När jag en gång startade Instagram-profilen Maelkevejen.nu, var det bland annat för att bemöta all den felinformation och "ryktesspridning" som finns om amning, och ersätta det med vetenskapligt underbyggd, evidensbaserad, faktabaserad kunskap.

Jag bad nyligen mina följare att berätta vilka myter de hade stött på som de ville få bekräftade eller avfärdade. Nedan är mina svar på några av de mest förekommande.

1. “Amning är inte hälsosamt eller fördelaktigt efter det första året”

Känner du igen det där när bröstmjölk plötsligt slutar vara hälsosamt och alla de goda och aktiva ingredienserna i bröstmjölk bara försvinner? Nej, just det... för det händer aldrig! Amning är hälsosamt för BÅDE mamma och barn så länge det pågår.

Det finns ingen tidpunkt då bröstmjölk plötsligt slutar vara hälsosamt eller fördelaktigt för barnet, och antikropparna (och allt annat bra) försvinner inte bara för att barnet fyllt ett år.

Amning skyddar mamman mot bröstcancer, äggstockscancer och typ 2-diabetes. Skyddet mot bröstcancer är större ju längre man ammar.

Bröstmjölkens sammansättning förändras kontinuerligt för att möta barnets behov – detta gäller även efter det första året. Om barnet till exempel är sjukt, kommer mamman att bilda antikroppar mot sjukdomen (som hon antingen har blivit exponerad för eftersom hon är i samma miljö som barnet eller som hon exponeras för via sitt barn), och dessa antikroppar överförs till barnet när hon ammar.

Ammande barn blir mindre sjuka, och när de blir sjuka varar sjukdomen kortare tid. Dessutom ökar innehållet av antikroppar i mjölken, så det blir mer koncentrerat, i takt med att amningen trappas ner – naturen är helt enkelt fantastisk.

Kan jag amma två barn samtidigt?

Du kan absolut fortsätta amma om du blir gravid igen. Du kan amma två barn i olika åldrar samtidigt om du vill – bara du ammar den minsta först, så han eller hon får det de behöver. För de äldre barnen är amning ofta mer än mat – det är trygghet, omsorg, värme, kärlek, tröst, osv. Det är det också för de små, men här uppfyller det också ett primärt behov av näring.

LÄS OCKSÅ: Långtidsamning – fördomar och fördelar

Du ska sluta amma när det är rätt tidpunkt för dig och ditt barn, och inte för att det inte längre är hälsosamt. Kom ihåg att WHO rekommenderar full amning i 6 månader och delvis amning i minst 2 år. Detta gäller för hela världen och inte bara utvecklingsländer.

2. “Amning ger långa, slappa bröst (hängbröst)”

Om du ammar och är orolig för dina brösts form och utseende, kan du vara lugn. Forskning visar nämligen att det inte är amning, utan graviditet, som ger slappa och hängande bröst... så det är alltså redan för sent. Oh well.

Brösten är fästa vid bröstkorgen med hjälp av bindvävsstråk, och både huden och dessa bindvävsstråk sträcks under graviditeten när brösten blir fylligare. Ju mer de sträcks, desto mer tendens har brösten att bli slappa och hänga efter graviditeten – oavsett om du ammar eller inte.

Ju fler gånger du har varit gravid och ju äldre du är när du blir gravid, desto större är sannolikheten för att få hängbröst efter graviditeten.

Om du röker, har haft en större viktminskning, är överviktig och/eller har stora bröst, kommer dina bröst också ha större tendens att dra söderut – oavsett om du har varit gravid eller inte.

Observera att amning inte finns med på någon av ovanstående listor. Viktökning under graviditeten eller brist på träning av överkroppen är för övrigt inte heller förknippat med risk för att få slappa och hängande bröst med bristningar.

3. “Små bröst producerar mindre mjölk än stora bröst”

Bröst innehåller fettvävnad, körtelvävnad, bindväv, lymfvävnad, blodkärl och nerver. Bröstens storlek bestäms främst av mängden fettvävnad – och fettvävnad har inget med mjölkproduktion att göra. Bröstmjölk produceras av körtelvävnad, och mängden körtelvävnad har inget med bröstens storlek att göra.

