Bröstinflammation: 5 enkla råd för att undvika inflammation i brösten
Vilka är symtomen? Hur undviker du att få bröstinflammation? Och när ska du ringa läkaren? Här får du de bästa råden.

Senast uppdaterad den
Lillen sitter bekvämt vid ditt bröst och ivrar efter mer mjölk. Plötsligt har du problem med att få ut mjölken, och dina bröst är faktiskt otroligt ömma – nästan på gränsen till smärtsamma. En klocka ringer: kan det vara början på bröstinflammation? Och vad är egentligen mastit?
Oavsett om du fortfarande håller på att etablera amningen eller redan ammar din lilla, är det väldigt bra att känna igen de vanliga tecknen på bröstinflammation, eftersom denna obehagliga åkomma tyvärr drabbar många ammande kvinnor.
Vad är bröstinflammation?
Bröstinflammation (mastit) är kort sagt en inflammation i bröstvävnaden. Det finns en skillnad mellan icke-infektiös bröstinflammation och bakteriell bröstinflammation. Den icke-infektiösa bröstinflammationen är en mildare inflammatorisk tillstånd, som uppstår när brösten inte töms helt på mjölk. Det handlar om en ansamling av mjölk (mjölkstockning) i körtelvävnaden, vilket skapar tryck och inflammation i bröstet.
Vid bakteriell bröstinflammation är det också en ansamling av mjölk som är orsaken, men samtidigt är det – som namnet antyder – besvärliga bakterier som spelar en roll. Infektionen uppstår i bröstet när det har ackumulerats för mycket mjölk, och bakterier har utmärkta möjligheter att härja.

Sår och sprickor på bröstvårtorna kan också vara boven när det kommer till den bakteriella formen av bröstinflammation. Vid sår kan bakterier nämligen tränga in utifrån och orsaka en infektion i bröstet. De obehagliga såren på och runt bröstvårtorna kan bland annat uppstå i samband med olämplig sugteknik.
Hur känns bröstinflammation
Om du har drabbats av bröstinflammation kan det kännas lite som att ha influensa, men där du samtidigt har smärta i ett eller båda brösten. Du kommer att känna dig olustig, vara extra trött, öm i kroppen och ha feber.
Vanligtvis kommer du också att kunna känna en hård och öm knöl i bröstet samt ha bröstspänningar – och du kan kanske till och med se en röd fläck på bröstet där de tilltäppta mjölkkörtlarna är.
När ska jag söka läkare?
Om du har allvarlig smärta och termometern visar ett resultat över 38,5, är det bra att kontakta din läkare. Alternativt kan du börja med att försöka mjölka ut all mjölk. Inflammationen kan i många fall försvinna av sig själv efter ett tag när blockeringen är borta.
Bröstinflammation är ett tillstånd som oftast går över av sig själv om du tömmer bröstet ordentligt, men om du fortfarande är svårt påverkad efter det första dygnet kan det vara en bra idé att ringa läkaren så att du kan få utskrivet antibiotika.
Bröstinflammation och feber
Feber kommer – tillsammans med andra influensaliknande symptom – vanligtvis att vara en trogen följeslagare till ömheten i bröstet. Detta gäller både för icke-infektiös och bakteriell bröstinflammation. Kom ihåg att mätning i ändtarmen är mycket mer exakt än i örat eller munnen, och här gäller att feber definieras vid temperaturer över 38°C.
Det är viktigt att påpeka att man kan ha svår smärta i bröstet utan att ha feber. Du kan också ha feber utan att bröstsmärtorna är så allvarliga att du känner behov av att söka läkarhjälp, men vanligtvis kommer hög feber och smärtsam bröstinflammation att gå hand i hand.
Är bröstinflammation farligt?
Det är i sig inte farligt att ha en inflammation som bröstinflammation, men för att undvika svåra smärtor och en potentiell försämring, bör symtomen behandlas. Genom att tömma bröstet ordentligt avhjälps de tilltäppta mjölkgångarna, men vid en mer envis bakteriell bröstinflammation behövs antibiotika.
