Tanken på att spricka vid förlossningen är skrämmande. Verkligen. Bara ordet, bristning, låter våldsamt, och i kombination med dina nedre regioner… Aj, min arm! Lägg till fraser som att spricka vid förlossningen, sprucken ringmuskel, spricka i slidan, och vad som annars florerar av skräckhistorier, så blir det snabbt rena skräckfilmen som spelas upp i huvudet. Men hej – ta det lugnt! Verkligheten för de flesta är långt ifrån skräckhistorierna.

Vi har träffat Anna Forchhammer för att en gång för alla prata igenom förlossningsbristningar och få klarhet i vad som är vad, och hur stor risken är att drabbas av dem. Anna Forchhammer är barnmorska och delägare av Jordemodertid, som erbjuder allt från barnmorskekonsultation till ultraljud och förlossningsförberedelse.

– Jag vill börja med att föreslå att vi börjar kalla det för ’spricka’ istället för ’bristning’, säger hon.

Ordet bristning har nämligen så mycket våldsamhet i sig, och det de flesta upplever är långt mindre dramatiskt än vad de föreställer sig och fruktar i förväg, förklarar hon.

– Självklart finns det de som får skador på muskulaturen, men för de allra flesta handlar det om ytliga sprickor, som de flesta knappt märker när de föder, säger hon.

Ändå är det normalt att ha många tankar och bekymmer före förlossningen – om att spricka, men också mycket annat, och det är helt naturligt. Vissa känner sig till och med direkt rädda för att föda, eftersom föreställningarna om bristningar inte stämmer överens med vad som realistiskt sett händer vid en förlossning.

Vad är en bristning vid förlossningen?

Oavsett om vi kallar det en spricka eller bristning, är det en skada på vävnaden i samband med de sista minuterna av förlossningen. Det kan vara från helt ytliga sprickor på den yttersta huden eller slemhinnan, till sprickor som involverar bäckenmuskulaturen, till de lyckligtvis mycket sällsynta som involverar ändtarmsmuskulaturen.

Så förklarar Anna Forchhammer vad som egentligen ligger i termen förlossningsbristning. Även om bristningar för de flesta i praktiken betyder små sprickor, vet hon allt om hur skrämmande ämnet är.

– När ämnet bristning kommer upp under förlossningsförberedelser, byter kursdeltagarna helt enkelt färg i ansiktet. Det är ett av de mest dramatiska ämnena i vår undervisning. Och det är inte för att det är dramatiska sår, vill jag skynda mig att säga. Det är för att det är ett otroligt känsligt ämne och en otroligt känslig plats på kroppen, säger hon.

Det är självklart viktigt att veta vad som händer och vad bristningar är för något, men det allra viktigaste är faktiskt att tona ner ämnet, menar hon.

– Det är något som många har mycket våldsamma och mycket grafiska föreställningar om och som verkligen fyller på orosfronten före förlossningen. Men det är egentligen så få minuter av förlossningen där det överhuvudtaget är aktuellt, och för det övervägande flertalet handlar det om sprickor eller hudavskrapningar.

Är det tankar och bekymmer som fyller dig, så prata med din barnmorska vid barnmorskekonsultationen. Bara att säga det högt och få perspektiv från en fackperson kan hjälpa dig.

Läs också: Fördelar och nackdelar med hinnsvepning

Varför spricker vissa under förlossningen?

Något av det som har störst betydelse för om man får sprickor eller bristningar under förlossningen är tempot med vilket barnets huvud och axlar passerar slidöppningen. Ju långsammare och mer kontrollerat det går, och med barnmorskans kunniga, stödjande grepp på dig och bebisen, desto bättre kan man skydda din vävnad.

– Det som praktiskt orsakar bristning vid förlossningen är oftast när barnets huvud och axlar föds. Där är det ett stort tryck på området som omger slidöppningen och mellangården. När vissa får sprickor och andra inte, handlar det både om hur snabbt och plötsligt trycket på området kommer, kvinnans genetik, barnets storlek och hur eftergivlig vävnaden är, förklarar Anna Forchhammer.

Det sista kan vi av goda skäl inte veta hur det är, men tempot och det fysiska stödet av området hjälper barnmorskan dig med.

– Du kan vara helt säker på att barnmorskan gör ALLT som står i hennes makt för att skydda dig, din mellangård och din bäckenbotten. Det gör hon bl.a. genom att guida dig att flämta när barnets huvud och axlar föds. Flämtar man med en ytlig andning, tar man nämligen toppen av det tryck som kroppen naturligt skapar för att föda barnet.

