Förstagångsgravida blir ofta överraskade över hur många läkarbesök, barnmorskekonsultationer, ultraljud osv. som läggs in i kalendern.

Vissa avtal kommer troligen att vara mer spännande för de blivande föräldrarna än andra, och det gäller kanske särskilt 20-veckorsultraljudet, där du/ni får en titt in till den lilla och kanske till och med får veta könet.

I motsatt ände har vi glukosbelastningstestet. Det är en enkel, helt ofarlig och ganska tråkig affär som erbjuds var tredje gravid. Här kan du lära dig varför och få insikt i hur det praktiskt går till om du blir kallad till just denna graviditetsundersökning.

Vad är glukosbelastningstest?

Vid ett glukosbelastningstest, OGTT (Oral Glukos Tolerans Test), undersöker man för graviditetsdiabetes genom att se hur kroppen hanterar socker. Detta görs genom att mäta blodsockret efter att du har druckit ett glas med 250 ml vatten där 75 g ren glukos – alltså socker – har lösts upp.

Om du utvecklar graviditetsdiabetes bör du genomgå ett nytt glukosbelastningstest inom 2-3 månader efter förlossningen, och därefter kan du bli screenad med ett blodprov hos din läkare med 1-3 års mellanrum. Risken för att utveckla typ 2-diabetes ökar nämligen om du har haft diabetes under graviditeten.

Behöver jag genomgå ett glukosbelastningstest?

Du bör genomgå ett sockerbelastningstest om du uppfyller någon av följande riskfaktorer:

• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS)
• Övervikt (BMI över 27) innan du blev gravid
• Diabetes i familjen
• Högt sockerinnehåll i urinen
• Graviditetsdiabetes vid tidigare graviditet
• Tidigare födsel av ett barn över 4,5 kg

Det är inte enbart ditt ansvar att upptäcka och reagera på misstanke om diabetes, så länge du ser till att gå på de rekommenderade läkarbesöken och barnmorskekonsultationerna. Där tas rutinmässiga urinprover, och du vägs och får ditt blodtryck kontrollerat.

LÄS OCKSÅ: Viktökning och graviditet: Hur mycket ska man gå upp?

Dessutom frågas alla gravida om det finns diabetes i den närmaste familjen, vilket avser föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon eller barn.

När får man genomgå ett glukosbelastningstest?

Vanligtvis behöver man bara ha en riskfaktor för att bli kallad till OGTT i vecka 24-28, men om du har två eller fler riskfaktorer – eller om du tidigare haft graviditetsdiabetes, kan du bli kallad redan mellan vecka 10-20.

De flesta klarar sig med en enda undersökning, men beroende på hur många och vilka riskfaktorer du har, kan det behövas två omgångar av glukosbelastningstest under graviditeten. Det är en bedömning som din barnmorska och/eller förlossningsläkare kommer att göra.

Hur går glukosbelastningstestet till?

Du kommer till sjukhuset på morgonen och får serverat en kvarts liter sockerlösning som ska drickas inom 5 minuter. Därefter ska du sitta och slappna av – men inte sova – i ett väntrum tillsammans med andra gravida i 2 timmar innan ditt blodsocker mäts.

Hur länge ska man fasta innan glukosbelastningstest?

Du ska fasta 8 timmar innan undersökningen börjar, och under den tiden får du bara dricka 1-2 glas vatten. Fastan omfattar all form av mat och snacks (inklusive tuggummi), och under perioden får du varken röka eller använda någon form av nikotin – vilket självklart generellt avråds under graviditeten.

Undersökningen placeras alltid på morgonen, eftersom du på så sätt sover bort större delen av fastetiden, men det kan ändå bli lite obehagligt.

Finns det biverkningar vid glukosbelastning?

Många upplever att de blir illamående och trötta, och det är inte ovanligt att bli trött av glukosbelastning. När det gäller biverkningar vid glukosbelastningstest är det dock svårt att säga med säkerhet vad som beror på sockerlösningen och vad som bara är helt vanlig graviditetsillamående och graviditetströtthet.

Dessutom kan fastan i sig påverka dig negativt. Det gäller för alla människor, men kanske särskilt för gravida, att man kan bli både trött, illamående och yr av att vara hungrig, och det kan också märkas på humöret, till exempel genom att man får lite kortare stubin.

3 bra råd om du ska göra ett glukosbelastningstest

1. Förbered dig på att drycken inför sockerbelastningen smakar illa. Det rör sig inte om något saftliknande, utan snarare en kväljande söt vätska som bara delvis förbättras med tillsatt citronsaft. Du kanske frestas att svepa det som en shot, men försök låta bli, eftersom det kan leda till illamående och kräkningar.

2. Ta med en bra bok, ett par tidningar och se till att ha gott om batteri på din mobil eller surfplatta. Tiden kommer att gå långsamt under de två timmar som går från det att du dricker sockerlösningen tills du får ditt blodsocker mätt och kan ge dig av igen, om du inte har underhållning med dig.

3. Se till att ha mat och dryck redo så att du kan få något i dig så snart sjuksköterskan ger klartecken. Kom ihåg att du kanske kan känna lite illamående av sockerlösningen, så det kan vara en god idé att ha packat frukt, nötter och kex i väskan.

När får jag svar på mitt glukosbelastningstest?

Svaret är klart samma dag. Om resultatet av ditt sockerbelastningstest visar att du har nedsatt glukostolerans, kommer du att bli kallad till mottagningen där du kommer att få praktisk kostrådgivning och lära dig att mäta ditt blodsocker. Dessutom kan du förvänta dig att barnets tillväxt kommer att övervakas noggrannare resten av graviditeten.

Källor: Sjællands Universitetshospital: Glukosbelastning, Diabetesföreningen, Rekommendationer för mödravården (2021)