En annan bra anledning att vara uppmärksam på och behandla symtomen på bröstinflammation är att du kan utveckla en så kallad bröstböld. Om det finns misstanke om en sådan obehaglig sak, kommer läkaren att skicka dig till en ultraljudsundersökning på sjukhuset.
Vad är en bröstböld?
Oroa dig inte, en böld i bröstet är inte samma sak som en cancerknöl! Ungefär var tionde kvinna med mastit får bröstbölder, vilket är ett område i vävnaden som fylls med var. Det behandlas genom att spola ut inflammationen, vilket görs med ett tunt dränage i bröstet, och det sker vanligtvis under lokalbedövning.
Kan jag amma när jag har bröstinflammation?
JA, fram med det ömma bröstpartiet och den hungriga bebisen! Amning rekommenderas vid bröstinflammation och är faktiskt ofta vägen ut ur tillståndet, så att du får tömt ditt överfyllda mjölkförråd. Om du utvecklar en bröstböld kan det dock vara en idé att prata med läkaren om amningen ska fortsätta.
5 bra råd mot bröstinflammation
- Kylterapi från momkinds kyl-värmekudde ger naturlig smärtlindring och hjälper mot spänning och svullnad.
- Lägg barnet till ofta och ge amningarna gott om tid, så att du kan tömma förråden ofta.
- Ta eventuellt paracetamol eller ibuprofen om du har särskilt ont, så att det blir uthärdligt att amma och tömma de stackars ömma brösten.
- Om din lilla inte suger tillräckligt med mjölk kan du med fördel handmjölka eller skaffa en bröstpump, så att du själv kan tömma mjölkförrådet.
- Stimulera amningen genom att försiktigt massera dina bröst både före, under och efter varje amning – till exempel under en varm dusch.
Förebyggande av bröstinflammation
Kallt vinterväder är en riktig bandit när det gäller bröstinflammation, så håll brösten varma! I det svenska klimatet kan du lätt frysa när bebisen är med på trottoarcafé eller du ammar på en bänk under en längre promenad. Här kan sköna amningsinlägg i ull i amnings-bh:n bli dina bästa vänner i förebyggandet av bröstinflammation.
En annan vanlig orsak till bröstinflammation är dålig sugteknik. Ett bra verktyg för att undvika bröstinflammation är därför att sätta sig in i bra sugtekniker och amningspositioner, eventuellt med en bra amningskurs eller besök av en duktig amningsrådgivare.
Bland många bra amningstips gäller det att junior ska gapa stort och få in mycket mer av bröstet i munnen än man först skulle tro. Och du ska veta att barnet effektivt får ut mjölken genom att ha hakan tätt mot bröstvävnaden, så att det skapas lite tryck på vävnaden och tillströmningen av mjölk.
LÄS OCKSÅ: Sugteknik hos nyfödd: Så säkerställer du att bebisen suger korrekt
Ett annat råd för att förebygga bröstinflammation, som kanske ligger i den lite svårare änden, är avslappning. Med bebis på armen är det svårt att få tid för sig själv, men både i behandling av bröstinflammation och förebyggande mot inflammation i bröstet är vila superviktigt.
Kanske kan du klämma in lite selfcare på soffan medan din partner/väninna/mamma tar en promenad med den lilla? Du har säkert också hört uttrycket “sov när bebisen sover”, och ja – här handlar det bara om att låta disk, stök och smuts i hörnen vara.
Sätt på en bra serie, ät en massa gott och kom ihåg att dricka mycket vatten - se alltid till att ha en stor vattenflaska till hands. Amning drar verkligen mycket energi, och du riskerar att bli utsvulten och uttorkad, så det gäller att fylla på med mat och vätska.
Orsaker till bröstinflammation
Den främsta orsaken är i de flesta fall att dina bröst är fyllda till brädden med mjölk och mjölkgångarna blir tilltäppta. Att sitta i drag eller på annat sätt utsättas för kyla bidrar till att stänga tillströmningen i mjölkgångarna, och precis som med andra sjukdomar är risken därför störst under vintermånaderna.