Det betyder praktiskt att bebisens passage sker långsammare, och det ger vävnaden bättre tid att sträcka sig långsamt och att risken för allvarliga bristningar minskar.

Hur stor är risken att spricka under förlossningen?

Risken att spricka är störst vid första barnet. 85 procent av förstföderskor upplever sprickor eller bristning vid förlossningen. Över hälften av dem är dock i kategorin ytliga och okomplicerade, där endast hud eller slemhinna spricker. För omföderskor spricker endast 43 procent, och 2/3 av dessa bristningar är ytliga.

Det visar siffror från en undersökning från Aarhus Universitetshospital Skejby, som under åren 2003 till 2012 har samlat data från över 33 000 första- och omföderskor. Undersökningen visade också mer exakt vilka förlossningsbristningar de födande fick.

Bristning för förstföderskor löd:

• Sprickor på blygdläpparna: ca. 33 procent
• 1:a gradens bristning i mellangården: ca. 18 procent
• 2:a gradens bristning i mellangården: ca. 38 procent
• Förlossningsklipp: ca. 9 procent
• 3:e gradens bristning typ A: ca. 4 procent
• 3:e gradens bristning typ B: ca. 2 procent
• 4:e gradens bristning: ca. 1 procent

Bristning för omföderskor löd:

• Sprickor på blygdläpparna: ca. 10 procent
• 1:a gradens bristning i mellangården: ca. 26 procent
• 2:a gradens bristning i mellangården: ca. 23 procent
• Förlossningsklipp: ca. 2,5 procent
• 3:e gradens bristning typ A: ca. 1,4 procent
• 3:e gradens bristning typ B: ca. 0,6 procent
• 4:e gradens bristning: ca. 0,4 procent

Siffrorna visar just det som Anna Forchhammer upplever i praktiken:

– Kontrasten mellan hur stort ämnet bristning är före förlossningen, och hur mycket oro som ligger i tankar om vad som kommer att hända med de nedre regionerna, och så hur kort tid och hur ytligt och harmlöst det är för de allra flesta, är enorm, säger hon.

Är risken större om jag väntar ett stort barn?

En bebis på upp till 4500 gram betraktas vanligtvis som en normalstor bebis, och det finns i sig ingen ökad risk för bristningar. Bedöms bebisen vara större än 4500 gram klassificeras det som ett för stort barn, och risken för komplikationer och större förlossningsskador, bl.a. på förlossningsvägen, är högre.

I Sverige är ramarna för normal födelsevikt hos bebisar allt mellan 2500 gram och upp till 4500 gram. Det är dock inte särskilt vanligt att bebisar är större än 4500 gram vid födseln. Till exempel var endast 2,7 procent av hela födelsekullen 2014 över 4,5 kilo, enligt Sundhed.dk.

– Det finns generellt större risk förknippad med ett stort barn. Man ska bara komma ihåg att ett för stort barn för barnmorskor och förlossningsläkare är en bebis på över 4,5 kilo. Det är alltså verkligen en stor bebis, och det ser vi inte särskilt ofta, säger Anna Forchhammer.

Så även om din barnmorska bedömer att du bär runt på en liten krabat med en fin kampvikt på omkring 4 kilo, är det alltså en bra bit kvar till att det verkligen är det man kallar ett stort barn.

Läs också: Tecken på förlossning: 8 saker som tyder på att du snart ska föda

Hur undviker jag att spricka under förlossningen?

Lyckligtvis kan man göra en del för att förebygga svåra bristningar under förlossningen. Det finns både saker du själv kan göra i förväg hemma, och några saker din barnmorska gör under förlossningen. Du kan bl.a. själv se till att dricka rikligt med vätska och ge dig själv mellangårdsmassage.

– Låt oss verkligen prata mer om förebyggande, för det finns faktiskt flera saker man både själv som gravid kan göra, och som barnmorskan gör för dig. Vissa studier tyder till exempel på att regelbunden och gärna daglig mellangårdsmassage från omkring vecka 34 kan göra vävnaden smidigare och mjukare och potentiellt minska risken för stora sprickor, säger Anna Forchhammer.

Det handlar praktiskt om att stimulera och göra vävnaden smidigare och öka blodcirkulationen, förklarar hon, och det gör man helt konkret genom att massera området med fingrarna.

