta ger ett stort buktryck, som belastar ditt underliv och påverkar vävnaden, så du riskerar att få eller förvärra framfall och bli inkontinent.

8. Tänker du på din vikt?

Väger du för mycket, är det inte bara dina leder som påverkas. Det påverkar också ditt bindväv, och kan därför ge eller förvärra framfall.

9. Hur tränar du?

Motion är bra för hälsan, men du ska utöva en motionsform som inte provocerar dina symptom på framfall och förvärrar ditt tillstånd. Om du har tyngdkänsla, inkontinens, rygg- eller bäckensmärtor, börja med träning som pilates, simning eller yoga.

Se till att din kropp långsamt tränas upp, så att du på sikt kan träna med hög belastning. Du ska lyssna på din kropp och dina symptom, eftersom det berättar för dig när det är dags att sluta.

10. Äter du fibrer?

Ät fiberrik kost och komplettera eventuellt med HUSK. En samlad mjuk avföring minskar risken för framfall, eftersom du behöver pressa mindre när du är på toaletten.

Får du tyngdkänsla? Här är vad du ska göra

Får du tyngdkänsla, till exempel i slutet av dagen eller efter motion eller sex, kan du med stor fördel använda olika ställningar som kan förbättra dina symptom, eftersom du tar bort belastningen ner på underlivet.

Prova med “böneställningen”: stå på alla fyra och böj överkroppen framåt, så att bäckenet är den högsta punkten. Du ska ha höften rakt över dina knän och cirka 90 grader i knälederna. Släpp musklerna i magen och runt underlivet, så att buken faller fram och det finns plats för djupa och lugna andetag.

Du kan också lägga dig på ryggen med bäckenet upphöjt av en kudde. Använd gärna ställningarna flera gånger om dagen i 5-10 minuter – eller så länge du har tid.

Vissa kvinnor har stora besvär från ett framfall, och därför kan en operation i slutändan vara lösningen. Om du ska ha fler barn är det dock inte säkert att du kommer att erbjudas en operation förrän du har fått det önskade antalet barn.

För att undvika återfall, vilket på sikt sker ganska ofta efter en operation, är det viktigt att förebygga framfall igen efter operation. Här kan du med fördel följa våra 10 goda råd högre upp i artikeln.