En annan vanlig orsak är infektion som kommer utifrån. Håll därför noga koll på om du får sår på och vid bröstvårtorna. Bakterier kan nämligen hitta vägen in i bröstvävnaden via sår och sprickor – och då har vi problem! Kontakta din hälsovårdare eller en amningsrådgivare om du börjar få sår – det är ofta ett tecken på en olämplig sugteknik och bör åtgärdas så snart som möjligt.
LÄS OCKSÅ: De 5 bästa råden mot ömma bröstvårtor
Svampinfektioner kan också vara i spel när det gäller återkommande bröstinflammation. Invasion av svamp i bröstet ger stickande smärtor djupt in i brösten, vilket naturligtvis minskar lusten att amma. På så sätt samlas mjölken upp i förråden, och bröstinflammation gör sin oönskade entré.
För att hålla svamp i bröstet eller inflammation i bröstvårtan borta, är det viktigt att lufttorka bröstet efter amning. Svamptillväxt trivs nämligen i en fuktig, instängd miljö. Det är naturligtvis inte alltid möjligt att sitta med brösten i det fria, men det handlar också om att undvika att gå med samma våta amningsinlägg under längre tid.
Symtom på bröstinflammation
Du har säkert redan hört det från amningsrådgivare och/eller sjukvårdspersonal på sjukhuset: amning ska inte göra ont. Det är sant, men du bör ändå veta att vissa besvär är naturliga under en amningsperiod. Men när är besvären symtom på bröstinflammation? Hur känns det att ha bröstinflammation?
Tecken på bröstinflammation
- Ett område på bröstet känns varmt
- Ömhet och spänningar i bröstet
- Feber och andra influensaliknande symtom
- Röda fläckar på bröstet
- Svårigheter att tömma bröstet helt under amning
Får bröstinflammation om och om igen
Bröstinflammation kan vara en envis åkomma som är mycket besvärlig, särskilt om du får hög feber och behöver penicillin. Tyvärr är det inte alltid de naturliga metoderna som maximal amning och vila hjälper, och tyvärr upplever många ammande mödrar att bröstinflammation blir en tråkig återkommande följeslagare i din amningshistoria.
LÄS OCKSÅ: De 5 vanligaste orsakerna till att amningen går fel: amningserfarenheter från nya mödrar
Det går inte att säga exakt varför vissa kvinnor är mer benägna att få bröstinflammation än andra. Du kan mycket väl ha en väninna som aldrig följer de goda råden för att förebygga bröstinflammation, men ändå inte får det. Medan du själv får bröstinflammation för minsta lilla, om du till exempel hoppar över en kvällsamning för att gå på fest.
Precis som det gäller för exempelvis urinvägsinfektion, så är det tyvärr bara så att vissa kroppar är mer utsatta än andra, vilket du får trösta dig med om du tänker “varför får jag bröstinflammation om och om igen?”.
Behandling av bröstinflammation
Som utgångspunkt bör du se om du kan bli av med bröstinflammationen på egen hand genom frekvent amning och/eller pumpning. Du måste helt enkelt tömma dina bröst ordentligt för att avhjälpa de tilltäppta mjölkgångarna. För många blir det dock nödvändigt att besöka läkaren.
Bröstinflammation kan vara otroligt smärtsamt och utmattande, därför ska du inte vara rädd för att be om hjälp från familj och vänner. Med en omgång bröstinflammation har du världens mest legitima ursäkt för att unna dig lite välförtjänt avkoppling!
Behandling av bröstinflammation kräver ofta en penicillinkur, och medan du väntar på att återhämta dig, ska du så långt det är möjligt tillåta dig själv att slappna av och ladda batterierna. Få någon att hjälpa till med bebisen mellan amningarna. Se till att själv få i dig en massa god näringsrik mat, och dra en sovmask över ögonen medan du lyssnar på momkind podcast.