– Det är ett område som inte får så mycket uppmärksamhet, och det gör faktiskt att det finns en god potential att göra en skillnad. Det man gör är att lägga ett finger i botten av slidan och en eller två fingrar utanpå mellangården och sedan försiktigt massera området från botten av slidan och upp längs slidöppningen i små, cirkulära rörelser.

Vätskebalans är viktig

En annan sak som man som höggravid relativt enkelt kan göra för att minska risken för bristningar vid förlossningen är att se till att dricka mycket.

– Mamma måste helt enkelt se till att hålla sig hydrerad. Superpraktiskt. Det gäller både före och under förlossningen. Du och din hud behöver en bra utgångspunkt för att kunna tänjas. Kvinnor som dricker rikligt har helt enkelt bättre hud och den är mer elastisk – även där nere, säger barnmorskan.

Det kan också vara en bra idé att ha funderat på förlossningsställningar och göra upp med bilden av att en vaginal förlossning nödvändigtvis sker på rygg, som på film.

– Bra och skonsamma förlossningsställningar är till exempel knä- och armbågsställning, sidoläge eller halvsittande i sängen. Här finns det en bra balans i att tyngdkraften inte skyndar på själva födelsen av barnets huvud och axlar, och att barnmorskan har bra sikt och goda förutsättningar för att använda handgreppen som stödjer ditt mellangård och har kontroll över tempot, säger Anna Forchhammer.

– Det finns för övrigt ingen koppling mellan förekomsten av större bristningar och förlossningar i badkar. Så det ska inte vara sådana tankar som gör att man klättrar upp på land och föder, tillägger hon.

Stående förlossningsställningar kan dock vara mer utmanande för att hålla födelsen av barnets huvud och axlar så mild och långsam som möjligt, eftersom både krystningsbehovet och tyngdkraften trycker på gasen i processen, förklarar barnmorskan.

– Det är viktigt att säga att det är din förlossning, och barnmorskan kommer alltid att stödja dig i det som känns bäst och mest naturligt för dig. Du kan vara säker på att din barnmorska guidar dig på bästa möjliga sätt genom förlossningen, oavsett vilken förlossningsställning du hamnar i.

Vad kan jag själv göra för att förebygga bristningar?

• Ge dig själv mellangårdsmassage dagligen från vecka 34 och fram till förlossningen.
• Se till att dricka rikligt. Gärna 1,5 till 2 liter vätska om dagen.
• Du kan förbereda dig på vilka förlossningsställningar som finns och som du kan tänka dig att använda vid förlossningen.

LÄS OCKSÅ: När ska jag ringa till förlossningen?

Vad gör barnmorskan för att minimera bristningar?

Barnmorskan använder både ett särskilt handgrepp som stödjer ditt mellangård när barnets huvud och axlar föds, och med den andra handen stödjer och styr hon hastigheten på barnets huvud. Och så använder hon, minst lika viktigt, muntlig kommunikation för att guida dig. Så bara spetsa öronen, så hjälper hon dig.

– Det är ett mycket stort fokusområde att minimera förekomsten av bristningar och stygn vid förlossningar. Du kan vara helt säker på att barnmorskan jobbar hårt för att minimera förlossningsbristningar medan du arbetar på att föra ditt barn till världen, försäkrar hon.

– Det gör hon rent fysiskt med ett särskilt handgrepp där hon med ena handen typiskt håller på mellangården och stödjer den, medan den andra handen är på barnets huvud när det föds. Med handen på barnets huvud kan barnmorskan styra hastigheten och liksom smyga ut barnet, så att det inte kommer med fullt tryck och hög fart, förklarar hon.

Det handlar om att ge vävnaden tid att tänjas i den korta fasen där den största delen av barnet föds.

– Vårt fokus är mest på att skydda mellangård, bäckenbotten och ändtarmsmuskulatur, för det är här de potentiellt allvarliga skadorna kan ske, säger Anna Forchhammer.

De är lyckligtvis inte alls lika vanliga som de mindre, övre, okomplicerade bristningarna, förklarar hon.

– Det övre området är mycket svårare för oss att kontrollera, men vi vet också att de små bristningarna man kan få på insidan av blygdläpparna och högre upp är en bagatell i jämförelse med läkning. De svider, ja, men de är ofarliga, ytliga och okomplicerade, säger hon.