Det betyder alltså att både stora och små bröst (som har olika mängder fettvävnad) kan ha samma mängd körtelvävnad och producera samma mängd mjölk.

Håll koll på dina bröst under graviditeten

Bröstens körtelvävnad växer och utvecklas under graviditeten, så det finns ungefär dubbelt så mycket körtelvävnad när amningen börjar som det fanns före graviditeten. Bröstförändringar under graviditeten är viktiga att hålla koll på, eftersom de säger något om bröstens potential att producera mjölk efter förlossningen.

Mycket små bröst som inte utvecklas alls under graviditeten kan nämligen vara ett tecken på underutvecklad bröstvävnad (hypoplasi), och det kan vara en varning om potentiella problem med mjölkproduktion. Kvinnor med brösthypoplasi saknar körtelvävnad och kan därför inte producera mjölk.

Och vad sägs om stora bröst? Kan det vara ett problem? Mycket stora bröst kan faktiskt göra det svårt för barnet att få ordentligt grepp. För mamma och barn kan det vara svårt att hitta en bra amningsställning, men med bra vägledning, övning och lite tid brukar det bli lättare.

Det är normalt att bara amma från det ena bröstet

Det är helt normalt att en kvinnas bröst har olika storlek och att det ena bröstet producerar mer mjölk än det andra. Därför är det inte heller ovanligt att en kvinna klarar av att ha en hel amningsperiod genom att bara amma från det ena bröstet.

4. “Vissa livsmedel i mammans kost kan orsaka magbesvär hos barnet”

Om jag äter jordgubbar, choklad, kål, broccoli eller torkad frukt, får mitt barn då ont i magen?

Det finns inget vetenskapligt stöd för att det finns sanning i denna myt. Magbesvär och magknip är mycket vanliga hos spädbarn, och i de flesta fall har det inget att göra med vissa livsmedel i mammans kost.

Även om ett barn reagerar på något i mammans kost, är det olika från barn till barn vad de reagerar på. Det är därför inte meningsfullt att avråda från vissa livsmedel till alla mammor. Livsmedel med högt fiberinnehåll, som orsakar produktion av gas via tarmbakterierna hos mamman (t.ex. kål), har inte samma effekt på barnet, eftersom varken fibrer eller tarmbakterier passerar in i bröstmjölken.

LÄS OCKSÅ: Bra att veta: Amning och medicin

Det uppskattas att endast ca 5% av barnen reagerar på något deras mamma har ätit, och i de flesta fall beror det på en reaktion på proteiner i komjölk. Andra livsmedel utöver komjölk som oftast kan framkalla en reaktion hos barnet är baljväxter, nötter, ägg, nötkött, majs, vete och vissa frukter och grönsaker som t.ex. tomater eller paprika.

Reaktioner på vissa livsmedel i mammans kost kommer förutom magbesvär och obehag att visa sig med bl.a. sömnsvårigheter, långvarig gråt/“kolik”, magknip och -smärtor, diarré (eventuellt med blod), kräkningar, hård avföring, täppt näsa, rosslig eller ansträngd andning och/eller hudutslag.

Om man misstänker att ens barn reagerar på något man har ätit, kan man försöka utesluta det från kosten och se om det hjälper. Här är det viktigt att vara medveten om att det för vissa livsmedel kan ta lite tid (upp till flera veckor) innan barnets symtom försvinner. Många reaktioner på livsmedel är dessutom tillfälliga, och barnet växer ifrån dem under de första 6-12 månaderna.

Det finns alltså inga specifika livsmedel som ger problem hos alla barn. Det kan finnas reaktioner på vissa livsmedel hos några barn, men det är inte de mest vanligt nämnda livsmedlen som t.ex. kål, torkad frukt, jordgubbar eller choklad, som typiskt ger problem. De flesta mammor kan därför fortsätta äta som de brukar medan de ammar, så länge de äter en varierad kost med en “allt med måtta”-inställning.