Behandling av bröstinflammation
Ofta kan du bli av med bröstinflammationen på egen hand. Tidigare var rådet att du skulle tömma brösten ordentligt. Nyare forskning visar i stället att det är bäst att amma som vanligt när barnet är hungrigt, dämpa svullnaden med kyla och ta smärtstillande vid behov. Extra amningstillfällen och pumpning kan nämligen öka mjölkproduktionen och förvärra svullnaden.
Om det inte blir bättre inom 12–24 timmar, eller om du blir sämre, är det en god idé att kontakta läkare. Vid bakteriell bröstinflammation får du antibiotika. I Danmark är det vanligtvis en penicillinkur med ett penicillin som fungerar bra mot de bakterier som oftast orsakar bröstinflammation. Ta alltid hela kuren, även om du känner dig frisk innan den är avslutad.
Bröstinflammation kan vara otroligt smärtsamt och utmattande, så var inte rädd för att be familj och vänner om hjälp. När du har drabbats av bröstinflammation har du världens mest legitima ursäkt för att unna dig lite välförtjänt vila! Behöver du hjälp eller goda råd om bröstinflammation och amning kan du också kontakta din BVC-sköterska eller en amningsrådgivare.
Kyla och kalla omslag
Kyla är i dag ett av de bästa råden vid bröstinflammation. Kylan dämpar svullnaden och inflammationen och lindrar smärtan. Lägg en kall kyl- och värmekudde eller ett kallt omslag på bröstet i 10–20 minuter åt gången mellan amningstillfällena. Linda in den i en tunn kökshandduk eller tygblöja så att kylan inte ligger direkt mot huden.
Värme rekommenderades tidigare, men värme kan öka svullnaden och förvärra smärtan. En kort, ljummen dusch precis före amning kan dock kännas skön för vissa – undvik bara att lägga värme på bröstet under en längre stund.
Massage – varsamt är bäst
Det kan vara frestande att massera hårt på knölen för att få bort den, men här är det faktiskt bäst att ta det försiktigt. Hård massage kan skada den känsliga vävnaden och förvärra svullnaden. Prova i stället en varsam lymfmassage, där du med platta fingrar stryker lätt över huden från bröstvårtan ut mot armhålan och upp mot nyckelbenet. Trycket ska vara så lätt som när du klappar en katt. På så sätt hjälper du vätskan i vävnaden att transporteras bort.
Pumpning – när är det meningsfullt?
Många har fått lära sig att man ska pumpa extra för att tömma bröstet, men pumpning är inte en behandling i sig. Det kan öka mjölkproduktionen och därmed risken för fler episoder av bröstinflammation. Pumpning eller handmjölkning är mest meningsfullt om barnet inte kan amma från det ömma bröstet, om ni är ifrån varandra eller om bröstet är så spänt att du behöver mjölka ut lite för att lätta på trycket. Använd en låg sugnivå och en tratt i rätt storlek.
Amningspositioner – prova också laid back
Den viktigaste amningspositionen är den där barnet får ett bra tag och du kan slappna av. Många har god erfarenhet av laid back-amning, där du lutar dig bakåt och barnet ligger på mage ovanpå dig. Positionen kan hjälpa barnet att få ett djupare tag och avlastar ett ömt bröst.
Du kanske har hört att du ska rikta barnets haka mot knölen eller amma hängande över barnet på alla fyra. Det finns inga bra belägg för att det tömmer vissa områden bättre, och den hängande positionen avråder många vårdprofessionella från eftersom den kan öka svullnaden.
5 goda råd vid bröstinflammation
- Kyla bröstet: Kyla dämpar svullnaden och inflammationen, lindrar smärtan och kan hjälpa bröstet att komma till ro. Använd till exempel Momkinds kyl- och värmekudde som en kall kudde i 10–20 minuter mellan amningstillfällena.
- Amma som vanligt utifrån barnets behov: Lägg barnet till bröstet när det visar tecken på hunger och låt amningen ta den tid den behöver. Undvik både att hoppa över amningstillfällen och att amma eller pumpa extra.