Barnmorskan guidar dig genom förlossningen

Ett annat och minst lika viktigt sätt att säkerställa långsamhet, så att vävnaden kan tänjas, är genom den verbala kommunikationen med mamman.

– Rent kommunikativt guidar barnmorskan dig hela vägen. Hon berättar när du ska flämta och när du ska krysta. Det är bromsen och gasen i förlossningen, säger hon.

Ett sista, effektivt knep för att minimera bristningar och förlossningsbristningar är att använda varma kompresser mot mellangården precis innan barnets huvud föds.

– Alla barnmorskor borde använda varma kompresser, för det fungerar bara, och det är så enkelt! Värmen från kompresserna ökar blodcirkulationen och gör vävnaden mer smidig. Men tyvärr är det inte alla som använder det, säger Anna Forchhammer.

Om du har önskemål eller synpunkter på din förlossning kan du med fördel göra en lista till barnmorskan i förväg och se till att hon får den när du kommer till förlossningen. Varma kompresser kan till exempel vara ett önskemål, om det är möjligt. Det kan naturligtvis finnas skäl till att önskelistan inte kommer i spel, eller att punkterna inte kan tillgodoses. Men om din barnmorska kan, kommer hon alltid att försöka möta dina önskemål för förlossningen.

Läs också: Barnmorskorna: Så förbereder du dig för förlossningen

Olika typer av bristningar

Vad är en 1:a gradens bristning?

En 1:a gradens bristning är ytlig. Det är en reva i huden och/eller slemhinnan och involverar ingen muskulatur. 1:a gradens bristningar kan både vara placerade i slidan och området ovanför slidan, och de kan sitta i mellangården eller vara revor vid stjärten. Oftast sys en första gradens bristning med ett par enstaka stygn. En 1:a gradens bristning klassificeras som helt normal och okomplicerad.

– Ofta är 1:a gradens bristning ganska små revor på något i stil med en centimeter, som man mest syr för att stoppa blödningen snabbt, säger Anne Forchhammer.

Vad är en bristning av grad 2?

Vid en bristning av grad 2 rör det sig om en bristning som involverar en del av de övre bäckenbottenmusklerna. Bäckenbotten är den muskelplatta som håller underlivet på plats, och under förlossningen sträcks den av barnets tryck. Den går något djupare än en bristning av grad 1.

– När det uppstår en rift eller bristning här, innebär det att en liten del av den yttre muskelplattan har slitits helt eller delvis. Det kan låta dramatiskt och få en att rysa vid tanken, men ofta handlar det om 1-2 cm in i vagina och/eller ner i mellangården. I praktiken är det helt odramatiskt, säger barnmorskan.

En bristning av grad 2 klassificeras också som normal och okomplicerad.

Vad är en bristning av grad 3?

Bristningar av grad 3 delas in i A och B. Båda involverar ändtarmsmuskulaturen, men i olika djup. För grupp A är mindre än hälften av ringmuskulaturen runt ändtarmen skadad, medan B involverar mer än hälften av muskulaturen. Grupp B inträffar minst ofta av de två. Ändtarmsmuskulaturen omfattar hela muskelgruppen som omger anus och den yttersta delen av ändtarmen.

– Bäckenbotten- och ändtarmsmuskulaturen ligger nära varandra, så det känns inte nödvändigtvis som en annorlunda eller svårare bristning, men den sitter i en annan muskulatur och betraktas därför per definition som komplicerad. Detta innebär att det är utanför barnmorskans ansvarsområde och måste sys av en läkare, förklarar Anna Forchhammer.

Vad är en bristning av fjärde graden?

En fjärdegradig bristning är den minst förekommande varianten av bristning och även den mest allvarliga. Den omfattar ändtarmsmuskulaturen i så hög grad att muskulaturen är skadad hela vägen från rektum till vagina.

– Det är en mycket allvarlig förlossningsskada! Därför vill jag också understryka att en fjärdegradig bristning är astronomiskt sällsynt. Det är ofta den som gravida är allra mest rädda för, men under mina sju år som barnmorska har jag aldrig själv stött på en fjärdegradig bristning, säger Anna Forchhammer.

Hur går det till när man syr efter förlossningen?

När din bebis har fötts ska även moderkakan komma ut. Därefter undersöker barnmorskan dig för eventuella förlossningsskador och bristningar medan du har ditt barn på magen. Undersökningen kan ta upp till en timme. Om du behöver sys, sker det under lokalbedövning, om möjligt.