5. “Amning gör ont i början, eftersom brösten måste härdas”

Amning ska som huvudregel inte göra ont. Med det sagt finns det ändå ett korn av sanning i denna myt. Det är nämligen normalt att bröstvårtorna kan vara ömma i samband med att man börjar amma under den första tiden efter förlossningen.

Faktum är att det finns studier som visar att upp till 90% av kvinnor kommer att uppleva ömhet när de börjar amma. Bröstvårtornas känslighet är dessutom större precis efter förlossningen, vilket inte direkt hjälper.

LÄS OCKSÅ: Allt du behöver veta om bröstinflammation

Det är särskilt i början av en amning, precis när barnet får grepp, som det kan göra ont, men smärtan bör avta under resten av amningen. Med andra ord: de första cirka 30 sekunderna av en amning kan det få göra lite ont i början av en amningsperiod. Därefter ska smärtan avta.

Om smärtan inte avtar, om det gör ont under hela amningen eller mellan amningarna, eller om det uppstår sår, är det ett tecken på att något annat är fel. Oftast har det att göra med sugtekniken.

Håll koll på formen på dina bröstvårtor

Bröstvårtans form efter amning kan ge en ledtråd om orsaken till eventuell smärta. Bröstvårtan ska se ut som vanligt när barnet släpper. Den ska ha samma form som den brukar – bara längre, eftersom den har blivit utdragen i barnets mun. Det kan den klara utan smärta, eftersom bröstvårtan är elastisk.

Om din bröstvårta är missformad, till exempel om den ser ut som ett läppstift, om det finns sprickor, blåsor, en vit linje eller vita/röda missfärgningar, är det ofta ett tecken på en dålig sugteknik.

6. “Mjölken kan vara för tunn eller sakna näring”

Kaloriinnehållet i bröstmjölk är relativt stabilt och ligger på omkring 75 kcal per 100 ml.  Bröstmjölkens näringsinnehåll (fett, protein, kolhydrater) är också relativt stabilt, och det är bara om mamman är svårt undernärd som både mängden och kvaliteten på mjölken påverkas.

När det gäller vitaminer och mineraler, kommer en vanlig västerländsk kost normalt att vara tillräcklig för att täcka mammas och barnets behov, men det kan vara en bra idé att fortsätta med graviditetsvitaminer så länge du ammar. Och det kan inte understrykas nog, att du som ammande behöver dricka mycket vatten!

Om du är vegan kan det dessutom vara en bra idé att komplettera med vitamin B12, och flera studier visar att det också kan vara en bra idé att ta vitamin D medan du ammar. 

Du kan inte påverka din mjölks näringsinnehåll

Fettinnehållet i bröstmjölk är det som kan förändras mest och varierar beroende på tidpunkt på dagen, under en amning, samt beroende på mammans kost. Du kan ändra typen av fett i din mjölk genom att ändra den typ av fett du äter i kosten, men annars kan du inte påverka bröstmjölkens näringsinnehåll.

Fettinnehållet i bröstmjölken beror på hur fyllda brösten är och hur länge det går mellan amningarna. Fettpartiklarna sitter nämligen fast på sidan av mjölkgångarna och skjuts ut efterhand som mjölken strömmar ut ur bröstet med varje utdrivningsreflex.

När brösten är mycket fyllda, som när det går lång tid mellan amningarna, är mjölken utspädd och fettinnehållet i mjölken är lägre. Efterhand som brösten töms, lossnar fettpartiklarna från sidorna av mjölkgångarna, och den procentuella mängden fett i bröstmjölken ökar. Så den mjölk barnet får i slutet av en amning innehåller vanligtvis mer fett än den mjölk barnet får i början av en amning.

Man kan för övrigt inte säga något om huruvida ett barn har “tömt bröstet” (även om ett bröst aldrig kan tömmas helt), utifrån hur länge en amning tar – vissa barn tömmer ett bröst på 5 minuter medan andra gör det på 40 minuter, och båda delarna är normala.

Förmjölk och eftermjölk – kan man skilja dem åt?