- Var varsam med bröstet: Använd lätt lymfmassage i stället för hård massage och välj en mjuk, stödjande bygellös amningsbh som inte sitter åt.
- Ta smärtstillande: Ta eventuellt ibuprofen, som också dämpar inflammationen, eller paracetamol så att det blir uthärdligt att amma. Båda kan användas när du ammar, men följ alltid doseringen på förpackningen.
- Vila, ät och drick: Vila så mycket du kan och se till att få i dig rikligt med näringsrik mat och vatten. Kom ihåg att du är sjuk och att kroppen behöver lugn och ro för att återhämta sig – låt gärna andra ta över där de kan.
Förebygga bröstinflammation: Så kan du undvika bröstinflammation
Du kan inte alltid undvika bröstinflammation, men du kan göra mycket för att minska risken.
Bra sugteknik. En vanlig orsak till bröstinflammation är dålig sugteknik. Ett bra sätt att förebygga bröstinflammation är därför att lära sig mer om bra sugteknik och amningspositioner, eventuellt genom att gå en bra amningskurs eller få besök av en kunnig amningsrådgivare.
Bland många bra amningstips finns rådet att barnet ska gapa stooort och få in mycket mer av bröstet i munnen än man kanske tror. Hakan ska gärna ligga tätt mot bröstet, medan näsan är fri. Det är ett tecken på att barnet har fått ett djupt tag och kan få ut mjölken effektivt.
LÄS OCKSÅ: Sugteknik hos nyfödd: Så ser du till att barnet suger rätt
Amma efter behov – och undvik överproduktion. Lägg barnet till bröstet när det visar tecken på hunger och undvik att pumpa ut extra ”för säkerhets skull”. Om du ska sluta amma kan du gradvis glesa ut amningstillfällena under några veckor.
Ta hand om sår på bröstvårtorna. Sår ger bakterier en väg in och kan orsaka inflammation i bröstvårtan och bröstet. Det hjälper att lufttorka bröstet efter amning och att byta amningsinlägg, när de blir våta. Bakterier och svamp trivs nämligen i en fuktig och instängd miljö. Det är förstås inte alltid möjligt att sitta med brösten fria, men undvik att ha samma våta amningsinlägg på dig under en längre tid.
Håll brösten varma och torra. Du har säkert hört att du ska hålla brösten varma. Många tycker i alla fall att det känns skönt att hålla brösten varma när barnet följer med till uteserveringen eller när du ammar på en bänk under en längre barnvagnspromenad. Då kan sköna amningsinlägg i ull i amnings-bh:n hålla brösten varma och torra. Det handlar dock om komfort, inte behandling – om du redan har fått bröstinflammation är det kyla, inte värme, som lindrar.
Undvik tryck mot bröstet. Välj gärna en mjuk bygellös amningsbh, som ger bra stöd utan att klämma, och var uppmärksam på väskor, bärselar och sovställningar som trycker olämpligt mot bröstet.
Vila, ät och drick. Ett annat råd för att förebygga bröstinflammation, som kanske är lite svårare att följa, är att koppla av. Med ett barn i famnen är det svårt att få tid för sig själv, men både vid behandling och förebyggande av bröstinflammation är vila jätteviktigt.
Kanske kan du klämma in lite egentid i soffan medan din partner, väninna eller mamma tar en promenad med den lilla? Du har säkert också hört uttrycket ”sov när barnet sover”, och ja – här gäller det helt enkelt att låta disk, stök och smuts i hörnen vara.
Sätt på en bra serie, ät massor av gott och kom också ihåg att dricka mycket vatten – se alltid till att ha en stor vattenflaska inom räckhåll. Amning tar verkligen mycket energi och det är lätt att få i sig för lite mat och dryck, så se till att fylla på ordentligt med både mat och vätska.

Illustrationen visar ”hamburgergreppet”, som kan hjälpa barnet att få ett bättre tag om bröstet.
Får du mastit om och om igen?