– Ofta sker det 15–20 minuter efter att bebisen är född och moderkakan kommit ut. Det första barnmorskan gör är att försiktigt undersöka både med händer och ögon. Vi bedömer hur vävnaden ser ut, om det finns några bristningar och hur omfattande de är. Vi är medvetna om att du är öm och helst inte vill bli berörd, så vi är så skonsamma som möjligt, säger Anna Forchhammer.

Om en kollega eller en avdelningsbarnmorska kommer in för att hjälpa till med undersökningen, behöver du inte oroa dig.

– Om det kommer in ytterligare en barnmorska handlar det ofta om att få en extra bedömning och vara helt säkra på att allt är rätt. Det betyder inte att något är fel, förklarar hon.

Barnmorskan kontrollerar även ringmuskeln i anus, även om det inte syns några uppenbara tecken på skador.

– Vi undersöker alltid ändtarmen med ett finger för att upptäcka om något behöver sys, helt enkelt för att vara på den säkra sidan. De flesta bryr sig inte så mycket om detta i stunden och kan snarare känna: "bring it on", skrattar Anna Forchhammer.

Om man behöver sys kan man få bedövning med gel, vissa använder lustgas och slutligen kan även lokalbedövning ges med en nål. Vid grad 1- och 2-bristningar syr barnmorskan, medan grad 3 och 4 sys av en läkare och i en annan miljö.

– Det är förstås inte trevligt att bli sydd och kan kännas lite trots bedövning, men lyckligtvis har du annat att fokusera på. Din bebis är äntligen här och för många känns själva suturen som en ganska liten grej efter den stora händelsen, säger hon.

Du sys med självupplösande stygn och behöver inte ta bort dem några veckor senare.

Gör det ont att få bristningar under förlossningen?

För de flesta tar oron över att brista under förlossningen betydligt större plats än själva upplevelsen av en bristning. Många märker inte ens bristningarna de får. Andra kan känna en kort brännande eller svidande förnimmelse, enligt barnmorskan.

– Det är få som faktiskt känner att något går sönder i vävnaden. I den enorma kraftansträngning du är med om blir bristningar för de flesta en parentes, om de ens lägger märke till dem, försäkrar Anna Forchhammer.

Under förlossningen producerar kroppen en otrolig cocktail av bland annat hormoner och adrenalin som lindrar smärta och hjälper dig. Dessutom är kroppen kapabel till något annat väldigt smart.

– Man kan uthärda en hel del den dagen. Det låter kanske märkligt, men vävnaden sträcks så pass mycket under förlossningen att de flesta knappt känner när de får en rift. Det man upplever är att det spänner, stramar och kanske svider, men det är svårt att urskilja vad som är vad under de sista intensiva minuterna, säger hon.

Ofta märker hon att den födande antingen frågar hur det gått eller inte ens tänker på det förrän barnmorskan berättar. Här har Anna Forchhammer ett tips som hon gärna delar med både födande och kollegor:

– Jag vill verkligen uppmana fler att ta hjälp av en spegel för en guidad titt där nere när allt är klart och man är sydd. Det kan kännas enormt befriande och hjälper till att avdramatisera att se över sig själv efter förlossningen när man väl är hemma, säger hon.

Hur går det till när man syr efter förlossningen?

När din bebis har fötts ska även moderkakan komma ut. Därefter undersöker barnmorskan dig för eventuella förlossningsskador och bristningar medan du har ditt barn på magen. Undersökningen kan ta upp till en timme. Om du behöver sys, sker det under lokalbedövning, om möjligt.

– Ofta sker det 15–20 minuter efter att bebisen är född och moderkakan kommit ut. Det första barnmorskan gör är att försiktigt undersöka både med händer och ögon. Vi bedömer hur vävnaden ser ut, om det finns några bristningar och hur omfattande de är. Vi är medvetna om att du är öm och helst inte vill bli berörd, så vi är så skonsamma som möjligt, säger Anna Forchhammer.

Om en kollega eller en avdelningsbarnmorska kommer in för att hjälpa till med undersökningen, behöver du inte oroa dig.

– Om det kommer in ytterligare en barnmorska handlar det ofta om att få en extra bedömning och vara helt säkra på att allt är rätt. Det betyder inte att något är fel, förklarar hon.