Ovanstående förhållanden har gett upphov till en del missförstånd om den tunna förmjölken och den tjocka, feta eftermjölken, som om det fanns två sorters mjölk med en tydlig skillnad emellan. Så är det inte – det är en gradvis övergång, där mjölken blir fetare under en amning.

Mammor oroar sig ofta för om deras barn får tillräckligt av den feta mjölken, men om inte barnet visar tydliga tecken på för mycket tunn mjölk (magont och grön, skummande avföring), är det inget man behöver oroa sig för, så länge man ammar fritt och barnet mår bra.

7. “Örter, te, ”mjölkbomben” och julöl kan öka mjölkproduktionen”

I linje med ovanstående myt, finns det tyvärr inget som mamman kan äta som kan ändra hennes mjölkmängd eller kvalitet.

LÄS OCKSÅ: Har jag för lite mjölk? 5 tecken du ska känna till

I verkligheten är det också ytterst sällan att mamman inte har tillräckligt med mjölk för sitt barn; vår överlevnad som art har i tusentals år varit beroende av att vi kunnat producera tillräckligt med mjölk. Faktum är att de flesta mammor producerar cirka en tredjedel mer mjölk än vad deras barn behöver.

Amningsteer och ”mjölkbomben”

Bockhornsklöver, fänkål, mariatistel och andra örter har använts för att öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor. Många av dessa kombineras i olika amningsteer. “Mjölkbomben”, en sorts müsli gjord av en blandning av olika frön och nötter, har också hyllats för sin förmåga att öka mjölkproduktionen. Men fungerar alla dessa saker överhuvudtaget?

Det korta svaret är: förmodligen inte. Det finns få studier som undersöker örters effekt på mjölkproduktion, och de studier som finns är små, av låg kvalitet och med motstridiga resultat. Man kan därför inte säga något om huruvida olika örter faktiskt fungerar som avsett och ökar mjölkproduktionen.

”Mjölkbomben” är egentligen bara en blandning av olika protein- och fettrika livsmedel. Och som nämnts ovan finns det inget som tyder på att mjölkproduktionen påverkas av mängden fett eller protein i en kvinnas kost.

Placeboeffekten

En upplevd effekt av örter eller ”mjölkbomben” på mjölkproduktionen tillskrivs ofta “placeboeffekten”. Placeboeffekten är en effekt som uppstår vid behandling med något som saknar bevisad medicinsk verkan. För man får inte glömma att amning sitter väldigt mycket “mellan öronen”.

En kvinna som tvivlar på om hon har tillräckligt med mjölk för sitt barn behöver stöd, omsorg och uppmuntran. Många mammor använder amningste, tar örter och gör mjölkbomber – och ibland kan det bidra till att öka tron på att de har tillräckligt med mjölk, vilket i vissa fall kan vara tillräckligt.

LÄS OCKSÅ: 9 råd för att öka mjölkproduktionen

Det finns för övrigt inte heller bra studier som undersöker säkerheten och biverkningarna av att använda de olika örterna i amningste och i tillskottsblandningar. Det finns potentiell risk för bland annat förorening, allergiska reaktioner och interaktion med annan medicin. Vissa örter (t.ex. vallört) är direkt giftiga.

Julöl kanske fungerar

En sak som möjligen har vetenskapligt stöd är öl (gärna den alkoholfria varianten eller julöl, eftersom alkohol kan minska mjölkproduktionen). Här finns det faktiskt (begränsad) vetenskaplig evidens; enstaka studier visar nämligen att en sockerkomponent i öl kan öka mjölkproduktionen eftersom det påverkar det mjölkproducerande hormonet prolaktin. Det finns inte tillräckligt med vetenskap för att dra någon slutgiltig slutsats, men det kan alltså möjligen ligga något i det.

Som med så många andra saker finns det tyvärr inte heller här någon mirakelkur. Oftare amning eller pumpning, där man ser till att bröstet blir helt tömt, är och förblir det säkraste och mest effektiva sättet att öka sin mjölkproduktion på.

Jag hoppas dessa myter med tillhörande svar har gjort dig lite klokare på amning, så du känner dig bättre rustad att sortera i djungeln av all den kunskap som finns om amning runt omkring!