Mastit kan vara långdragen och mycket besvärlig, särskilt om du får hög feber och behöver penicillin. Tyvärr upplever många ammande mammor att mastit blir en trist återkommande följeslagare under amningsperioden.
Det går inte att säga exakt varför vissa kvinnor lättare får mastit än andra. Du kanske har en väninna som aldrig följer de goda råden men ändå slipper mastit, medan du själv får det så fort en enda kvällsamning uteblir.
Om du undrar ”varför får jag mastit om och om igen?” är det en bra idé att ta hjälp för att hitta orsaken. Det kan framför allt handla om överproduktion av mjölk, att barnets sugteknik inte fungerar riktigt eller att barnet har ett stramt tungband. Prata med din BVC-sjuksköterska, en amningsrådgivare eller läkare. Om besvären återkommer kan läkaren ta ett mjölkprov för att se vilka bakterier det rör sig om, så att du får rätt antibiotika.
FAQ: Vanliga frågor om mastit
Har jag början till mastit?
Mastit börjar ofta med ömma bröst och ett område som känns hårt, varmt eller svullet. Många får också ont när de ammar, innan huden blir röd och febern kommer. Om du bara har en öm knöl och mår bra i övrigt handlar det oftast om mjölkstockning. Om du börjar känna dig sjuk, får frossa eller feber kan det vara tecken på mastit.
Ju tidigare du agerar, desto bättre: Kyl bröstet, amma som vanligt, var varsam med bröstet och vila. På så sätt kan många hejda en begynnande mastit innan den utvecklas till en infektion.
Hur länge varar mastit?
De flesta märker en tydlig förbättring inom 1–2 dygn med egenvård. Har du fått antibiotika bör du också må bättre inom ett par dygn. Om du inte gör det ska du kontakta läkare igen. Även om febern och den värsta smärtan försvinner snabbt kan det ta upp till en vecka eller längre innan ömheten och en liten förhårdnad i bröstet är helt borta.
Kan jag amma när jag har mastit?
JA, erbjud barnet det ömma bröstet när det är hungrigt! Amning rekommenderas vid mastit, och mjölken är inte farlig för barnet, inte heller vid bakteriell mastit. Amma som vanligt efter barnets behov – du behöver däremot inte amma oftare eller extra mycket. Om det gör för ont att amma från det ömma bröstet kan du börja med det friska. När mjölken har börjat rinna till är det ofta lättare att byta bröst.
Om du får en böld i bröstet kan du oftast fortsätta amma, men prata med läkare om det, särskilt om bölden sitter nära bröstvårtan.
Kan jag amma när jag tar antibiotika mot mastit?
Ja, i regel. Den antibiotika som läkare i Danmark vanligtvis skriver ut mot mastit kan du ta medan du ammar. Endast en mycket liten mängd går över i mjölken. Vissa barn får lite lösare avföring eller blir lite oroliga, och i sällsynta fall kan antibiotika orsaka svamp i barnets mun eller på dina bröstvårtor. Kontakta läkare om du är osäker. Berätta alltid för läkaren att du ammar när du får medicin utskriven.
När efter förlossningen får man vanligtvis mastit?
Mastit kan uppstå när som helst under amningsperioden, men de flesta fall inträffar under de första 6–12 veckorna efter förlossningen, särskilt under de första veckorna. Då håller mjölkproduktionen fortfarande på att hitta sin nivå, samtidigt som du och barnet håller på att hitta en fungerande amningsrytm. Risken ökar också när amningen förändras, till exempel när barnet börjar sova längre på nätterna, får tänder eller när du håller på att sluta amma.
Hjälp vid mastit
Mastit kan vara både smärtsam och utmattande, men för de flesta går den lyckligtvis över ganska snabbt med kyla, vila och amning när barnet är hungrigt. Kom ihåg att du inte behöver klara det ensam. Din BVC-sjuksköterska och en amningsrådgivare kan hjälpa dig med både barnets tag och olika amningsställningar. Om du är osäker på om du behöver behandling går det alltid bra att ringa läkare.