Barnmorskan kontrollerar även ringmuskeln i anus, även om det inte syns några uppenbara tecken på skador.

– Vi undersöker alltid ändtarmen med ett finger för att upptäcka om något behöver sys, helt enkelt för att vara på den säkra sidan. De flesta bryr sig inte så mycket om detta i stunden och kan snarare känna: "bring it on", skrattar Anna Forchhammer.

Om man behöver sys kan man få bedövning med gel, vissa använder lustgas och slutligen kan även lokalbedövning ges med en nål. Vid grad 1- och 2-bristningar syr barnmorskan, medan grad 3 och 4 sys av en läkare och i en annan miljö.

– Det är förstås inte trevligt att bli sydd och kan kännas lite trots bedövning, men lyckligtvis har du annat att tänka på. Din bebis är äntligen här och för många känns själva suturen som en ganska liten grej efter den stora händelsen, säger hon.

Du sys med självupplösande stygn och behöver inte ta bort dem några veckor senare.

Smärtlindring av bristningar

Både dina stygn, din livmoder och hela ditt underliv är ömt efter förlossningen, och för de flesta är det nödvändigt och skönt att lindra smärtan på olika sätt. Det kan du göra på dessa 6 sätt:

1. Smärtstillande receptfria läkemedel.
   
   De första dagarna kan du ta 2 x 500 mg paracetamol högst 4 gånger dagligen och 2 x 200 mg ibuprofen högst 3 gånger dagligen. När smärtan avtar kan du sluta med ibuprofen, men fortsätta några dagar längre med paracetamol, enligt Nordsjællands Hospital.
2. Skölj efter toalettbesök.
   
   Det är mildare än toalettpapper och är ett hygieniskt sätt att rengöra dig efter att du har varit på toaletten. Du kan antingen skölja med handdusch, använda en skål med ljummet vatten, eller använda en sköljflaska efter förlossning.
3. Efterförlossningsspray
   
   Använd en bra, mild och behaglig postpartum spray på dina yttre stygn, mellangård och ömma intima delar. En bra sådan både lindrar smärta och innehåller ingredienser som främjar läkningen av dina yttre bristningar. Momkinds Postpartum Serum Mist innehåller bl.a. trollhassel, som har sammandragande egenskaper på huden, och aloe vera, som lugnar och kyler.
   
   Bonustips: Förvara din postpartum spray i kylskåpet så känns den extra lindrande.
4. Isbindor
   
   Du är öm och svullen. Därför kan det vara riktigt skönt och naturligt smärtlindrande att få något kallt på ditt prövade underliv – från rumpan till mellangården och de övre intima delarna. Det kan vara mycket bra att använda isbindor efter förlossning eller en kylpåse, men kom ihåg att placera en bit tyg mellan isbindan/kylpåsen och dig.
5. Sittkudde
   
   Är du riktigt öm kan det vara avlastande att sitta på en sittkudde med hål i mitten, eller bara på en mjuk kudde. I vilket fall som helst, kom ihåg att sätta dig ner försiktigt när du sätter dig, så du skyddar dina stygn.
6. Lägg dig och ta en paus
   
   Avlasta din bäckenbotten och tyngdkraftens tryck mot dina svullnader genom att lägga dig ner och ta en paus. Det behöver du säkert överhuvudtaget – här är din fribiljett.

Så tar du hand om dina förlossningsbristningar

Det finns två nyckelord när det kommer till att ta hand om dina bristningar efter förlossningen. Hygien och vila.

– Det är viktigt att fokusera på god hygien. Det gäller både för dina stygn, men också i förhållande till det stora, öppna såret du har inne i livmodern. Byt efterförlossningsbindor ofta eller varje gång du har varit på toaletten, se till att skölja ordentligt efter toalettbesök och håll koll på dig själv, säger Anna Forchhammer.

Med ”håll koll” menar hon både att man ska känna efter hur man mår och reagera om man känner att det går utför, men också bokstavligen att man ska titta på sig själv där nere med en intimspegel.

– Det betyder att man ska ta ett djupt andetag och titta på sig själv. Kanske har man ingen aning om hur det ser ut efter förlossningen, men det är faktiskt ganska viktigt att hålla koll på om det blir rödare, mer svullet, och om det kommer var, säger hon.

– De flesta andas dessutom ut lättat första gången de ser sig själva igen och tänker: ”Okej – är det bara det”, försäkrar hon.

När du tvättar dig där nere, nöj dig med vatten. Ingen tvål.

– Tvål, även den som är gjord för intimtvätt, är hård mot slemhinnorna, och det finns ingen anledning att vara det, säger barnmorskan.

Hur länge tar det för bristningar att läka?

1.- och 2.grads bristningar, som är de vanligaste, läker snabbt. En 2.grads bristning är vanligtvis läkt efter 2-3 veckor, medan en reva från 1.grads bristning gärna läker på 1-2 veckor. Utöver själva läkningen av huden tar det också tid att läka ärrvävnad och att återträna.

Så förklarar Anna Forchhammer det och tillägger:

– Det beror självklart på vilken typ av reva man har att göra med. Ju allvarligare, desto längre läkningstid, säger hon.

Helt övergripande finns det dock all anledning att vara förtröstansfull, för även här är kvinnokroppen lite av en superhjälte.

– Man läker otroligt snabbt. Det finns ingen plats på en kvinnas kropp där man läker snabbare än underlivet efter en förlossning. Det är fascinerande! Det betyder inte att man känner sig helt som sig själv på en gång. Man måste också återhämta sig på ett djupare plan, säger hon.

Läs också: Efterförlossningsbindor: Hur många, hur länge och var kan de köpas?

När slutar mina bristningar att göra ont?

Smärta och ömhet kring dina bristningar kommer att avta i takt med att svullnaderna minskar och huden läker. För de flesta betyder det att det gör mycket mindre ont efter de första 2-3 veckorna. Ömhet och tyngdkänsla kan vara längre. Ha förståelse för och tålamod med din kropp.

– Upplevelsen ska gärna vara att det går stadigt och lugnt åt rätt håll och blir mindre och mindre ömt. Man ska vara snäll mot sig själv och ge kroppen den tid det tar, säger Anna Forchhammer.

Ofta kommer vi först till rätta med tyngdkänslan när vi återtränar bäckenbotten med dagliga knipövningar.

Förlossningsbristningar och komplikationer

Det man särskilt ska vara uppmärksam på är om det plötsligt börjar göra mer ont, blir mer rött eller svullet, om det börjar blöda mer eller på annat sätt tar en vändning mot det sämre, förklarar barnmorskan.

Komplikationer kan till exempel vara att stygn går upp, eller att man drar på sig en infektion. Det är däremot inte tecken på komplikationer eller överhuvudtaget onormalt att vara svullen och öm efter förlossningen, oavsett om man har blivit sydd eller inte.

– Om man har blivit sydd kan svullnaden i sig göra att det spänner och sträcker i stygnen, men det är helt normalt. Där man ska vara orolig är när det sker en plötslig förändring, eller det går utför, säger Anna Forchhammer.

Det kan också vara svårt och känsligt att gå på toaletten efter förlossningen, men det är inte heller i sig tecken på komplikationer.

– Det kan till exempel vara svårt att kissa direkt efter förlossningen, eftersom nerverna har varit sträckta och har svårare att känna och ge signal. Och så kan det för de flesta vara nästan skrämmande att behöva göra nummer två direkt efter förlossningen, säger hon och tillägger:

– Man borde faktiskt få en liten bit guld när man har klarat den första bajsningen. Både för att man återkallar känslor från förlossningen, men också för att det är helt naturligt att ha en rädsla för om stygn och bäckenbotten kan hålla för det. Men allt kan hålla för att du går på toaletten, försäkrar hon.

Det gäller särskilt första gången, men man kan uppleva ömhet i rumpan och obehag vid avföring i några dagar, men man får verkligen inte hålla sig. Då riskerar man bara efterförlossningsförstoppning, och det gör ont värre.

Kontakta din läkare om …

… du upplever tecken på komplikationer. Ett tecken kan vara att du upplever en plötslig försämring. Det kan vara:

• Uppblossande rodnad
• Uppblossande smärta (både i stygn och i livmodern)
• Uppblossande ökande blödning
• Feber (reagera alltid och ring och rådfråga. Även om du tror att det kan finnas en annan förklaring.)
• Illaluktande blödning eller sekret

De första 7 dagarna efter förlossningen är du ansluten till dygnet-runt-telefonen på BB-avdelningen på din förlossningsplats. Därefter är det din egen läkare du ska kontakta under dagtid, och 1813 utanför läkarens öppettider.

Källor: Gynzone, Nordsjællands Hospital, Patienthåndbogen Sundhed.dk